Det kan bli färre i kungafamiljen som får del av skattepengar om några år. I bakgrunden finns en oro för ökade kostnader när familjen växer.
En utredning ska syna om en mindre del av familjen än i dag ska stå för de kungliga plikterna och miljonerna reserveras för dem.
Den förre försvarsministern, talmannen och försvarsutredaren Björn von Sydow (S) ska leda den parlamentariska kommitté som ska ta sig an frågan.
Kommittén ska även se över det svenska belöningssystemet med ordnar samt om flaggdagar ska slopas och nya läggas till i listan över allmänna flaggdagar. Det är regeringen som tillsätter kommittén efter en beställning från riksdagens konstitutionsutskott (KU).
Diskuteras i Europa
"Det finns i Sverige, på samma sätt som i andra europeiska monarkier, ett behov av att föra en diskussion om vilken krets inom en kungafamilj som förväntas utföra officiella uppdrag och som därför kan finansieras av skattemedel", säger justitieminister Morgan Johansson (S) i en skriftlig kommentar.
Uppdraget blir att "överväga hur utformningen av riksdagens anslag till hovet kan bidra till att det kungliga husets officiella åtaganden främst utförs av ett begränsat antal av dess medlemmar och, med utgångspunkt i detta, utarbeta principer för anslagets utformning".
I klartext handlar det att undersöka om färre ska få del av det som oftast kallas apanaget.
Blir utan
Det hela ska ske i samråd med hovet. Och hovet har redan, på sätt och vis, känt vartåt vindarna blåser och förekommit utredningen. Inte minst genom att göra klart att prinsessans Madeleines tre barn och prins Carl Philips två barn inte ska ingå i kungahuset, formellt sett, och därmed inte heller få del av hovets anslag.
– De kan inte förväntas få sina levnadsomkostnader täckta av de anslag som tilldelas hovet, sade hovmarskalk Fredrik Wersäll i samband med hovets besked i början av oktober.
Kungens miljoner
I år är anslagen i statsbudgeten till kungen drygt 143 miljoner kronor. Av pengarna går över 70 miljoner till det som kallas Hovstaten. Från det kontot betalas bland annat representation, resor, statsbesök, personal och levnadsomkostnader som hänger ihop med statschefens, det vill säga kungens, funktion. Resten av de 143 miljonerna anslås Slottsstaten, pengar som går till underhåll och drift av de elva kungliga slotten och byggnader och parker vid dem.
För närvarande finns arton allmänna flaggdagar och sex av dem är kungliga. Kommittén ska enligt direktiven rikta in sig på att minska de kungliga flaggdagarna så att det bara flaggas för statschefen och tronföljarens födelse- och namnsdagar. Skulle det gälla i dag skulle drottning Silvia bli utan flaggdagar.
Kommittén ska fundera över om nya ska läggas till för att uppmärksamma händelser som har "större betydelse för riket som helhet".
(Lars Larsson/TT)
