Kulturledare: Hur ska vi förstå den svenska slöjden?
I den teknologiska tidsålder vi nu befinner oss är det än viktigare att upprätthålla och utveckla våra traditionella kulturskatter. Foto: Ida Fältander


Skolorna är igång igen och många slöjdlärare står i undermåliga salar med brist på både tid, verktyg och material. För ett tag sedan läste jag en artikel där en slöjdlärare hyllas då han använder gamla lastpallar och färskt trä från diken som material i sin undervisning. Jag kunde aldrig riktigt bestämma mig för om han var en underbar förebild för återbruket eller ett offer för en alldeles för dålig ekonomi.

Den svenska skolslöjden är från och till ett hett diskussionsämne. Kanske mest för att hela skolsystemet är eftersatt och ingen riktigt vet vad vi ska göra för att få ihop ekonomin och vända skeppet. De praktiska ämnena är också någonting många inte förstår. Vad är slöjd? Bild, musik, hemkunskap? Folk kommer ibland ner i min sal och betraktar mig som ett exotiskt djur. Det verkar häftigt och roligt, men vad gör de egentligen?

2018 dog en av våra stora svenska slöjdare, Wille Sundqvist, och i veckan lades hans verktyg ut på auktion. Runt båda dessa tillfällen har jag råkat befinna mig på kurs tillsammans med hans son Jögge Sundqvist och vid båda tillfällena har jag förundrats över det internationella samfundets engagemang i den svenska slöjden. Ty Thornock, en vän till Jögge, satte upp ett bidragssystem via hemsidan Gofundme när han fick veta att verktygen skulle säljas. På en natt var summan uppe i 150 000 kronor. Men det var inte svenskar som hade bidragit till denna svenska kulturskatt, det var amerikaner.

När jag tittar på vilka verktyg slöjdare runtom i världen, främst i USA, använder så känner jag snabbt igen flera märken. Gränsfors, Svante Djärv, Hans Karlsson, svenska personer och företag som gjort sig kända över hela världen för att de tillverkar handsmidda verktyg av hög kvalitet. Slöjd som ord används i USA som ett låneord för just slöjd. I senaste utgåvan av Jögges bok ”Slöjda i trä” brydde de sig inte ens om att ta bort prickarna, även det svenska ö-et fick följa med till staterna.

En stor del av vår rika slöjdtradition finns tack vare skolslöjden och en stor del är tack vare vårt utbyggda system med hemslöjd och hemslöjdskonsulenter. Hemslöjdens center i Dalarna, Sätergläntan, är välkänt även utomlands. Flera amerikanska slöjdare har utbildat sig där för att ta med sig kunskaperna hem. Sätergläntan och den svenska hemslöjdsrörelsen är stora i Sverige mycket tack vare stöd från staten. Att amerikaner går in och stödjer denna typ av projekt är delvis på grund av deras engagemang i frågan och delvis för att det ligger i deras kultur. I Sverige fördelar staten resurser genom skattepengar vilket gör att det frivilliga givandet inte har getts så mycket utrymme. Detta är en sanning med modifikation men det kräver att vi som enskilda medborgare förstår vilka delar av samhället vi vill ha kvar och ger dessa organisationer och föreningar vårt stöd.

Det att en del av våra skattepengar går till organisationer som bygger upp kunskap om våra traditioner är inte självklart. Om vi inte förstår värdet i de olika delarna av vår kultur finns det en risk att skattepengar omfördelas och att dessa aspekter i vårt samhälle försvinner, kanske helt utan att vi förstått vad de verkligen innebär.

Detsamma gäller de praktiska ämnena i skolan. Om vi inte satsar på musikundervisning och kulturskolor kommer möjligheterna att bli professionella musiker att minska drastiskt. Om vi inte satsar på slöjden i skolan och hemslöjdensverksamheter finns det risk att vi mister detta kulturarv.

Den svenska skolslöjden förvaltaregentligen många olika typer av kulturarv varav en stor del kommer från finsnickeriet och det gamla skråväsendet. Man lär sig centrumtappning, sinkning och bladning. Traditionella tekniker som går långt tillbaka i tiden samtidigt som de fortfarande används i modernt snickeri.

Man lär sig stickning, virkning, klädsömnad och tovning som härstammar från olika typer av slöjd och hantverkstraditioner. Återbruket och omformandet av olika föremål för oss in i en tradition av att bevara och ta tillvara på det vi har.

Den gröna slöjden, alltså arbetet i färskt virke, låter eleverna handgripligen känna hur träet ändrar egenskaper från att det tas ner i skogen till att det blir ett färdigt föremål. Hur materialet sakta hårdnar under tiden det torkar.

Hur sprickor kan uppstå och hur människor genom tiderna bearbetat olika typer av material för att skapa föremål.

I de nationella undersökningarna om slöjdämnet visar det sig gång på gång att eleverna uppskattar slöjdämnet men att de inte riktigt förstår varför det är nyttigt.

Varför ska jag kunna tälja en träslev och varför ska jag kunna sy mina egna kläder? Kanske är det så att vi helt enkelt inte förstår och kan uppskatta den praktiska traditionen i samhället? Kanske behöver vi en bredare förståelse av detta kulturarv.

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!