Krönika: Kan taekwondo återförena Korea? - Del 2

Budo – i moderniteten och traditionen

Taekkyons fotarbete kallas peum balki – att kliva i en triangel – och utförs mot bakgrund av traditionella, koreanska instrument. Målet med folkspelet är att få motståndaren ur balans med olika medel. Foto: Jeon Han/Kcis


Del 2. (Läs del 1 här)

När man betraktar dagens OS-tävlingar i taekwondo, med deltagarnas blixtsnabba växelsparkar, spänstiga fotarbete och flinka piruetter, är det lätt att associera konsten till Koreas traditionella folkdanser. I själva verket är likheten inte helt ogrundad.


Målningar i kungagravar som dateras till Koguryo-dynastin (37 f.kr.–668 e.kr.) skildrar kampkonsttekniker som användes av koreaner i forna tider. Alstren erinrar om taekkyeon, det folkspel som sägs ha skapats av hwarang- krigarna på 400-talet, och där två deltagare tävlade mot varandra med danslika kamprörelser. De svepte med armarna likt örnar, gungade rytmiskt med knäna och klev i en triangel, medan de försökte fånga motståndaren i den bråkdels sekund då denne var ur balans – genom att fälla, svepa, kasta, slå eller sparka. I synnerhet de viga, akrobatiska benteknikerna var utmärkande för taekkyeon, som stundom kallades ”den flygande sparkens konst”, och även om folkspelet hade en lekfull karaktär, kunde taekkyeons tekniker likaväl tillämpas på slagfältet.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 99 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill! Vill du även ha papperstidningen betalar du endast 19 kronor första månaden, 149 kronor därefter. Säg upp enkelt när du vill!