Krönika: Epistemologi – vad vet vi egentligen?

Metafysik och vetenskap: Filosofins roll i den moderna metodologin

Vi sägs besitta fem sinnen. Men vilket sinne sinne är det som ibland får en förnimmelse av något svårförklarligt, eller som fångar upp en färdigt formad idé när den till synes flyter fram ”genom etern”? Foto: Shutterstock


Vetande kan vara vilseledande. Att vara tvärsäker på att man redan har alla svar är i regel en god indikator på att man troligtvis inte kommer att lära sig någonting mer. Så, vad är kunskap? Hur vet vi vad vi vet? Låt oss tala om epistemologi.

Nikola Tesla, elektroingenjören som formade 1900-talet, sade: ”Den dag människan börjar studera immateriella fenomen kommer hon att göra större framsteg under ett årtionde, än hon gjort under alla föregående sekler av sin existens.” En av de största barriärerna bland många forskare och experter förefaller emellertid att vara en mängd förvärvade föreställningar och axiom som har huggits i sten.

Empiriska modeller för att undersöka materians minsta beståndsdelar låter oss inte förevisa partiklarnas plan som en holistisk integrerad helhet, vilket skulle vara som om experterna försöker härleda hela Bibeln från en enda vers. Men ”helheten är större än summan av delarna”, som Platon sade.

Redan prenumerant? Logga in för att läsa vidare
Vill du också läsa politiskt oberoende (på riktigt) ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter?
Tidsbegränsat introduktionserbjudande, endast 1 krona första månaden utan att binda dig! Bara 199 kronor i månaden därefter. Säg upp när du vill!