Det kan sluta med en mur mot Serbien, varnar Kroatiens president Kolinda Grabar-Kitarovic. Uttalandet görs efter ett möte med statsminister Stefan Löfven, där bland annat hotet om slopad turkisk gränskontroll mot EU diskuterades.
Kontrollen av den 32 mil långa gränsen mot Serbien har länge varit ett problem för Kroatien. Inte minst under flyktingkrisen 2015-2016, då Kroatien blev ett av flera transitländer för migranter på väg mot EU-länder i Nordeuropa.
Hårdare kontroll nödvändig
Kroatiens konservativa president Kolinda Grabar-Kitarovic vill se hårdare tag för att få bukt på problemet, som hon anser hotar Kroatiens säkerhet och ekonomiska stabilitet.
– En mycket hårdare kontroll av gränsen mot Serbien är absolut nödvändigt. Det behövs ökad bemanning, men också mer teknisk utrustning, säger hon på en presskonferens i Stockholm med Löfven vid sin sida.
Grabar-Kitarovic vill inte att det slutar med en helt stängd gräns, men efterlyser bland annat drönare och ökad elektronisk övervakning. Om detta inte ger avsedd effekt slutar det dock med en mur eller ett stängsel, varnar hon:
– Någon form av fysisk mur eller ett stängsel kommer att vara den sista utvägen.
Till saken hör att både Ungern och Slovenien sedan flyktingkrisen 2015-2016 byggt taggtrådsstängsel längs gränsen mot Kroatien, vilket innebär att transitflyktingar på väg norrut i EU riskerar att fastna i landet.
Mötet med Löfven äger rum i en tid av ökad spänning västra Balkan. Relationen mellan Kosovo och Serbien är den sämsta på åratal samtidigt som Makedonien befinner sig i en tvåårig djup politisk kris, som trissat upp motsättningarna mellan etniska grupper i landet.
Uppgivenhet breder ut sig
För att långsiktigt stabilisera regionen tror Grabar-Kitarovic att det bästa vore om de övriga forna jugoslaviska republikerna tog rygg på Kroatien och Slovenien och integrerades fullt ut i EU.
– Då kan vi alla diskutera gemensamma frågor runt samma bord innan de blir problem.
Just nu blåser dock vindarna på Balkan i en helt annan riktning. Den kroatiska presidenten beskriver vad hon kallar en uppgivenhet som breder ut sig, både vad gäller EU-utvidgningen och reformtakten i de berörda länderna.
– Folk har blivit desillusionerade.
Hon tror att EU nu måste fokusera betydligt mer på Sydosteuropa, trots EU:s interna problem kring brexit-processen.
– Vi måste uppmuntra till dialog mellan Kosovo och Belgrad, men också fortsätta föra länderna framåt på vägen mot att bli EU-medlemmar.
(TT)
