loadingPoliser tittar på ihopsamlade fragment av ryska robotar, bland dem klustervapen, i Charkiv i december i fjol. Arkivbild. Foto: Libkos/AP/TT
Poliser tittar på ihopsamlade fragment av ryska robotar, bland dem klustervapen, i Charkiv i december i fjol. Arkivbild. Foto: Libkos/AP/TT
Utrikes

Kriget kan ändra attityden till klustervapen

Kristin Groth

USA:s leverans av klustervapen till Ukraina väcker farhågor om att länder kan skifta attityd till vapnen, som drabbar civila hårt.

– Det finns en risk att andra länder anser att om Ukraina kan använda klustervapen så kan de också, säger Belkis Wille vid människorättsorganisationen HRW.

Under 2022 dödades och skadades minst 916 personer i Ukraina av klustervapen, enligt färsk statistik. Nästan alla av de kända offren, 855 personer, är civila.

Klustervapen

(TT)

Ett klustervapen, eller klusterbomb, är ett vapen som släpps från luften eller skjuts upp från marken eller havet. När det exploderar släpper det ut mindre stridsdelar över stora områden. Alla inom det området riskerar att dödas eller skadas, oavsett om de är militärer eller civila.

Många av stridsdelarna exploderar i luften eller när de landar på marken och orsakar stora skador direkt. Andra kan bli liggande i flera år innan de utlöses och orsakar stora skador som liknar de som minor ger.

Klusterammunition användes första gången under andra världskriget.

Konventionen om klustervapen (CCM) förbjuder användning, överföring, tillverkning samt uppmuntran till andra stater att använda den sortens vapen.

Över 100 stater, bland dem Sverige, har anslutit sig till ett internationellt avtal mot användning, överföring, produktion och lagring av klusterbomber.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPoliser tittar på ihopsamlade fragment av ryska robotar, bland dem klustervapen, i Charkiv i december i fjol. Arkivbild. Foto: Libkos/AP/TT
Poliser tittar på ihopsamlade fragment av ryska robotar, bland dem klustervapen, i Charkiv i december i fjol. Arkivbild. Foto: Libkos/AP/TT
Utrikes

Kriget kan ändra attityden till klustervapen

Kristin Groth

USA:s leverans av klustervapen till Ukraina väcker farhågor om att länder kan skifta attityd till vapnen, som drabbar civila hårt.

– Det finns en risk att andra länder anser att om Ukraina kan använda klustervapen så kan de också, säger Belkis Wille vid människorättsorganisationen HRW.

Under 2022 dödades och skadades minst 916 personer i Ukraina av klustervapen, enligt färsk statistik. Nästan alla av de kända offren, 855 personer, är civila.

Klustervapen

(TT)

Ett klustervapen, eller klusterbomb, är ett vapen som släpps från luften eller skjuts upp från marken eller havet. När det exploderar släpper det ut mindre stridsdelar över stora områden. Alla inom det området riskerar att dödas eller skadas, oavsett om de är militärer eller civila.

Många av stridsdelarna exploderar i luften eller när de landar på marken och orsakar stora skador direkt. Andra kan bli liggande i flera år innan de utlöses och orsakar stora skador som liknar de som minor ger.

Klusterammunition användes första gången under andra världskriget.

Konventionen om klustervapen (CCM) förbjuder användning, överföring, tillverkning samt uppmuntran till andra stater att använda den sortens vapen.

Över 100 stater, bland dem Sverige, har anslutit sig till ett internationellt avtal mot användning, överföring, produktion och lagring av klusterbomber.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024