loadingFisk lossas från en fiskebåt i hamnen i Skillinge. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Fisk lossas från en fiskebåt i hamnen i Skillinge. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Kraftigt minskat torskfiske väntar i Östersjön

TT

Nästa års fångstkvoter för fisket i Östersjön och Öresund är nu klara, efter långa och kärvande förhandlingar. Ökade kvoter för rödspätta, skarpsill och lax i Finska viken får kompensera för kraftiga nedskärningar i övrigt.

– Vi tycker att det har landat väl utifrån de svenska intressena, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S), som ansvarar för fiskefrågor i den svenska regeringen.

– I stora drag kan Sverige vara nöjt med förhandlingen. Sedan kan vi naturligtvis inte vara nöjda med hur situationen för fiskebeståndet eller fisket efter är, säger Baylan och tillägger att det utan begränsningar inte kommer att finnas några bestånd kvar på sikt.

Fångstkvoterna för nästa år innebär kraftiga minskningar för framför allt torsk- och sillfisket i ett försök att mildra trycket på hårt pressade fiskbestånd.

Det tog dock lång tid för EU-länderna att komma överens. Först vid 11.30-tiden på tisdagen kunde ministerrådets ordförandeland Slovenien twittra om en färdig uppgörelse, efter förhandlingar under hela kvällen och natten.

"Politisk överenskommelse klar för fångst- och landkvoter för 2022 för de tio ekonomiskt viktigaste fiskebestånden i Östersjön. Mer information kommer", skriver det slovenska ordförandeskapet.

En presskonferens är utlyst till tisdag eftermiddag.

Mer rödspätta

I morse uppgav källor för TT att det bland annat kärvat från finskt håll över antalet laxar som landet får sig tilldelat nästa år. Och Tyskland har inte velat gå med på förslaget om sänkta sillkvoter i västra Östersjön.

– Vi kan inte godta att våra fiskare i Östersjön måste acceptera massiva nedskärningar samtidigt som fisket fortsätter i de norra områdena i Kattegatt och Skagerrak, sade tyska jordbruksministern Julia Klöckner inför ministerrådets kameror i Luxemburg.

Slutresultatet blev bland annat att torskkvoten i västra Östersjön blir en aning högre än vad EU-kommissionen hade föreslagit. Det innebär ändå en 88-procentig minskning jämfört med i år och endast tillåtelse att ta upp torsken som bifångst vid annat fiske.

Jämfört med EU-kommissionens ursprungsförslag ökas dessutom kvoterna för rödspätta och skarpsill, samtidigt som aningen fler laxar får plockas upp i Finska viken, jämfört med ursprungsplanerna.

"Balanserar"

"Dagens uppgörelse balanserar de socio-ekonomiska behoven av Östersjöns fiskesamhällen med den långsiktiga hållbarheten för fiskebestånden i området", skriver Sloveniens jordbruksminister Joze Podgorsek i ett uttalande.

Den svenska regeringen uppgav inför förhandlingarna att den i stort ställer sig bakom kommissionens förslag men ville se justeringar för att mildra de negativa effekter som fiskestopp, sänkta kvoter och andra begränsningar i fisket efter framför allt lax, sill och torsk kan få. Det handlar om möjligheterna för fiskfabriker i Skåne och Blekinge att få råvara och det småskaliga yrkesfiskets möjligheter, liksom fritidsfisket, inte minst i Öresund.

(Lars Larsson/TT)

(Wiktor Nummelin/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Fisket i Östersjön 2022

(TT)

Här är EU-ländernas beslut om fångstkvoter i Östersjön under 2022 (jämfört med fjolåret inom parentes):

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 111 345 ton (-5 procent)

Sill i västra Östersjön: 788 ton (-50 procent), endast som bifångst.

Sill i centrala Östersjön: 53 653 ton (-45 procent)

Sill i Rigabukten: 47 697 ton ( 21 procent)

Torsk i östra Östersjön: 595 ton ( -0), endast som bifångst.

Torsk i västra Östersjön: 489 ton (-88 procent), endast som bifångst.

Rödspätta: 9 050 ton ( 25 procent)

Skarpsill: 251 943 ton ( 13 procent)

Lax i egentliga Östersjön: 63 811 stycken (-32 procent), endast som bifångst.

Lax i Finska viken: 9 455 stycken ( 6 procent).

Fotnot: Kvoten för sill i Bottenhavet och Bottenviken är formellt en ökning med 71 procent jämfört med vad som beslutades i fjol. I praktiken är det dock en minskning med 5 procent, eftersom fångstkvoten har höjts under året efter nya vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet (ICES).

Källor: EU-kommissionen och EU:s ministerråd.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingFisk lossas från en fiskebåt i hamnen i Skillinge. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Fisk lossas från en fiskebåt i hamnen i Skillinge. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Kraftigt minskat torskfiske väntar i Östersjön

TT

Nästa års fångstkvoter för fisket i Östersjön och Öresund är nu klara, efter långa och kärvande förhandlingar. Ökade kvoter för rödspätta, skarpsill och lax i Finska viken får kompensera för kraftiga nedskärningar i övrigt.

– Vi tycker att det har landat väl utifrån de svenska intressena, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S), som ansvarar för fiskefrågor i den svenska regeringen.

– I stora drag kan Sverige vara nöjt med förhandlingen. Sedan kan vi naturligtvis inte vara nöjda med hur situationen för fiskebeståndet eller fisket efter är, säger Baylan och tillägger att det utan begränsningar inte kommer att finnas några bestånd kvar på sikt.

Fångstkvoterna för nästa år innebär kraftiga minskningar för framför allt torsk- och sillfisket i ett försök att mildra trycket på hårt pressade fiskbestånd.

Det tog dock lång tid för EU-länderna att komma överens. Först vid 11.30-tiden på tisdagen kunde ministerrådets ordförandeland Slovenien twittra om en färdig uppgörelse, efter förhandlingar under hela kvällen och natten.

"Politisk överenskommelse klar för fångst- och landkvoter för 2022 för de tio ekonomiskt viktigaste fiskebestånden i Östersjön. Mer information kommer", skriver det slovenska ordförandeskapet.

En presskonferens är utlyst till tisdag eftermiddag.

Mer rödspätta

I morse uppgav källor för TT att det bland annat kärvat från finskt håll över antalet laxar som landet får sig tilldelat nästa år. Och Tyskland har inte velat gå med på förslaget om sänkta sillkvoter i västra Östersjön.

– Vi kan inte godta att våra fiskare i Östersjön måste acceptera massiva nedskärningar samtidigt som fisket fortsätter i de norra områdena i Kattegatt och Skagerrak, sade tyska jordbruksministern Julia Klöckner inför ministerrådets kameror i Luxemburg.

Slutresultatet blev bland annat att torskkvoten i västra Östersjön blir en aning högre än vad EU-kommissionen hade föreslagit. Det innebär ändå en 88-procentig minskning jämfört med i år och endast tillåtelse att ta upp torsken som bifångst vid annat fiske.

Jämfört med EU-kommissionens ursprungsförslag ökas dessutom kvoterna för rödspätta och skarpsill, samtidigt som aningen fler laxar får plockas upp i Finska viken, jämfört med ursprungsplanerna.

"Balanserar"

"Dagens uppgörelse balanserar de socio-ekonomiska behoven av Östersjöns fiskesamhällen med den långsiktiga hållbarheten för fiskebestånden i området", skriver Sloveniens jordbruksminister Joze Podgorsek i ett uttalande.

Den svenska regeringen uppgav inför förhandlingarna att den i stort ställer sig bakom kommissionens förslag men ville se justeringar för att mildra de negativa effekter som fiskestopp, sänkta kvoter och andra begränsningar i fisket efter framför allt lax, sill och torsk kan få. Det handlar om möjligheterna för fiskfabriker i Skåne och Blekinge att få råvara och det småskaliga yrkesfiskets möjligheter, liksom fritidsfisket, inte minst i Öresund.

(Lars Larsson/TT)

(Wiktor Nummelin/TT)

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat introduktionserbjudande – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Webb- och e-tidning endast 1 krona första månaden, klicka här! Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Om du även vill ha 4 utgåvor papperstidning första månaden betalar du endast 19 kronor och klickar här! Förnyas automatiskt för 149 kr/mån.

Fisket i Östersjön 2022

(TT)

Här är EU-ländernas beslut om fångstkvoter i Östersjön under 2022 (jämfört med fjolåret inom parentes):

Sill i Bottenhavet och Bottenviken: 111 345 ton (-5 procent)

Sill i västra Östersjön: 788 ton (-50 procent), endast som bifångst.

Sill i centrala Östersjön: 53 653 ton (-45 procent)

Sill i Rigabukten: 47 697 ton ( 21 procent)

Torsk i östra Östersjön: 595 ton ( -0), endast som bifångst.

Torsk i västra Östersjön: 489 ton (-88 procent), endast som bifångst.

Rödspätta: 9 050 ton ( 25 procent)

Skarpsill: 251 943 ton ( 13 procent)

Lax i egentliga Östersjön: 63 811 stycken (-32 procent), endast som bifångst.

Lax i Finska viken: 9 455 stycken ( 6 procent).

Fotnot: Kvoten för sill i Bottenhavet och Bottenviken är formellt en ökning med 71 procent jämfört med vad som beslutades i fjol. I praktiken är det dock en minskning med 5 procent, eftersom fångstkvoten har höjts under året efter nya vetenskapliga råd från Internationella havsforskningsrådet (ICES).

Källor: EU-kommissionen och EU:s ministerråd.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024