Konstnären Fanny Churberg ville skildra det vilda i finsk natur
Fanny Churberg: "Sved, landskap från Nyland", 1872. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, saml. Ahlström.


Vi spinner vidare på finskt tema, och passar den 12 december på att uppmärksamma den finska konstnären Fanny Churberg (1845-1892), som föddes den här dagen 1845 i Helsingfors. Hon var främst landskapsmålare, och kom att betyda mycket för finskt måleri.

Under romantiken i Finland ökade intresset för Nordens okuvade natur. Man ville fånga det sublima i fjällandskapen, forsarnas brus och i molnen på himlen, skriver konstmuseet Ateneum. Fanny Chunberg hade redan i unga år haft intensiva upplevelser av naturen.

Med kraftiga penseldrag, starka färger på gränsen till grälla och ett utpräglat sinne för kontraster skildrade Fanny Churberg kampen mellan naturkrafterna i sitt måleri. Förutom naturen var hennes stora inspirationskälla den finska poeten Johan Ludvig Runeberg (1804-1877), som hon enligt Biografiskt lexikon mött en gång under sin skoltid. Hon sade att Runebergs dikter påverkade hennes känsla för Finland och att hans världsbild återspeglades i hennes landskapsmåleri. Hon ville skildra det finska ideallandskapet.

Fanny Churberg, "I skogen" 1878

Fanny Churberg, "Koivuranta Espoossa", 1874

Fanny Churberg, "Rapakivikallioita", 1871

Fanny Churberg: "Sved, landskap från Nyland", 1872. Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum, saml. Ahlström.

Efter att ha utbildat sig privat hos olika konstnärer i Finland reste Fanny Churberg till Düsseldorf i Tyskland för att studera konst. Där blev hon elev hos Carl Ludwig, vars berglandskap passade hennes smak för vild natur. Under Carl Ludwigs ledning målade hon ”Sved, landskap och Nyland” 1872, som var hennes första lite större verk.

Det var inte alltid så att den samtida publiken förstod Churbergs vurm för det vilda, finska landskapet. Målningarna var nära besläktade med Runebergs diktning, men många såg inte dessa beröringspunkter, utan ansåg att de var råa och alltför dramatiska och experimentella.

Fanny Churberg, "Metsänsisusta", 1874.

Fanny Churberg , "Kustlandskap".

Fanny Churberg, "Vattenfall", 1877

Fanny Churberg, stilleben med grönsaker och fisk från 1876. Konstnären hade just kommit till Paris, och hennes smak för vild natur passade inte riktigt in i landskapsmåleriet i Paris. De första månaderna ägnade hon sig att måla stilleben.

När hon senare reste till konstens nya huvudstad Paris 1875-76 inspirerades hon av realismen hos konstnärer som Gustave Courbet, vilket man kan se i hennes stilleben från den här tiden. Hon influerades även av valörmåleri och av Barbizonskolan.

Efter Paris-tiden började Churbergs konst att få uppmärksamhet, men av olika anledningar slutade hon måla 1880. Hennes konst mötte ett visst motstånd och hon hade drabbats av en allvarlig sjukdom. Istället blev hon konstskribent, och började även engagera sig för traditionellt konsthantverk.

Fanny Churberg.

Bland annat var hon med och grundade den ideella föreningen ”Finska handarbetares vänner”, som främjade finskhet och kvinnofrågor. Hon ivrade för att använda allmogemönster i textilkonsten, då hon betraktade allmogetextilierna som kvinnornas gemensamma modersmål. I sin roll som konstkritiker skrev hon gärna om kvinnornas arbete och ville höja deras anseende.

27 år efter hennes död ordnade konsthandlaren Gösta Stenman en separatutställning 1919 med Fanny Churbergs verk, och då var tiden plötsligt inne för hennes konst. En del av Churbergs mest måleriska verk är tidig impressionism, och det som tidigare setts som rått sågs nu som ”expressivt” och ”modernt”.

Fanny Churberg, "Kuutamomaisema", 1878. Efter tiden i Paris målade Churberg många månlandskap.