Det här är andra delen i en artikelserie om Arktis. Den första finns här.

I Arktis sker klimatförändringarna snabbare än på många håll i världen och det kommer att påverka oss. Men det finns saker vi kan göra för att minska vår påverkan. Och för att ta klimatarbetet vidare har kulturen blivit ett viktigt verktyg, genom till exempel teater och som nu i vår; i samtal på bibliotek.

Arktis är lika stort som Afrika och vi är en del av det. Av de 4 miljoner människorna i Arktis är ungefär 200 000 svenskar. Ändå ser vi det som något långt ifrån oss, menar både Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute och Världsnaturfondens expert på havs- och Arktisfrågor Tom Arnbom.

– Arktis är bortglömt, vi behöver prata mer om Arktis i Sverige, säger Tom.

Men han tror att det är på väg. Nu pratar kommunerna längre norrut mer om att man ser sig som en del av Arktis. De har också mer samröre med andra finska och norska områden.

Kulturen har en helt annan förmåga att beröra människor än de mer tekniska, vetenskapliga frågorna.

Johan Kuylenstierna, VD för Stockholm Environment Institute

Behöver vi bry oss om Arktis?

Varför är det viktigt att vi bryr oss om vad som händer i Arktis? Klimatförändringar där påverkar övriga världen, säger Johan Kuylenstierna. När isarna smälter på Grönland höjs havsnivåerna. Efterhand som snö och is försvinner kommer kol som finns lagrat i marken att frigöras som växthusgaser. Och här i marken tror man att ungefär 60 procent av världens kol finns.

Det finns också en etisk fråga, eftersom växter och djur påverkas i Arktis.

– Eftersom vi har en så stor påverkan på jorden, så har vi också ett större ansvar att säkerställa att vi inte utarmar biodiversiteten till exempel. Det är klart att om isbjörnen försvinner så går inte mänskligheten under, men det påverkar ekosystemen, säger Johan.

Utsläppen av växthusgaser behöver minska snabbt, så att uppvärmningen kan stanna av så småningom.

En stor oro för Johan är osäkerheten över klimatförändringarnas effekter framöver. Även om det finns kunskap på många områden så finns det stora kunskapsluckor. Eftersom det är så komplext är det svårt att förutsäga den större bilden.

– Vi kanske underskattar vad som kan hända. Därför är försiktighetsprincipen så viktig.

Kulturens roll

För att vi ska bli mer medvetna om Arktis och klimatförändringarna spelar kulturen en viktig roll. Vetenskapen erbjuder kunskap, men kulturen har stor betydelse för att vi ska ta till oss den.

– Kulturen har en helt annan förmåga att beröra människor än de mer tekniska, vetenskapliga frågorna. Då kan man göra kopplingen att det handlar om mer än att äta mindre kött och resa lite mindre. Det handlar om vår livsstil och vad vi värderar i våra liv, säger Johan.

Kulturen är en viktig sektor för det offentliga samtalet, menar Johan. Det handlar om mer än fakta; om vår relation till naturen, till varandra och kommande generationer.

Att ställa om behöver inte betyda att vi får det sämre, men det är viktigt att vi funderar över vad vi sätter värde på i livet, säger Johan och berättar att de på Stockholm Environment Institute har samarbetat med Dramaten och Riksteatern under flera år.

Samarbetet har varit bra på många sätt. Kulturen öppnar även sinnena hos forskarna och de har lärt sig mycket, berättar Johan.

Den 3 maj samtalar han med Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör och tidigare språkrör för Miljöpartiet, i Stockholms Stadsbibliotek. Frågan är om vi själva verkligen kan påverka klimatet.

Vi kan minska vår påverkan

Alla påverkar vi förstås miljö och klimat olika mycket, men Johan menar att vår påverkan är en summa av alla människors aktiviteter. Och vår påverkan beror på hur vi konsumerar och lever.

– Som individ är det väldigt viktigt att man ser sitt eget ansvar: Vad kan jag göra i mitt liv som minskar påverkan på miljön?

Man kan se över hur man konsumerar, men man kan också engagera sig i miljöfrågor i samhället. En sak som vi själva kan göra är att vara klokare i vår mathantering. Det är stora mängder bra mat som slängs i våra hushåll, i restauranger och butiker. Om vi tog bättre vara på maten skulle vi använda våra mark- och vattenresurser bättre, menar han.

– Vad och hur vi äter mat, hur vi hanterar och värderar mat. Det är en viktig fråga och faktiskt något vi kan göra något åt varje dag.

Men det är inte alltid lätt. När det gäller konsumtionen till exempel, är konsumtionssamhället uppbyggt på ett sätt som gör det svårt för konsumenter.

– Kvalitén är inte vad den ska vara, säger Johan.

Därför behöver vi köpa nya kläder oftare. Och Mobiler, de måste bytas vartannat år, så är det uppbyggt, säger han. Mycket kan vi som konsumenter inte  styra över, men vi kan utnyttja vår makt som konsumenter.

Vi kan lära oss av fallet Arktis

Vi har en speciell situation när det gäller klimatförändringarna, säger Tom Arnbom. I Arktis går det så snabbt att vi hela tiden har ett rörligt mål att sikta på.

Om vi kan lära oss av fallet Arktis hur vi förvaltar ett samhälle i förändring, så kan vi applicera det på andra områden.

Världsnaturfonden har myntat begreppet med de fem b:na: bilen, biffen, bostaden, börsen och butiken. Tanken är att vi kan bidra till att minska utsläppen om vi bland annat konsumerar mer medvetet och väljer att göra investeringar som inte bidrar till miljöförstöring.

Med de åtgärder vi kan göra, som individer och på regeringsnivå kan vi göra skillnad globalt, tror Tom.

– Vi kan minska hastigheten, och vi kan stoppa på vissa ställen.

Är det möjligt att stoppa klimatförändringarna i de arktiska områdena?

– Inte i Arktis, där har det gått så pass långt så det är svårt att stoppa, säger han.

Om vi kan lära oss av fallet Arktis hur vi förvaltar ett samhälle i förändring, socialt och naturmässigt, så kan vi applicera det på andra områden i världen där klimatförändringarna slår till senare, menar Tom.

– Fördelen är att det politiska klimatet i Arktis är ganska bra, även om det finns mycket konflikter så är det bättre än på andra ställen. Det är åtta rika länder som är väldigt lika varandra egentligen, man tänker väldigt lika.

Viktigt att lyfta det positiva

Tom ser positivt på framtiden och tror att vi under de kommande tio åren kommer att göra en förändring i våra utsläpp så att uppvärmningen kan stoppas.

Johan tror också att vi klarar av att hantera klimatförändringarna. Visst, det finns svårigheter, men också forskning som säger att det är möjligt. Han har gjort ett medvetet val; att fokusera på att lyfta fram det positiva, men utan att vara oärlig.

Han tror att det har stor betydelse att de som jobbar med klimatfrågor aktivt pekar på att det går att skapa förändring.

– Jag tror att vi människor, vi drivs av en positiv kraft framåt. Det positiva budskapet leder till mycket mer förändring än att skrämmas.

Det gäller att vara balanserad när man har en sådan roll, som till exempel forskare, menar han.