Ensam på scenen vid Steinwayflygeln sitter pianisten och föreläsaren Erik Risberg. Med avslappnad berättarröst pratar han om kompositören Franz Schubert på GSOplay. Avsnittet är det femte i serien som heter Klassisk kuriosa. 

Andra avsnitt i serien, som också ligger ute för lyssning på GSOplay, handlar om ”Mahlers universum”, ”Mozarts ljus och mörker”, ”Stenhammar 150 år” och ”Fri men ensam”. I föreläsningarna varvar Erik Risberg mellan att berätta och spela musikexempel på flygeln. Han spelar också upp orkesterexempel.

Jag kontaktar Erik Risberg för att ställa några frågor kring serien. Risberg, som också jobbat som pianist i Göteborgs symfoniker, förklarar att han började redan hösten 2019 men då med publik. När pandemin kom 2020 blev serien tillfälligt digital. Nu i september kommer serien att återgå till det vanliga med publik i Stenhammarsalen på Konserthuset. Sex föreläsningar per år ingår i serien.

På frågan om hur idén till Klassisk kuriosa kom till förklarar Erik Risberg att den har funnits i olika former. Tidigare har andra haft hand om liknande föreläsningar. Sixten Nordström och Bodil Asketorp föreläste tidigare år. Efter dem blev Erik Risberg tillfrågad.

– Jag har hållit på i många år och haft konsertintroduktioner. Vi har någonting unikt i Göteborg med en introduktion före varje orkesterkonsert. Vi musiker träffar då publiken en halvtimme och berättar om kvällens program. Serien Klassisk kuriosa är en utbyggnad av det, säger Erik Risberg.

En utmaning i serien är att välja ut guldkorn eftersom det finns så mycket bra musik och ämnen att välja bland. Som i det senaste avsnittet om Schubert. Det kunde ha blivit upp till tio timmar långt om Risberg hade tagit med all musik som han tycker är viktig. Så han måste välja bort och välja ut med omsorg.

Första säsongen försökte Risberg knyta föreläsningarna till de orkesterkonserter som skulle framföras. Nu har han frångått det och istället valt det som intresserar honom. Ibland kan han också ta det som är nytt och utmanande bara för att det ska bli en dynamik i det hela.

Kommande föreläsningar i september och oktober kommer bland annat att handla om Sibelius och om fyrhändig pianomusik. I den sistnämnda kommer Erik Risbergs vän och medspelare sedan 30 år tillbaka, Bengt Forsberg, medverka. I avsnittet kommer de att spela och prata om fyrhändig musik.

I serien är det klassisk musik som presenteras och på frågan vad klassisk musik har för betydelse för oss svarar Risberg:

– Jag själv försöker att bry mig lite om genrer. Västerländsk konstmusik är bara en liten del av alla musikaliska uttryck som finns och har funnits i historien. Nu råkar det vara den delen av musikgenrer som jag oftast har rört mig i. Då blir det att jag pratar om det. All musik är otroligt värdefull för att hjälpa oss att uttrycka sådant vi inte kan uttrycka med ord.

Under det här pandemiåret är det många saker som har varit annorlunda och för Risberg tog det ett tag att komma in i att sända digitalt.

– Det tog några försök innan jag förstod mig på och kände mig hemma i det digitala. De sista avsnitten kändes väldigt naturliga. Jag fick föreställa mig den väldigt stora publiken som man ju har digitalt jämfört med föreläsningarna med vanlig publik. Det funkade ganska bra digitalt men det kan absolut inte ersätta det levande framträdandet.

Risberg talar om det viktiga fysiska rummet som behövs för att kunna få ett möte mellan föreläsare och publik.

– I vanliga fall har jag direktkontakt med publiken och de kan ställa frågor. I det digitala försvinner kommunikationen. Man behöver kunna vara i samma rum för att kunna kommunicera. All konst och alla föreställningar är ju ett samspel och helt beroende av kommunikationen mellan den som är på scenen och den som lyssnar. 

Erik Risberg tycker att det är väldigt roligt att hålla föreläsningarna. “De ger också en chans att rätta till falska myter som finns om de klassiska tonsättarna.”

– Det finns falska fakta som cirkulerar. Folk i sin tid har försökt göra konstnärer till symboler för ett och annat och projicerat saker på dem som inte har så mycket med den historiska sanningen att göra. Det är kul att rätta till sådant.

I avsnittet om Schubert delar Risberg in det i fyra olika delar och beskriver varje bit för sig. Schuberts sånger, symfonier, kammarmusik och pianomusik. Han börjar med att säga varför han tycker att Schubert är speciell. 

 – Med Schubert är det så att jag känner att han talar bara till mig. Det är bara jag och han i ett litet rum … den här bilden är ett sätt för mig att försöka uttrycka det väldigt speciella med Franz Schubert. Hur han klär mina känslor i toner.

Risberg talar också om ”den fantastiska tvetydigheten” hos Schubert och hur han ”rör sig i gränslandet mellan glädje och sorg, moll och dur, hårt och mjukt och mellan melankoli och uppsluppenhet. 

Genom att spela upp bitar av ett flertal av Schuberts verk belyser Risberg musiken från flera olika vinklar och visar de många skiftande karaktärerna i styckena. De 52 minuterna som avsnittet tar går fort och jag vill lyssna på fler.   

 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!