loading



Safflor, Carthamus tinctorius, från Shiritaka, Japan (vä). Te på krysantemum (hö). Foto: Wikimedia Commons (vä), Joa Kwan/Pixabay (hö)
Safflor, Carthamus tinctorius, från Shiritaka, Japan (vä). Te på krysantemum (hö). Foto: Wikimedia Commons (vä), Joa Kwan/Pixabay (hö)
Hälsa

Kinesisk medicin: 7 blommor med läkande verkan

Jennifer Dubowsky

Blommande växter är smarta. De vet hur de ska få uppmärksamhet både från oss och från förbipasserande insekter. Blommor flaggar avsiktligt för sex. Det säger sig självt egentligen, eftersom det är blommans jobb att hantera reproduktionen av växten. Växter producerar vackra blomblad i olika färger och former för att uppmärksamma de sexuella organ som så mästerligt har gömts inuti.

Blommor släpper ut kraftfulla afrodisiaka; dofter som är ett instinktivt incitament för insekter att komma in och leka. Nektar och pollen är insekternas belöningar och växten drar nytta av de insekter som transporterar pollen till andra växter. Detta säkerställer snabb befruktning och reproduktion. Blommor är smartare än du kanske tror och de har så mycket mer att ge. 

I tusentals år har vi varit beroende av blommor för vår livsmedelsförsörjning, såsom ris, vete, majs och för klädmaterial som bomull och medicin. Långt innan västerländska läkemedel kom användes blommor som växtbaserade läkemedel och dess användning finns dokumenterad så långt tillbaka som 500 e Kr. Kinesisk medicin har till exempel använt blommor i växtbaserade läkemedel för att läka en mängd olika krämpor. Här är några exempel:

Slingertry, Lonicera japonica - (Jin Yin Hua) har använts i asiatiska kulturer mot förkylning, influensa och halsont. Den var nyligen en av fyra örter i en medicin mot svininfluensan och har framgångsrikt bevisat sina antibiotiska egenskaper genom många års forskning.

Slingertry, Lonicera japonica. Foto: 清水五月/CC BY-SA 3.0

Viol, Viola yedoensis - (Zi Hua Di Ding) Den här örten/blomman har både antiinflammatoriska och antipyretisk verkan, vilket innebär att den kan behandla feber och bakterieinfektioner. Den har använts i århundraden som naturläkemedel för behandling av ormbett eftersom det kan minska både svullnad och toxicitet.

Viola yedoensis, Yamagata, Japan. Foto: Alpsdake/CC BY-SA 4.0

Pagodblomman - (Huai Hua) används för att stoppa olika blödningsstörningar. Kinesisk medicin använder ofta denna ört/blomma vid behandling av hemorrojder och överdriven menstruationsblödning.

Pagodträdets blommor. Styphnolobium japonicum (tidigare Sophora japonica). Foto: Jean-Pol Grandmont/CC BY-SA 3.0

Krysantemumblomman - (Ju Hua) Denna vanliga kinesiska medicin ört har över 30 olika arter och är en underbar naturlig ögonbehandlare för torra, irriterade ögon. Den används ofta för högt blodtryck, huvudvärk och andra krämpor inom traditionell kinesisk medicin.

Chrysamthemum morifolium. Foto: Jebulon

Safflor, även känd som färgtistel - (Hong Hua) är en röd blomma som används för att behandla menstruationsstörningar. Den är känd för att stimulera cirkulationen och hjälpa till att lösa blodproppar. Man har studerat färgtisteln ingående och den har visat sig ha effek hos patienter med hjärtsjukdomar och ledvärk. Den här blomman fungerar också ofta bra för behandling av platta vårtor.

Magnolia - (xin yin hua) Vad sägs om en blomma för att behandla nästäppa? Den här blomman är en av de mest effektiva örtmedlen för täppt näsa och kronisk bihåleinflammation.

Magnolia, i Dresden, Tyskland. Foto: Jörg Blobelt/CC BY-SA 4.0

Lotusblomman Jag skulle vara slarvig om jag inte nämnde en av de mest kända blommorna inom kinesisk medicin – lotusblomman. Åtta delar av lotusväxten används för sina medicinska egenskaper. Blomman är känd för att behandla näsblod och används ofta mot lättretlighet och feber. Lotusblommans ståndare har läkande egenskaper och används inom traditionell kinesisk medicin bland annat för att minska på överdrivet mycket drömmar. 

Blommor har verkligen underbara läkande egenskaper och har förändrat vår värld mer än vi kan föreställa oss. Inom den kinesiska medicinen förstår man att blommor är användbara till mer än att vara tilltalande i sitt yttre. Det finns många fler blommor som används inom traditionell kinesisk medicin än jag har utrymme att nämna här.

Var tacksam när de blommande växterna slår ut, visar sin mångfald och annonserar sin skönhet. Blommor är vackra att se på, men kom ihåg att de även ger oss ett överflöd av naturliga naturläkemedel.

Av Cathy Margolin, magister i orientalisk medicin, licensierad akupunktör, grundare till Pacific Herbs​. 

Jennifer Dubowsky är auktoriserad akupunktör med praktik i centrala Chicago, Illinois, sedan 2002. Dubowsky tog sin kandidatexamen i kinesiologi vid universitetet i Illinois och sin magisterexamen i orientalisk medicin från Southwest Acupuncture College i Boulder, Colorado. Hon har även gjort praktik vid det kinesisk-japanska vänskapssjukhuset i Peking. Dubowsky har forskat och skrivit artiklar om kinesisk medicin och håller föredrag om ämnet. Hon har en populär blogg om hälsa och kinesisk medicin på Acupuncture Blog Chicago. Adventures in Chinese Medicine är hennes första bok. Du hittar henne på www.tcm007.com.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading



Safflor, Carthamus tinctorius, från Shiritaka, Japan (vä). Te på krysantemum (hö). Foto: Wikimedia Commons (vä), Joa Kwan/Pixabay (hö)
Safflor, Carthamus tinctorius, från Shiritaka, Japan (vä). Te på krysantemum (hö). Foto: Wikimedia Commons (vä), Joa Kwan/Pixabay (hö)
Hälsa

Kinesisk medicin: 7 blommor med läkande verkan

Jennifer Dubowsky

Blommande växter är smarta. De vet hur de ska få uppmärksamhet både från oss och från förbipasserande insekter. Blommor flaggar avsiktligt för sex. Det säger sig självt egentligen, eftersom det är blommans jobb att hantera reproduktionen av växten. Växter producerar vackra blomblad i olika färger och former för att uppmärksamma de sexuella organ som så mästerligt har gömts inuti.

Blommor släpper ut kraftfulla afrodisiaka; dofter som är ett instinktivt incitament för insekter att komma in och leka. Nektar och pollen är insekternas belöningar och växten drar nytta av de insekter som transporterar pollen till andra växter. Detta säkerställer snabb befruktning och reproduktion. Blommor är smartare än du kanske tror och de har så mycket mer att ge. 

I tusentals år har vi varit beroende av blommor för vår livsmedelsförsörjning, såsom ris, vete, majs och för klädmaterial som bomull och medicin. Långt innan västerländska läkemedel kom användes blommor som växtbaserade läkemedel och dess användning finns dokumenterad så långt tillbaka som 500 e Kr. Kinesisk medicin har till exempel använt blommor i växtbaserade läkemedel för att läka en mängd olika krämpor. Här är några exempel:

Slingertry, Lonicera japonica - (Jin Yin Hua) har använts i asiatiska kulturer mot förkylning, influensa och halsont. Den var nyligen en av fyra örter i en medicin mot svininfluensan och har framgångsrikt bevisat sina antibiotiska egenskaper genom många års forskning.

Slingertry, Lonicera japonica. Foto: 清水五月/CC BY-SA 3.0

Viol, Viola yedoensis - (Zi Hua Di Ding) Den här örten/blomman har både antiinflammatoriska och antipyretisk verkan, vilket innebär att den kan behandla feber och bakterieinfektioner. Den har använts i århundraden som naturläkemedel för behandling av ormbett eftersom det kan minska både svullnad och toxicitet.

Viola yedoensis, Yamagata, Japan. Foto: Alpsdake/CC BY-SA 4.0

Pagodblomman - (Huai Hua) används för att stoppa olika blödningsstörningar. Kinesisk medicin använder ofta denna ört/blomma vid behandling av hemorrojder och överdriven menstruationsblödning.

Pagodträdets blommor. Styphnolobium japonicum (tidigare Sophora japonica). Foto: Jean-Pol Grandmont/CC BY-SA 3.0

Krysantemumblomman - (Ju Hua) Denna vanliga kinesiska medicin ört har över 30 olika arter och är en underbar naturlig ögonbehandlare för torra, irriterade ögon. Den används ofta för högt blodtryck, huvudvärk och andra krämpor inom traditionell kinesisk medicin.

Chrysamthemum morifolium. Foto: Jebulon

Safflor, även känd som färgtistel - (Hong Hua) är en röd blomma som används för att behandla menstruationsstörningar. Den är känd för att stimulera cirkulationen och hjälpa till att lösa blodproppar. Man har studerat färgtisteln ingående och den har visat sig ha effek hos patienter med hjärtsjukdomar och ledvärk. Den här blomman fungerar också ofta bra för behandling av platta vårtor.

Magnolia - (xin yin hua) Vad sägs om en blomma för att behandla nästäppa? Den här blomman är en av de mest effektiva örtmedlen för täppt näsa och kronisk bihåleinflammation.

Magnolia, i Dresden, Tyskland. Foto: Jörg Blobelt/CC BY-SA 4.0

Lotusblomman Jag skulle vara slarvig om jag inte nämnde en av de mest kända blommorna inom kinesisk medicin – lotusblomman. Åtta delar av lotusväxten används för sina medicinska egenskaper. Blomman är känd för att behandla näsblod och används ofta mot lättretlighet och feber. Lotusblommans ståndare har läkande egenskaper och används inom traditionell kinesisk medicin bland annat för att minska på överdrivet mycket drömmar. 

Blommor har verkligen underbara läkande egenskaper och har förändrat vår värld mer än vi kan föreställa oss. Inom den kinesiska medicinen förstår man att blommor är användbara till mer än att vara tilltalande i sitt yttre. Det finns många fler blommor som används inom traditionell kinesisk medicin än jag har utrymme att nämna här.

Var tacksam när de blommande växterna slår ut, visar sin mångfald och annonserar sin skönhet. Blommor är vackra att se på, men kom ihåg att de även ger oss ett överflöd av naturliga naturläkemedel.

Av Cathy Margolin, magister i orientalisk medicin, licensierad akupunktör, grundare till Pacific Herbs​. 

Jennifer Dubowsky är auktoriserad akupunktör med praktik i centrala Chicago, Illinois, sedan 2002. Dubowsky tog sin kandidatexamen i kinesiologi vid universitetet i Illinois och sin magisterexamen i orientalisk medicin från Southwest Acupuncture College i Boulder, Colorado. Hon har även gjort praktik vid det kinesisk-japanska vänskapssjukhuset i Peking. Dubowsky har forskat och skrivit artiklar om kinesisk medicin och håller föredrag om ämnet. Hon har en populär blogg om hälsa och kinesisk medicin på Acupuncture Blog Chicago. Adventures in Chinese Medicine är hennes första bok. Du hittar henne på www.tcm007.com.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024