Kinas plan att skapa global DNA-databas
En laboratorietekniker vid ett DNA-tekniklabb i Peking, 22 augusti 2018. Foto: GREG BAKER/AFP/Getty Images


Det här är den första i en serie på tre om kinesiska regimens DNA-samlingsprojekt.

I sitt tal i september 2014 påminde Kinas ledare Xi Jinping om kinesiska kommunistpartiets tre ”magiska vapen”: ”Folkets befrielsearmé, propaganda och enhetsfrontens taktik”. Nu kan vi behöva lägga till ett fjärde magiskt vapen: DNA.

Liksom de andra tre tillämpas det fjärde inte bara inom landet utan även internationellt. Det innebär alltså att Kina samlar, analyserar och förvarar DNA i enorma mängder från sina egna invånare, men också från många andra folkgrupper runt om i världen. Det inkluderar miljontals amerikaner (detta kommer vi att gå närmare in på i seriens andra del).

Enbart programmet gällande Kina kan få en att tappa andan med sin omfattning och det verkar utformat för att rymma mer än landets hela befolkning – för närvarande runt 1,4 miljarder människor – med tiden. Det finns ett antal DNA-projekt som redan är slutförda, medan andra är på gång. Till exempel finns det ett nationellt insamlingsprojekt fokuserat enbart på DNA från män. Ett annat regionalt projekt är fokuserat på ”obekväma” minoriteter som uigurer och kazaker, och det finns andra projekt som fokuserar på befolkningen i allmänhet.

DNA-projekt riktat mot män

Vi vet mycket om DNA-projektet riktat mot män, eftersom The Epoch Times nyligen fick ett exemplar av direktivet från Ministeriet för offentlig säkerhet i Kina, som initierade det. Det interna dokumentet utfärdades den 7 november 2017 då de annonserade initieringen av en ”Nationell Y-STR DNA kriminalundersöknings- och informationsdatabas”. STR står för ”short tandem repeat” eller små enheter av repeterade DNA-sekvenser, och detta på just Y-kromosomen. Direktivet beskriver också i stor detalj hur man bör samla in, analysera och förvara DNA-data från Y-kromosomen från miljontals män.

Eftersom Y-kromosomen (som bara män har) ärvs i stort sett oförändrad från far till son, är Y-kromosomen nära nog identisk hos en grupp människor som är nära släkt. Det är därför det första steget i processen att samla DNA inom programmet på by- och småstadsnivå är att skapa ett släktträd. Tjänstemän har blivit instruerade att rita upp ett släktträd för varje familj i området de undersöker. När väl varje enskild manlig linje har identifierats ska en eller flera av männen i den lämna ett blodprov för analys.

I det läget är det relativt enkelt för utredarna för Ministeriet för offentlig säkerhet i Kina att identifiera precis rätt man som staten vill förhöra, arrestera, fängsla eller avrätta.

Det (onda men) geniala med Y-DNA-databasen som då skapas är att när DNA har samlats in från en man i en undersökning kan det omedelbart spåras tillbaka till en liten grupp män som är släkt med varandra. I det läget är det relativt enkelt för utredarna för Ministeriet för offentlig säkerhet i Kina att identifiera precis rätt man som staten vill förhöra, arrestera, fängsla eller avrätta. Med tanke på den stora nyttan av databasen ur statens synvinkel är det kanske ingen överraskning att projektet har löpt på snabbt. Enligt direktivet skulle det vara klart och kunna användas i slutet av 2019.

Kontrollverktyg

Det är viktigt att förstå att fokus för Kinas Y-DNA-program – eller vilket som helst av de andra DNA-insamlingsprogrammen för den delen – inte enbart handlar om att lösa brott. Eftersom USA:s DNA-databas enbart används för brottsbekämpning samlar man bara DNA från brottslingar och brottsmisstänkta. Så är inte fallet i Kina, där DNA samlas från tiotals miljoner människor som inte är skyldiga till några fel, och där DNA-databasen ses som ett verktyg för att kontrollera rätt tänkande.

Det här deklareras öppet i direktivets del för ”vägledande ideologi” där vi får veta att Y-DNA-databasen tjänar två syften. Den ska användas, inte bara för att ”bekämpa brott” utan också för att ”kontrollera samhället”. I ögonen på partiets statsapparat som för närvarande styr över Kina, kan ett ”brott” vara i princip vad som helst, inklusive att ifrågasätta den nuvarande partilinjen, och en ”kriminell” kan vara vem som helst; från en människorättsadvokat till en religionsutövare. Faktum är att de så kallade ”fem nya svarta kategorierna” (på kinesiska ”xin heiwulei”) definieras som människorättsadvokater, de som går till underjordiska kyrkor, oliktänkande, ledande kommentatorer på internet och de som tillhör missgynnade grupper i samhället. Sedan 2012 har dessa fem grupper varit i särskilt fokus för partiets ledarskap.

Förutom den allmänna manliga befolkningen (som kallas ”människor som frivilligt ger DNA”), omfattar direktivet också att man samlar prov från alla som är arresterade, sitter i häktet eller står under brottsutredning. Det här är mer eller mindre i linje med internationell praxis. Dessutom beordrar direktivet alla poliser och detektiver, liksom all statlig personal inom hälsa och sociala program, att ge DNA-prov. Med andra ord utnyttjar partiet sitt nationella Y-DNA-program för att samla genetisk information från män som verkställer partiets program i befolkningen.

Är det ett tecken på att partiet och dess kärna av ledare är oroliga för lojaliteten hos dem som verkställer deras program i befolkningen? Eller handlar det bara om ett naturligt steg i riktning mot det slutliga målet att samla in DNA från alla? Som ministern för Offentlig Säkerhet i Kina tillika medlemmen av Politbyrån Zhao Kezhi sade den 24 januari handlar det helt och hållet om ”förebyggande och kontroll av social [omstörtning]”.

Minoriteter kartläggs

Kinas DNA-databas, som inte enbart innehåller Y-DNA, utan även manligt och kvinnligt ”autosomalt” DNA, utökas i snabb takt. Den första kinesiska provinsen som krävde DNA från fler än de kriminella och de statligt anställda, var Xinjiang, med sin stora minoritetsbefolkning av muslimska uigurer och kazaker. Programmet, känt som ”Läkarundersökningar för alla”, var inte valfritt. Alla som gjorde motstånd fick ett otrevligt besök av polisen. När de väl var på mottagningen fick de ingen ”läkarundersökning” alls, utan någonting mer likt det kriminella får genomgå. De tog blodprov, fingeravtryck och gjorde en scanning av näthinnan.

Enligt statliga mediet Xinhua har sådana ”läkarundersökningar” getts till nästan 36 miljoner människor från 2016 till 2017. Eftersom Xinjiangs befolkning bara uppgår till 24,5 miljoner misstänker jag att även flera miljoner muslimer och andra minoriteter i närliggande provinser har fått ge DNA-prov, fingeravtryck och genomgå scanning av näthinnan.

Kinas DNA-databas utvidgas även bland befolkningens Han-kineser. Till exempel rapporterade Wall Street Journal den 26 december 2017 att hundratals manliga elever från förskolan till gymnasiet i Qianwei, i provinsen Sichuan, beordrades ge salivprov. Liksom blod kan saliv användas för att få fram DNA för analys. I området bor Yi-minoriteten, vilket kan vara ännu ett skäl till att området valdes ut.

Rapporten i Wall Street Journal avslöjade att den kinesiska polisen tar nästan varje tillfälle med allmänheten som en chans att samla DNA-prov. Bland dem som har fått ge saliv- eller blodprov finns de som har kritiserat partiet på Weibo, en populär socialmediaplattform, liknande Twitter, eller de som har glömt att ha sitt ID-kort på sig. Det omfattar också människor tillhörande grupper som enligt polisen är ”en fara för social stabilitet”, som migrantarbetare, kolgruvearbetare och de som hyr ut lägenheter. Det är värt att notera att ingen av dessa har anklagats för att ha begått något brott, och att det inte skulle vara tillåtet att samla DNA-prover för någon av dessa grupper i USA.

Totalitärt system

Med tanke på Kinas sociala kreditsystem gissar jag att nästa grupp som kommer att tvingas att ge DNA-prover är de med låga sociala kreditpoäng.

Som ett resultat av insamlingen av DNA har uppskattningsvis 100 miljoner DNA-prover samlats in, analyserats och fått ta plats i regeringens enorma databas. Miljontals fler läggs till varje månad. Som jämförelse har FBI för närvarande DNA-data för 13 miljoner dömda personer och för 3 miljoner arresterade personer.

Nyligen varnade den amerikanske senatorn Tom Cotton för att ”den kinesiska regeringen lägger tiotals miljarder på mjukvara för ansiktsigenkänning, elektroniskt spionage och tvång på DNA-insamling för att skapa en databas som kan spåra varenda rörelse hos en person. Det här är definitionen för ett totalitärt system – ett som utövar total kontroll av en person, ner till själva DNA-strängarna”.

Kina skapar en enorm DNA-databas för människor även utanför Kina, en databas som omfattar den privata DNA-koden hos flera miljoner amerikaner.

Järnridån som sänker sig över det kinesiska folket är nog för att ge kalla kårar, men vad som borde få varenda amerikan att vakna till är att amerikanska företag har – till stor del oavsiktligt – låtit Kina resa sig som en digital, totalitär stat. Och att Kina skapar en enorm DNA-databas för människor även utanför Kina, en databas som omfattar den privata DNA-koden hos flera miljoner amerikaner.

Fortsättning följer i del två: ”Har Kina ditt DNA?”

Steven W Mosher är ordförande för Population Research Institute (institut för forskning på befolkningar) och författare till ”Bully of Asia: Why China´s Dream is the New Threat to World Order”. Han har studerat människans biologi vid Stanford University för den kända genetikern Luigi Cavalli-Sforza.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.