Kinas ambassad i Danmark har försökt få Köpenhamns kommun att ta bort en staty som uppmanar till stöd för demonstranterna i Hongkong.
Den åtta meter höga statyn, en "skampåle" gjord av konstnären Jens Galschiøt, restes framför Christiansborgs slott som inhyser det danska parlamentet, den 23 januari. Redan dagen innan kontaktade en representant för den kinesiska ambassaden Köpenhamns kommun, som gett tillstånd till konstverket, enligt en utskrift av ett telefonsamtal som Jyllands-Posten tagit del av.
Ambassaden gjorde klart att man anser att statyn är en inblandning i kinesiska angelägenheter. Statyn skulle också vara "kränkande, särskilt för de många kinesiska turister som besöker Folketinget" och kan även utgöra en säkerhetsrisk. Dessutom skulle statyn vara skadlig för de dansk-kinesiska relationerna.
"Vore klokt"
"Ambassaden nämnde att det skulle vara klokt att dra tillbaka tillståndet för statyn", står det i utskriften.
Utrikesminister Jeppe Kofod (S) skriver i ett mejl till tidningen att den kinesiska ambassaden självklart har möjlighet att uttrycka sina synpunkter. "Men jag vill också göra klart att det inte får leda till en praxis som strider mot dansk lag", skriver han och noterar att Köpenhamn inte tillmötesgått ambassaden.
Skulpturen ska stå kvar till den 21 april.
Försöker påverka
Tidigare i veckan krävde Kinas ambassad en ursäkt från Jyllands-Posten sedan tidningen publicerat en teckning som föreställer den kinesiska flaggan och coronavirus i stället för stjärnor. Ambassaden ansåg att teckningen var kränkande och "sårar det kinesiska folket".
Den belgiska tidningen De Standaard publicerade en liknande bild, där stjärnorna på den flaggan bytts ut mot den internationella symbolen för biologiskt hot. Några dagar efter det att bilden publicerats hörde ambassaden av sig och krävde en ursäkt.
Även i Sverige har den kinesiska ambassaden försökt påverka bilden av landet.
I en kartläggning som gjorts av SVT Nyheter uppger SvD, Expressen, Sveriges Radio och SVT att ambassaden vid flera tillfällen de senaste två åren skickat brev med kritiska synpunkter. Kritiken rör bland annat hur medierna rapporterar om Kina och den svenska bokförläggaren Gui Minhai som är fängslad i Kina sedan 2015.
(TT-Ritzau)