loadingEfter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går Karolinska universitetssjukhuset på tisdagen tillbaka till ordinarie styrning. Foto: Pontus Lundahl/TT-arkivbild
Efter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går Karolinska universitetssjukhuset på tisdagen tillbaka till ordinarie styrning. Foto: Pontus Lundahl/TT-arkivbild
Inrikes

Karolinska lämnar stabsläge

TT

Efter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går nu Karolinska universitetssjukhuset tillbaka till ordinarie styrning.

Det betyder inte att vi slappnar av men det är ändå ett tecken på att vi har situationen under kontroll, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga.

Den 12 mars gick sjukhuset in i förstärkningsläge, den 8 maj övergick man till den lägre nivån stabsläge och från och med den 2 juni övergår man till ordinarie styrning.

Nu finns inte samma behov av central styrning och därför vill vi tillbaka till ordinarie styrning. Nu börjar vi jobba som vanligt till större del, säger Björn Zoëga.

Björn Zoëga direktör för Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT-arkivbild

Normal styrning

Redan när man övergick till stabsläge tog sjukhuset fram en checklista med saker man ville få på plats innan man gjorde övergången till ordinarie styrning.

Till exempel planera semestrar, vi ville utvärdera vad vi kunde klara av under sommaren och sätta på plats strukturer och göra vissa förändringar. Nu har vi checkat alla boxar och är beredda på att gå tillbaka till normal styrning och möta sommaren på det viset, säger Björn Zoëga.

Karolinska universitetssjukhuset har vårdat flest covid-patienter i landet och viruset kommer vara en del av sjukhusets vardagliga verksamhet under överskådlig tid. Samtidigt ska sjukhuset klara sina andra uppdrag, säger Björn Zoëga. Då är den ordinarie styrningen, där mycket av ansvaret och mandatet ligger nära verksamheterna, den bästa, anser han.

Vi har kunnat hålla i gång och ta hand om alla andra patienter som behöver behandling. Alla våra cancerpatienter har fått sin behandling i tid och det ser bra ut inför sommaren. Vi har också kunnat operera nästan lika många hjärtan som under samma period 2019, som var ett rekordår, säger Björn Zoëga.

Kan inte slappna av

Folkhälsomyndigheten meddelade på tisdagens presskonferens att antalet inläggningar på intensivvården, som tidigare minskat generellt i landet, nu har planat ut och på vissa håll ökat något de senaste dagarna.

Att vi lämnar stabsläget betyder inte att vi slappnar av men det är ändå ett visst tecken på att vi har situationen under kontroll och vi har processer och framförhållning så vi vet vad vi behöver göra de kommande månaderna, säger Björn Zoëga.

Beredskapslägen i vården

(TT)

Det finns tre olika beredskapsnivåer inom vården vid speciella skadehändelser eller förlopp. De används för att akutsjukvården ska kunna ha resurser som matchar det aktuella behovet.

Stabsläge: En särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

Förstärkningsläge: En särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården.

Katastrofläge: Alla de funktioner inom sjukvården som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk. Personal och utrustning förstärks.

Källa: Socialstyrelsen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingEfter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går Karolinska universitetssjukhuset på tisdagen tillbaka till ordinarie styrning. Foto: Pontus Lundahl/TT-arkivbild
Efter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går Karolinska universitetssjukhuset på tisdagen tillbaka till ordinarie styrning. Foto: Pontus Lundahl/TT-arkivbild
Inrikes

Karolinska lämnar stabsläge

TT

Efter nästan elva veckor i förstärkningsläge och stabsläge går nu Karolinska universitetssjukhuset tillbaka till ordinarie styrning.

Det betyder inte att vi slappnar av men det är ändå ett tecken på att vi har situationen under kontroll, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga.

Den 12 mars gick sjukhuset in i förstärkningsläge, den 8 maj övergick man till den lägre nivån stabsläge och från och med den 2 juni övergår man till ordinarie styrning.

Nu finns inte samma behov av central styrning och därför vill vi tillbaka till ordinarie styrning. Nu börjar vi jobba som vanligt till större del, säger Björn Zoëga.

Björn Zoëga direktör för Karolinska universitetssjukhuset. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT-arkivbild

Normal styrning

Redan när man övergick till stabsläge tog sjukhuset fram en checklista med saker man ville få på plats innan man gjorde övergången till ordinarie styrning.

Till exempel planera semestrar, vi ville utvärdera vad vi kunde klara av under sommaren och sätta på plats strukturer och göra vissa förändringar. Nu har vi checkat alla boxar och är beredda på att gå tillbaka till normal styrning och möta sommaren på det viset, säger Björn Zoëga.

Karolinska universitetssjukhuset har vårdat flest covid-patienter i landet och viruset kommer vara en del av sjukhusets vardagliga verksamhet under överskådlig tid. Samtidigt ska sjukhuset klara sina andra uppdrag, säger Björn Zoëga. Då är den ordinarie styrningen, där mycket av ansvaret och mandatet ligger nära verksamheterna, den bästa, anser han.

Vi har kunnat hålla i gång och ta hand om alla andra patienter som behöver behandling. Alla våra cancerpatienter har fått sin behandling i tid och det ser bra ut inför sommaren. Vi har också kunnat operera nästan lika många hjärtan som under samma period 2019, som var ett rekordår, säger Björn Zoëga.

Kan inte slappna av

Folkhälsomyndigheten meddelade på tisdagens presskonferens att antalet inläggningar på intensivvården, som tidigare minskat generellt i landet, nu har planat ut och på vissa håll ökat något de senaste dagarna.

Att vi lämnar stabsläget betyder inte att vi slappnar av men det är ändå ett visst tecken på att vi har situationen under kontroll och vi har processer och framförhållning så vi vet vad vi behöver göra de kommande månaderna, säger Björn Zoëga.

Beredskapslägen i vården

(TT)

Det finns tre olika beredskapsnivåer inom vården vid speciella skadehändelser eller förlopp. De används för att akutsjukvården ska kunna ha resurser som matchar det aktuella behovet.

Stabsläge: En särskild sjukvårdsledning håller sig underrättad om läget, vidtar nödvändiga åtgärder och följer händelseutvecklingen.

Förstärkningsläge: En särskild sjukvårdsledning vidtar åtgärder för punktförstärkning av viktiga funktioner inom sjukvården.

Katastrofläge: Alla de funktioner inom sjukvården som krävs för att ta hand om ett stort antal skadade tas i anspråk. Personal och utrustning förstärks.

Källa: Socialstyrelsen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024