Kapitalfrigöringskrediter blir allt vanligare. De riktar sig till illikvida pensionärer med ägd bostad eller bostadsrätt som inte kan få ett vanligt banklån. Epoch Times tar här en titt på vad det handlar om.

Kapitalfrigöringskrediternas effekt på återstående restvärde i en belånad fastighet riskerar att bli en smärtsam upplevelse för dem som till slut skall reda ut återbetalningen. Själva upplägget bygger på att lån och kapitaliserad ränta på ränta tillsammans med en lång rad avgifter skapar en snabbt växande kredit som är belagd med ränta som vanligtvis ligger cirka dubbelt så högt som räntan på ett vanligt bolån. Kreditens konstruktion gör dock att det blir betydligt dyrare än så. 

Så kallade ”kapitalfrigöringskrediter” marknadsförs ofta som ”hypotekspension” eller ”60pluslånet”, och innebär att man belånar sin bostad, helst utan tidigare lån. Man betalar inte någonting under kreditens löptid, utan först när den pantsatta bostaden säljs vilket förväntas ske när låntagarna avlidit eller att man säljer bostaden och flyttar till annan bostad. Konstruktionen innebär att avgifter och räntor kapitaliseras löpande, det vill säga görs om till skuld som ökar på det räntegrundande lånebeloppet.