loadingDavid Satterfield, USA:s ambassadör i Ankara. Foto: Burhan Ozbilici-arkivbild
David Satterfield, USA:s ambassadör i Ankara. Foto: Burhan Ozbilici-arkivbild
Utrikes

Kallar upp USA-ambassadör om folkmordsbeslut

Epoch Times

USA:s erkännande av massmorden i Osmanska riket för hundra år sedan som folkmord har väckt ilska i Turkiet.

Spänningarna växer mellan länderna och USA:s ambassadör i Turkiet har kallats upp till turkiska utrikesdepartementet.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan förkastar USA:s resolution som betydelselös och som en stor förolämpning mot Turkiets folk.

– Vi erkänner det inte, säger Erdogan i ett tv-sänt tal.

USA:s ambassadör, David Satterfield, har kallats till möte med anledning av beslutet som beskrivs som "en resolution som saknar historisk och rättslig grund", enligt turkiska företrädare.

Avrättningar och tvångsdeportering

USA:s representanthus antog resolutionen med 405 för och elva emot i tisdags. Parlamentet antog även ett lagförslag om att införa sanktioner mot Turkiet efter övergrepp mot kurdiska milisstyrkor i norra Syrien, vilket också föranleder mötet med ambassadören.

Runt en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker dödades i folkmordet som inleddes 1915.

Massmorden genomfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, framkallande av svält och massakrer på order av de styrande så kallade ungturkarna.

"Ett viktigt steg"

Armeniens premiärminister, Nikol Pashinyan, har hyllat USA-beslutet som "ett viktigt steg" mot ett erkännande av folkmordet.

Turkiet, som är Osmanska rikets efterföljare, förnekar att det rört sig om ett folkmord och hävdar att såväl armenier som turkar dog som ett resultat av första världskriget.

2010 beslutade riksdagen med minsta möjliga marginal att Sverige ska erkänna folkmordet. Varken den tidigare Alliansregeringen eller nuvarande S-ledda har dock fattat beslut som gör erkännandet officiellt.

(TT-AFP)

Folkmordet 1915

(TT)

1908 tog ”Kommittén för enhet och framsteg”, de så kallade ungturkarna, makten i det Osmanska riket genom en statskupp.

Kristna minoriteter, och särskilt armenier, sågs alltmer som en illojal folkgrupp som splittrade landet. Under första världskriget ställde sig Osmanska riket på Centralmakternas (Tyskland och Österrike/Ungern) sida. Armenierna anklagades för att ta motståndarsidans (Frankrike, Storbritannien och Ryssland) parti.

Natten 24-25 april 1915 ses ofta som startdatum för folkmordet. Då mördades, fängslades och deporterades hundratals armenier som ansågs vara intellektuella eller religiösa ledare. Veckorna som följde mördades tusentals ledande armenier som ansågs utgöra en risk för ett motstånd.

Kvinnor våldtogs, människor brändes inne, dränktes, togs ut på dödsmarscher i öknen. Kvinnor och barn tvingades konvertera till islam och barn togs i från sina föräldrar för att få en muslimsk uppfostran.

Folkmordet skördade flest offer under 1915 och 1916 men förföljelsen pågick fram till 1923.

Den 24 april uppmärksammas varje år till minne av folkmordets inledning.

Källa: Forum för levande historia

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDavid Satterfield, USA:s ambassadör i Ankara. Foto: Burhan Ozbilici-arkivbild
David Satterfield, USA:s ambassadör i Ankara. Foto: Burhan Ozbilici-arkivbild
Utrikes

Kallar upp USA-ambassadör om folkmordsbeslut

Epoch Times

USA:s erkännande av massmorden i Osmanska riket för hundra år sedan som folkmord har väckt ilska i Turkiet.

Spänningarna växer mellan länderna och USA:s ambassadör i Turkiet har kallats upp till turkiska utrikesdepartementet.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan förkastar USA:s resolution som betydelselös och som en stor förolämpning mot Turkiets folk.

– Vi erkänner det inte, säger Erdogan i ett tv-sänt tal.

USA:s ambassadör, David Satterfield, har kallats till möte med anledning av beslutet som beskrivs som "en resolution som saknar historisk och rättslig grund", enligt turkiska företrädare.

Avrättningar och tvångsdeportering

USA:s representanthus antog resolutionen med 405 för och elva emot i tisdags. Parlamentet antog även ett lagförslag om att införa sanktioner mot Turkiet efter övergrepp mot kurdiska milisstyrkor i norra Syrien, vilket också föranleder mötet med ambassadören.

Runt en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldéer och greker dödades i folkmordet som inleddes 1915.

Massmorden genomfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, framkallande av svält och massakrer på order av de styrande så kallade ungturkarna.

"Ett viktigt steg"

Armeniens premiärminister, Nikol Pashinyan, har hyllat USA-beslutet som "ett viktigt steg" mot ett erkännande av folkmordet.

Turkiet, som är Osmanska rikets efterföljare, förnekar att det rört sig om ett folkmord och hävdar att såväl armenier som turkar dog som ett resultat av första världskriget.

2010 beslutade riksdagen med minsta möjliga marginal att Sverige ska erkänna folkmordet. Varken den tidigare Alliansregeringen eller nuvarande S-ledda har dock fattat beslut som gör erkännandet officiellt.

(TT-AFP)

Folkmordet 1915

(TT)

1908 tog ”Kommittén för enhet och framsteg”, de så kallade ungturkarna, makten i det Osmanska riket genom en statskupp.

Kristna minoriteter, och särskilt armenier, sågs alltmer som en illojal folkgrupp som splittrade landet. Under första världskriget ställde sig Osmanska riket på Centralmakternas (Tyskland och Österrike/Ungern) sida. Armenierna anklagades för att ta motståndarsidans (Frankrike, Storbritannien och Ryssland) parti.

Natten 24-25 april 1915 ses ofta som startdatum för folkmordet. Då mördades, fängslades och deporterades hundratals armenier som ansågs vara intellektuella eller religiösa ledare. Veckorna som följde mördades tusentals ledande armenier som ansågs utgöra en risk för ett motstånd.

Kvinnor våldtogs, människor brändes inne, dränktes, togs ut på dödsmarscher i öknen. Kvinnor och barn tvingades konvertera till islam och barn togs i från sina föräldrar för att få en muslimsk uppfostran.

Folkmordet skördade flest offer under 1915 och 1916 men förföljelsen pågick fram till 1923.

Den 24 april uppmärksammas varje år till minne av folkmordets inledning.

Källa: Forum för levande historia

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024