loadingEn nedbränd bensinstation i Teheran i söndags. Foto: Abdolvahed Mirzazadeh/AP/TT
En nedbränd bensinstation i Teheran i söndags. Foto: Abdolvahed Mirzazadeh/AP/TT
Utrikes

Iran: Poliser och soldater har dödats

Epoch Times

Detaljer om de våldsamma protesterna i Iran börjar nu publiceras i statskontrollerade medier.

Över 100 banker och nära 60 större affärslokaler har satts i brand under oroligheterna, enligt de regimtrogna medierna.

De nämner inte hur många av de protesterande som dödats eller skadats, men att "ett antal" poliser och soldater dödats.

Informationsflödet från Iran har varit knappt sedan protesterna bröt ut. Internet har begränsats och inhemska medier har varit återhållsamma. På måndagen började dock vissa detaljer om protesternas omfattning publiceras.

Västerländska medier har bekräftat att minst två personer dödats i bränsleprotesterna. Men iranska medier uppger utan att ge ytterligare information att "ett antal" poliser och soldater mist livet under oroligheterna.

Hundratals gripna

I väst rapporteras om 200 gripna, medan halvstatliga Fars på måndagen skriver att 1 000 personer gripits.

På iransk statlig tv, som sällan rapporterar om meningsskiljaktigheter i landet, syns maskerade unga män som sätter eld på byggnader. Protesterna, som inleddes i fredags efter ett besked om att bensinpriset skulle höjas, spreds enligt statliga medier till minst 40 iranska städer i lördags.

Från det mäktiga revolutionsgardet – en del av den iranska försvarsmakten – kommer en skarp varning till dem som protesterar.

"Om det blir nödvändigt kommer vi att vidta beslutsamma och revolutionära åtgärder mot fortsatta försök att störa folkets frid och säkerhet", skriver gardet i ett uttalande som citeras av statliga medier.

Skakig ekonomi

Irans ekonomi har varit skakig sedan i maj förra året. Då meddelade USA:s president Donald Trump att landet skulle dra sig ur kärnenergiavtalet JCPOA som undertecknades 2015, och införde sanktioner mot Iran.

För många iranier blev de höjda bränslepriserna droppen.

Inflationen ligger på omkring 40 procent.

På söndagen försvarade president Hassan Rohani den kontroversiella prishöjningen på bensin, där det är sagt att inkomsterna ska gå till ekonomiska bidrag till 18 miljoner hushåll.

Samtidigt sade Rohani att Iran inte kommer att tillåta oroligheter:

"Att protestera är folkets rätt, men att protestera är annat än att starta upplopp. Vi bör inte tillåta oroligheter i samhället."

(TT)

Kärnenergiavtalet med Iran

(TT)

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1", det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De övriga länder som undertecknat avtalet – samt EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Sent i våras, ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungt vatten.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn nedbränd bensinstation i Teheran i söndags. Foto: Abdolvahed Mirzazadeh/AP/TT
En nedbränd bensinstation i Teheran i söndags. Foto: Abdolvahed Mirzazadeh/AP/TT
Utrikes

Iran: Poliser och soldater har dödats

Epoch Times

Detaljer om de våldsamma protesterna i Iran börjar nu publiceras i statskontrollerade medier.

Över 100 banker och nära 60 större affärslokaler har satts i brand under oroligheterna, enligt de regimtrogna medierna.

De nämner inte hur många av de protesterande som dödats eller skadats, men att "ett antal" poliser och soldater dödats.

Informationsflödet från Iran har varit knappt sedan protesterna bröt ut. Internet har begränsats och inhemska medier har varit återhållsamma. På måndagen började dock vissa detaljer om protesternas omfattning publiceras.

Västerländska medier har bekräftat att minst två personer dödats i bränsleprotesterna. Men iranska medier uppger utan att ge ytterligare information att "ett antal" poliser och soldater mist livet under oroligheterna.

Hundratals gripna

I väst rapporteras om 200 gripna, medan halvstatliga Fars på måndagen skriver att 1 000 personer gripits.

På iransk statlig tv, som sällan rapporterar om meningsskiljaktigheter i landet, syns maskerade unga män som sätter eld på byggnader. Protesterna, som inleddes i fredags efter ett besked om att bensinpriset skulle höjas, spreds enligt statliga medier till minst 40 iranska städer i lördags.

Från det mäktiga revolutionsgardet – en del av den iranska försvarsmakten – kommer en skarp varning till dem som protesterar.

"Om det blir nödvändigt kommer vi att vidta beslutsamma och revolutionära åtgärder mot fortsatta försök att störa folkets frid och säkerhet", skriver gardet i ett uttalande som citeras av statliga medier.

Skakig ekonomi

Irans ekonomi har varit skakig sedan i maj förra året. Då meddelade USA:s president Donald Trump att landet skulle dra sig ur kärnenergiavtalet JCPOA som undertecknades 2015, och införde sanktioner mot Iran.

För många iranier blev de höjda bränslepriserna droppen.

Inflationen ligger på omkring 40 procent.

På söndagen försvarade president Hassan Rohani den kontroversiella prishöjningen på bensin, där det är sagt att inkomsterna ska gå till ekonomiska bidrag till 18 miljoner hushåll.

Samtidigt sade Rohani att Iran inte kommer att tillåta oroligheter:

"Att protestera är folkets rätt, men att protestera är annat än att starta upplopp. Vi bör inte tillåta oroligheter i samhället."

(TT)

Kärnenergiavtalet med Iran

(TT)

Kärnenergiavtalet JCPOA undertecknades 2015 av Iran och vad som kallas "P5+1", det vill säga de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd (Frankrike, Kina, Storbritannien, Ryssland och USA) samt Tyskland.

Överenskommelsens syfte är att undvika att Iran utvecklar kärnvapen. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt. I utbyte skulle de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran hävas.

Den 8 maj förra året beslutade president Donald Trump att USA skulle dra sig ur avtalet. Han aviserade då nya amerikanska ekonomiska sanktioner mot Iran. De övriga länder som undertecknat avtalet – samt EU – vill emellertid hålla fast vid JCPOA.

Sent i våras, ett år efter det att USA lämnat kärnenergiavtalet, bestämde sig Iran för att frångå vissa åtaganden. Beslutet innebär att Iran inte tänker följa begränsningarna om anrikning av uran samt lagring av sådant och av tungt vatten.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024