Nu har det kommit en ny kalldusch för skolsverige. PISA-undersökningen som offentliggjordes den 5:e december visade att Sverige har sjunkit rejält. Då hade man ju kanske kunnat tro att den ansvariga myndigheten Skolverket skulle vara ivrigt att föreslå förbättringsförslag. Men inte.
Sverige var ett av världens främsta utbildningsländer runt 1960 och 1970. Vi var speciellt kända för hög läsfärdighet och god ingenjörsutbildning. När grundskolan infördes 1962 flyttades emellertid tyngdpunkten i skolpolitiken från kunskaper till jämlikhet, och där ligger den ännu. De nya PISA-resultaten påminde oss om att Skolverket är en politiserad myndighet som fortfarande ser jämlikhet som viktigare än kunskap.
Tidigare brukade PISA-företrädarna säga att deras mätningar hjälpte länder att förbättra sin utbildning, men trots att PISA-undersökningar har gjorts i mer än tjugo år har resultaten världen över först stagnerat och den här gången gått ner. Elever i Sverige har sjunkit kraftigt i matematik och läsförståelse. Skolverket försöker dämpa allmänhetens missnöje med att påpeka att andra länder har sjunkit också och genom att upprepa som ett mantra att vi ändå ligger över mitten i OECD. Just nu kan man skylla nedgången på pandemin, men det är inte hela förklaringen. Ungefär 25 procent av eleverna i Sverige ligger på den lägsta nivån och kommer att ha svårt att fungera som medborgare och arbetstagare, och den duktigaste gruppen omfattar runt tio procent av eleverna.
