loading
USA:s centralbank Federal Reserves huvudkontor i Washington D.C. Federal Reserve vill se en varaktig återhämtning av ekonomin innan räntan höjs. Foto: Samira Bouaou
USA:s centralbank Federal Reserves huvudkontor i Washington D.C. Federal Reserve vill se en varaktig återhämtning av ekonomin innan räntan höjs. Foto: Samira Bouaou
Utrikes

Inflationen i USA stiger kraftigt

Tom Ozimek

Inflationen i USA steg i april till 3,1 procent enligt ett mått där livsmedel och energipriser borträknats. Inflationen överstiger med stor marginal Federal Reserves mål på 2 procent och når högre nivåer än på 30 år.

Det så kallade Core PCE-prisindexet – där de volatila livsmedels- och energipriserna exkluderas – är det index som amerikanska centralbanken Federal Reserve föredrar som grund för att mäta inflationen. Core PCE-prisindexet steg med 0,7 procent i april, efter att i mars stigit med 0,4 procent. Detta meddelades av USA:s handelsdepartement i slutet av maj.

Federal Reserve (Fed) använder PCE-prisindexet som inflationsmått för sin penningpolitik, och har ett långsiktigt inflationsmål på 2 procent. Tjänstemän på Fed har vid upprepade tillfällen sagt att de tror att det nuvarande inflationstrycket är ”övergående” och har uttryckt en vilja att låta inflationen ligga högt under en kortare period.

När livsmedel och energi räknas med i PCE-prisindexet var ökningen 3,6 procent på årsbasis i april, efter att i mars ha stigit med 2,4 procent. Inflationsökningen är den högsta sedan september 2008, då PCE-prisindexet nådde en topp på 3,7 procents ökning över året.

Den kraftiga höjningen av PCE-inflationsmåttet följer efter en uppgång för ett alternativt konsumentprisindex (CPI) som i april steg till 4,2 procent över 12 månader. Det var den kraftigaste ökningen sedan september 2008 då indexet steg med 4,9 procent.

Oproportionerligt hög

Inflationsökningen kommer som en effekt av den uppdämda efterfrågan som släpps lös när ekonomin startar upp igen och utbudet på marknaden återställs. Prisindex föll kraftigt i april 2020 på grund av åtgärderna i inledningen av pandemin, vilket gör att inflationen på årsbasis nu blir oproportionerligt hög. Vissa ekonomer har dock i flera månader varnat för att den federala regeringens stora stimulanspaket kan komma att överhetta ekonomin och underblåsa inflationen.

Larry Summers, som var finansminister under Bill Clinton och ordförande för nationella ekonomiska rådet under Barack Obama, gav nyligen en stark varning om att inflationen nu kan ha blivit den största risken för ekonomin.

”Så sent som för sex månader sedan var det rimligt att betrakta svag tillväxt, hög arbetslöshet och deflation som de huvudsakliga riskerna för ekonomin”, skrev Summers i en gästkrönika i Washington Post den 24 maj.

Men den senaste tidens ekonomiska data, med kraftig ökning av konsumentprisindex, rekordhög efterfrågan på arbetskraft, svårigheter för företag att anställa, stigande löner och en ekonomi som växer snabbare än på årtionden, tyder på att inflationen hotar att bli den största risken, menade Summers.

Samtidigt visar preliminära data från University of Michigans konsumentundersökning att de långsiktiga inflationsförväntningarna steg kraftigt i maj, och nådde de högsta nivåerna på ett decennium. Indexet, som följs noggrant av marknaden, visar att inflationsförväntningarna för de kommande fem åren steg med 40 punkter till 3,1 procent, vilket är den kraftigaste månadsvisa ökningen på närmare tre decennier.

Oro bland ekonomer

Matthew Luzzetti, chefsekonom på Deutsche Bank, säger att de nya siffrorna är preliminära och kan komma att justeras, men att ökningen kan visa sig vara bestående.

”Om inflationsförväntningarna fortsätter att stiga, och går upp till höga nivåer, kan det vara en nyckelfaktor i övergången från en initial tillfällig ökning av inflationen till en mer varaktig ökning”, skrev han i en rapport nyligen.

Debatten kring inflationsrisken tog fart efter att Bidenadministrationen i mars drev fram sitt stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar för att motverka effekterna av pandemin.

I och med den allt större offentliga debatten om inflationen har det dykt upp en ”ny förväntanspsykologi” i vilken inflationsförväntningarna ökar kraftigt innan den faktiska inflationsökningen, enligt Luzzetti.

Federal Reserve har lovat att inte höja räntan förrän ekonomin åter går för full maskin och de konstaterat att inflationen har nått upp 2 procent och är på väg att stiga över den nivån.

Den inställningen oroar en del ekonomer, däribland Larry Summers, som anser att Federal Reserve har blivit alltför avslappnade beträffande inflationen. Oro finns för att detta bäddar för en smärtsam tid med höjda räntor för att bekämpa inflationen, vilket också kan pressa tillbaka ekonomin in i recession.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
USA:s centralbank Federal Reserves huvudkontor i Washington D.C. Federal Reserve vill se en varaktig återhämtning av ekonomin innan räntan höjs. Foto: Samira Bouaou
USA:s centralbank Federal Reserves huvudkontor i Washington D.C. Federal Reserve vill se en varaktig återhämtning av ekonomin innan räntan höjs. Foto: Samira Bouaou
Utrikes

Inflationen i USA stiger kraftigt

Tom Ozimek

Inflationen i USA steg i april till 3,1 procent enligt ett mått där livsmedel och energipriser borträknats. Inflationen överstiger med stor marginal Federal Reserves mål på 2 procent och når högre nivåer än på 30 år.

Det så kallade Core PCE-prisindexet – där de volatila livsmedels- och energipriserna exkluderas – är det index som amerikanska centralbanken Federal Reserve föredrar som grund för att mäta inflationen. Core PCE-prisindexet steg med 0,7 procent i april, efter att i mars stigit med 0,4 procent. Detta meddelades av USA:s handelsdepartement i slutet av maj.

Federal Reserve (Fed) använder PCE-prisindexet som inflationsmått för sin penningpolitik, och har ett långsiktigt inflationsmål på 2 procent. Tjänstemän på Fed har vid upprepade tillfällen sagt att de tror att det nuvarande inflationstrycket är ”övergående” och har uttryckt en vilja att låta inflationen ligga högt under en kortare period.

När livsmedel och energi räknas med i PCE-prisindexet var ökningen 3,6 procent på årsbasis i april, efter att i mars ha stigit med 2,4 procent. Inflationsökningen är den högsta sedan september 2008, då PCE-prisindexet nådde en topp på 3,7 procents ökning över året.

Den kraftiga höjningen av PCE-inflationsmåttet följer efter en uppgång för ett alternativt konsumentprisindex (CPI) som i april steg till 4,2 procent över 12 månader. Det var den kraftigaste ökningen sedan september 2008 då indexet steg med 4,9 procent.

Oproportionerligt hög

Inflationsökningen kommer som en effekt av den uppdämda efterfrågan som släpps lös när ekonomin startar upp igen och utbudet på marknaden återställs. Prisindex föll kraftigt i april 2020 på grund av åtgärderna i inledningen av pandemin, vilket gör att inflationen på årsbasis nu blir oproportionerligt hög. Vissa ekonomer har dock i flera månader varnat för att den federala regeringens stora stimulanspaket kan komma att överhetta ekonomin och underblåsa inflationen.

Larry Summers, som var finansminister under Bill Clinton och ordförande för nationella ekonomiska rådet under Barack Obama, gav nyligen en stark varning om att inflationen nu kan ha blivit den största risken för ekonomin.

”Så sent som för sex månader sedan var det rimligt att betrakta svag tillväxt, hög arbetslöshet och deflation som de huvudsakliga riskerna för ekonomin”, skrev Summers i en gästkrönika i Washington Post den 24 maj.

Men den senaste tidens ekonomiska data, med kraftig ökning av konsumentprisindex, rekordhög efterfrågan på arbetskraft, svårigheter för företag att anställa, stigande löner och en ekonomi som växer snabbare än på årtionden, tyder på att inflationen hotar att bli den största risken, menade Summers.

Samtidigt visar preliminära data från University of Michigans konsumentundersökning att de långsiktiga inflationsförväntningarna steg kraftigt i maj, och nådde de högsta nivåerna på ett decennium. Indexet, som följs noggrant av marknaden, visar att inflationsförväntningarna för de kommande fem åren steg med 40 punkter till 3,1 procent, vilket är den kraftigaste månadsvisa ökningen på närmare tre decennier.

Oro bland ekonomer

Matthew Luzzetti, chefsekonom på Deutsche Bank, säger att de nya siffrorna är preliminära och kan komma att justeras, men att ökningen kan visa sig vara bestående.

”Om inflationsförväntningarna fortsätter att stiga, och går upp till höga nivåer, kan det vara en nyckelfaktor i övergången från en initial tillfällig ökning av inflationen till en mer varaktig ökning”, skrev han i en rapport nyligen.

Debatten kring inflationsrisken tog fart efter att Bidenadministrationen i mars drev fram sitt stimulanspaket på 1 900 miljarder dollar för att motverka effekterna av pandemin.

I och med den allt större offentliga debatten om inflationen har det dykt upp en ”ny förväntanspsykologi” i vilken inflationsförväntningarna ökar kraftigt innan den faktiska inflationsökningen, enligt Luzzetti.

Federal Reserve har lovat att inte höja räntan förrän ekonomin åter går för full maskin och de konstaterat att inflationen har nått upp 2 procent och är på väg att stiga över den nivån.

Den inställningen oroar en del ekonomer, däribland Larry Summers, som anser att Federal Reserve har blivit alltför avslappnade beträffande inflationen. Oro finns för att detta bäddar för en smärtsam tid med höjda räntor för att bekämpa inflationen, vilket också kan pressa tillbaka ekonomin in i recession.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024