Husmorstipset: Så hittar du städglädjen – tips från då och nu
Med rutiner och kunskap om städning är det roligare att städa och det blir mer tid till annat.


Städexperter från då och nu ger här tips på hur vi kan få städningen att fungera bättre där hemma. Vet man att det fungerar bra så blir det förstås roligare att göra jobbet. Receptet för att komma dit är faktiskt rätt enkelt.

Ett rent hem med ordning och reda, det skulle de flesta av oss trivas i, så skulle inte belöningen att få det få oss att göra vår veckostädning med glädje? Ändå ses städningen ofta som ett tråkigt ”måste” och kanske något som många av oss blir stressade av. Städa bör man ändå, så visst vore det fint att kunna känna lite mer glädje när vi går där och plockar eller moppar?

Jag älskar att städa! Det är få saker som får mig så avslappnad som att städa, och för att inte tala om tillfredsställelsen att få bort fläckar.

- Marléne Eriksson, städexpert

Marléne Eriksson är städproffset som har den där genuina städglädjen. Hon ger då och då tips i TV-rutan på hur vi kan få rent utan kemikalier och hon driver också ett städföretag. Hon inleder sin bok ”Städglädje” med orden:

”Jag älskar att städa! Inte bara för att få rent och fint omkring mig och var sak på sin plats – jag finner verkligen glädje och tillfredsställelse i själva städningen också. Det är få saker som får mig så avslappnad som att städa, och för att inte tala om tillfredsställelsen att få bort fläckar.”

Här får vi tips både från Marléne och från de gamla städexperterna, de som kunde städning för snart 100 år sedan, för att få städningen att kännas lättare och därmed mindre stressande.

Kunskap, knep och rutiner

Marléne menar att alla kan hitta städglädjen. Det handlar om kunskap, knep och rutiner, och förstås att ha rätt redskap och produkter. Det mesta du behöver i produktväg hittar du faktiskt i skafferiet.

Grapefrukt och citroner är användbara på flera sätt i städningen, tipsar Marléne.

Vet man hur man ska gå tillväga så är det förstås lättare att göra städningen. Att leva bland oreda och smuts kan leda till stress, irritation och även ångest, skriver hon.

Gör inte allt själv

Att få ordning på allt själv kan kännas övermäktigt, men är man fler i hushållet så finns det flera poänger med att alla hjälper till. Det är ett sätt för alla att lära sig att ta ansvar för hemmet, skriver Marléne. Barnen har nytta av att i tidig ålder få lära sig att var sak har sin plats.

Tipset för den som bor själv är att inte ta sig an allting på en gång. Dela istället upp det på flera dagar och ta ett område eller rum i taget.

I slutet på 50-talet fick svenskarna rådet i ”Så här lagar vi mat – bakar – tvättar – städar” att vänja alla i familjen att plocka i ordning efter sig, att borsta sina skor med mera.

”Lär barnen detta från det de är små så undvikes tjat.”

Olika familjemedlemmar kan också få ansvar för olika sysslor, skrev de.

Ordning och reda

Om det finns en plats för allt är det förstås lättare att hålla ordning. Det är de vuxnas ansvar att se till att det finns bra förvaringslösningar för de saker som ska finnas i hemmet. Finns det saker som inte har en plats så behöver man antingen ordna en plats eller fundera på om det är dags att rensa bland sakerna. Man kanske inte behöver eller uppskattar allt där hemma och då blir det mer en börda. Det finns flera metoder för att underlätta att rensa bort saker.

Det är roligare att städa när det är lätt att komma åt att göra rent.

Har man lagom mycket saker så blir det förstås lättare att städa.

Städrock

I boken ”Hushållslära” från 1942 rekommenderade Tilda Hansson att man använder en rationell dräkt för städningen. Den ska vara sydd i en bekväm modell och ha rymliga fickor. På den tiden fanns det hos många en ”städrock” i garderoben som man tog på när det var dags för städsysslorna.

Kläder med större fickor har sin poäng; när man hittar småsaker under städningen i hemmet kan man lägga dem i fickan istället för att avbryta städandet med att lägga var sak på sin plats hela tiden, det är också praktiskt att kunna stoppa en dammtrasa eller annat redskap i fickan istället för att lägga det ifrån sig och riskera att gå ifrån det. Ibland kanske ett snickarbälte är det som bäst behövs under städningen.

Städrutiner

Tilda Hansson visade redan på sin tid att man ville ta vara på tiden. Därför behövde städningen planeras. Hon rekommenderade till och med att man effektiviserar de olika städmomenten genom att ta tid och förbättra. Det behövs även kunskap och att man kan använda sina städredskap på bästa sätt.

En dammvippa är bra för att damma av ömtåliga föremål. Marléne tipsar om att skaka vippan ofta.

Lite städning och undanplockning behöver man förstås göra dagligen. När det sedan kommer till veckostädningen har både Marléne Eriksson och Tilda Hansson rutiner som vi kan inspireras av. Att kunna falla tillbaka på återkommande rutiner för dagen, för veckan, för månaden och för årstiden ger en trygghet. Är det redan planerat så sparar man energi och då är det förstås lättare att ha ett gott humör och ork för annat.

Tilda Hanssons tips är att sprida ut de olika städsysslorna över veckan, istället för att samla allt till veckans sista dagar. Fördelarna är att arbetet kan göras som en del av det dagliga hushållsarbetet och att det då alltid är relativt rent överallt.

Hon delade upp de veckoliga sysslorna i de som ska göras varje vecka och de som ska göras inom ett par veckor. Enklast är förstås att planera in vad som ska göras vilken dag. Det kan se ut så till exempel så här:

Måndag: Tvätt ena veckan, strykning den andra

Tisdag: Garderobs- och klädvård

Onsdag: Ledig dag

Torsdag: Löpande veckoarbete

Fredag: Grundligare golvvård och damning

Lördag: Städning av wc, badrum, kök och skafferi

Klädvården har en egen veckodag.

Till det löpande veckoarbetet räknade hon mattvård, möbelvård, fönstervård och vård av målade ytor. Här slutför man ett arbete och tar sig sedan an nästa.

Inför helgdagar rekommenderade hon att lägga golvvård, fönstervård och damning så nära helgen som möjligt och att sedan lägga på rena dukar och sätta in friska blommor.

Inför helgdagar rekommenderade hon att lägga golvvård, fönstervård och damning så nära helgen som möjligt och att sedan lägga på rena dukar och sätta in friska blommor.

Vädra sovrummen varje dag, skriver Marléne.

Lagom är bäst

I ”Så här lagar vi mat – bakar – tvättar – städar” läser vi att ”Av alla arbeten i hemmet är nog städarbetet det mest tänjbara: det kan dra ut i det oändliga för den som är långsam, opraktisk eller mycket noggrann – och det kan pressas ihop otroligt för den, som är tvungen att hinna även andra saker”. Visst ska hemmet var välskött men man får inte vara så noggrann att trivseln städas bort, skriver författarna.

Förutom råd om att ha redskap av bra kvalité och kunskaper så bör vi också tänka på att spara på krafterna genom att sitta ner och arbeta när det går, och även att vila ibland:

”Ligg på rygg med benen högt och försök att slappna av fullkomligt. En sådan avkoppling i c:a 5 minuter gör att hela arbetet sedan blir både lättare och roligare”.