Förr var man bra på att använda vad skafferiet bjöd på för att få bort fläckar från kläder och det är förstås mer skonsamt om man slipper ta till kraftiga kemikalier. Nutida experter uppmuntrar gärna till att lära sig att välja ur skafferiet. Här jämför vi och tipsar om fläckborttagning då och nu.

Visst är det behändigt att alltid använda ett fläckborttagningsmedel från affären, men de fungerar inte alltid och när många fläckar faktiskt går att lösa i kallt eller varmt vatten så kan det löna sig att ha lite baskunskaper om fläckar.

På 1940- och 50-talet rekommenderade man förstås inte uteslutande fynd från skafferiet. Ibland behövdes särskilda kemikalier, men vi kan fortfarande ha nytta av kunskapen från den tiden.

Grundläggande

För att klara av fläckarna på rätt sätt gav Tilda Hansson i boken ”Hushållslära”, från 1942, följande grundråd:

”Därvid bör man lägga på minnet:

1. att fläckar skola avlägsnas så fort som möjligt;

2. att det är till stor hjälp att veta orsaken till fläcken;

3. att universalmedel, som ta ut alla sorters fläckar, ej finnas;

4. att man alltid skall arbeta med svaga kemikalier och alltid skölja väl vid ombyte av kemikalier.”

Det här är sådant vi fortfarande kan hålla med om. I nutid har vi fått tips i TV-rutan av Marléne Eriksson som förespråkar städning med naturens egna medel. I sin bok ”Städglädje” ger hon sina grundtips mot fläckar.

Fläckar i fyra grupper

Det gäller att veta vad fläcken består av och vad som kan lösa upp den. Här är några exempel på vanliga fläckar och hur man kan få bort dem. Vissa tips känns säkert igen, medan andra är mer överraskande.

Marléne delar upp fläckarna i fyra grupper:

Proteinfläckarna: blod, gräs och ägg

Blod: lägg i blöt i kallt vatten med salt i. Varmt vatten gör att proteiner koagulerar och fastnar ännu mer. Om det här inte räcker för att få bort fläcken rekommenderas både då och nu en tillsats av ammoniak i kallt vatten.

Choklad innehåller äggviteämnen och därför gäller även här kallt vatten. Om det inte skulle hjälpa tipsar Marléne om det tyngre artilleriet: 90-procentig sprit eller handsprit. Badda på fläcken och skölj sedan.

Pigmentfläckar: bär, kaffe, rödvin och bläck

För kaffe- och bärfläckar gäller hett vatten.

Bärfläckar kan behöva doppas i kokande vatten, om tyget tål det, skriver Marléne. Annars kan man badda med glycerol och låta det ligga i 10-15 minuter innan man tvättar med diskmedel och vatten.

För både bär- och fruktfläckar tipsar Tilda Hansson om att använda antingen ammoniak och vatten eller ättika och vatten.

Kaffefläcken bör blötläggas eller gnuggas i hett vatten, skriver Marléne. Är fläcken kvar efter det så häll på en blandning med hälften ättika, hälften ofärgad alkohol. Låt det få ligga och verka ett tag.

Tilda Hanssons tips mot en äldre kaffefläck är glycerin. Sedan tvättar man plagget som vanligt, eventuellt med en skvätt ammoniak. För te-fläckar gäller samma behandling.

Om du har fått en rödvinsfläck rekommenderar boken ”Hushållslära” först citron och vatten, eller ammoniak och vatten för att bleka bort färgen. Om fläcken är äldre bör man ta till surmjölk. Koka då ur fläcken.

Surmjölk var mjölk som hade surnat. Det kallades på vissa håll för självlöpnad mjölk och åts ibland som fil. Nu för tiden ruttnar mjölken istället för att surna, eftersom den mesta mjölken är pastöriserad.

Som tur är skriver Marléne att man kan använda vanlig (pastöriserad) mjölk på rödvinsfläcken. Koka då upp mjölken, låt den svalna lite och doppa fläcken i mjölken. Fettet i mjölken tar till sig färgen.

Vichyvatten var mycket användbart. Enligt läroboken ”Så här lagar vi mat bakar tvättar städar” från 1958, är det förstahandsvalet på fläckar av blod, bär, frukt, choklad, kaffe, te, mjölk och vin.

Har man fått en bläckfläck är det enligt Tilda Hansson bäst att gå till fönstret och ta ett grönt blad av begonian. Droppa saften ur bladet på fläcken. Tvätta sedan i varmt tvålvatten och skölj ordentligt.

Fettfläckar: olja, smör, hudfett

Partikelfläckar: lera, jord

Men, oftast är fläckar en blandning av olika typer och fläcklösandet kan bli mer komplext.

Övriga fläckar

I läroboken ”Så här lagar vi…” finns goda råd även mot andra fläckar på kläderna.

Mögelfläckar: När det gäller vittvätt ska det mögliga plagget läggas i surmjölk så fort som möjligt, tillsammans med pepparrotstärningar. Låt det ligga i två dygn. Mögel på kulörta eller ömtåliga tyger går enligt boken inte att få bort.

Svedda fläckar: Om tyget tål vatten så lägg på en gröt av salt och vatten och låt den ligga på i några timmar.

Armsvettsfläckar: Doppa plagget i kokande vatten med antingen ättika eller ammoniak i. Om inte det ena fungerar så brukar det andra göra det, skrev författarna.

Universalmedel

Enligt Tilda Hansson finns det inget universalmedel, men faktiskt rekommenderar Marléne något som man inte verkar ha känt till på Tildas tid. I varje välsorterat skafferi bör man av den anledningen kunna hitta vita bönor.

Gör så här: Ta 2 ½ dl torra, vita bönor och koka upp dem i 1 liter vatten. Använd vattnet och lägg tyget i det när det har svalnat till en temperatur som tyget tål. Låt bönorna koka vidare i nytt vatten för att sedan ha dem till en måltid.

Efter blötläggningen: tvätta tyget som vanligt.

Gnugga inte

Vem har inte hört att man aldrig ska gnugga på en fläck eftersom den då sätter sig hårdare? Så här säger experterna om att gnugga fläckar:

Marléne Eriksson skriver att innan man gnuggar på fläcken bör man badda den. En bomullstuss eller tygtrasa fungerar bra till det.

Tilda Hansson varnar för att gnugga ömtåliga tyger. Istället bör man använda en glasstav som man doppar i fläckurtagningsmedlet och en glasskiva eller porslinstallrik som underlag. Detta är viktigt om man använder någon kemikalie som kan påverka underlaget. Vitt läskpapper används för att suga upp det som löses ur fläcken.

I läroboken ”Så här lagar vi ...” råder författarna att fläcken ska lösas ur, inte gnidas ur. Anledningen är att trådarna i tyget kan flytta sig ur sitt läge och om tyget är luddigt kan ludden försvinna helt eller delvis. Det kan också påverka färgen på tyget.

Bra att ha hemma

I städlådan kan det vara bra att ha handsprit, ammoniak, glycerol (finns till exempel hos apoteken) och ättika. I köket finns kanske en citron, mjölk och en flaska vichyvatten i beredskap. Och så de vita bönorna förstås.