Enligt en ny undersökning gjord av Society of Human Resource Management, säger 97 procent av arbetsgivarna att pålitlighet är en mycket eller ytterst viktig kvalifikation för att få ett jobb på grundnivå. Det står högst upp på listan hos nästan alla. Hur kan då föräldrar hjälpa sina barn att bli pålitliga människor som andra kan lita på, och som de vet konsekvent kommer att göra sitt bästa på jobbet?

En sak man kan börja med att lära barnen, är vikten av att träna. Barn tränar på att nå alla möjliga mål – som att skriva sitt namn, dribbla en basketboll, spela en låt på gitarren och så vidare. Men de är inte alltid motiverade att träna, och de tränar inte alltid på rätt sätt.

Medveten träning kräver att man fortsätter att jobba med sina svagheter, håller fast vid uppgiften och får feedback tills man behärskar sina mål.

En mycket effektiv och välgrundad teknik som kallas ”medveten träning” innebär att man upprepade gånger jobbar på en mental eller fysisk färdighet i syfte att bli bättre i framtiden. Forskning tyder på att barn redan i femårsåldern kan börja förstå medveten träning, och barn och ungdomar som gör det här förbättrar sina skolprestationer och motoriska färdigheter.

 Genom att uppmuntra dem att ägna sig åt medveten träning när de blir äldre kan vi hjälpa våra barn att uppnå sina mål.

Vad är medveten träning?

Enligt forskaren Lauren Eskreis-Winkler och hennes kollegor ägnar sig de flesta människor åt ytlig träning – de övar på sådant de redan kan och är bara delvis fokuserade, vilket inte är särskilt effektivt. Däremot har medveten träning fyra principer, förklarar de:

1. Träna på svagheterna

I stället för att göra saker som man redan gör bra, fokuserar medveten träning på saker som man tycker är svåra. Till exempel kan man upprepat ta om de delar av trumpetsolot, med de svåra höga tonerna som man haft problem med, istället för att öva vidare på de delar man redan kan bra.

2. Full koncentration

Medveten träning är svår när man får störningar som hindrar en att hålla sig till uppgiften, som till exempel olika ljud, sociala medier eller människor i närheten. Så istället för att samtidigt skriva långa sms på telefonen, och/eller hänga med kompisarna eller familjen, kan man gå till ett tyst bibliotek och stoppa undan telefonen i ryggsäcken.

3. Ta emot feedback

Medveten träning innebär att man tar reda på vad man gjorde rätt och vad man gjorde fel genom att fråga en lärare eller tränare, eller själv kontrollera sitt arbete. Om man till exempel gjorde fel på matteläxan kan man gå igenom läxan igen och prata med sin lärare om hur man kan lösa talen på rätt sätt i framtiden.

4. Upprepa tills man kan

Medveten träning kräver att man fortsätter att jobba med sina svagheter, håller fast vid uppgiften och får feedback tills man behärskar sina mål.

Hur man motiverar barn till medveten träning

Hur motiverar man då barnen till att ägna sig åt medveten träning, vilket ju oftast är mer krävande än ytlig träning?

I flera experiment studerade Eskreis-Winkler och hennes kollegor amerikanska skolbarn mellan 10 och 13 år, samt högskoleelever. De delade slumpmässigt in barn från flera skolor i två grupper: En grupp fick lära sig typiska studietekniker medan den andra gruppen fick lära sig skillnaden mellan ytlig träning och medveten träning med hjälp av animerade filmer,  påminnelser för reflektioner och korta skrivaktiviteter.

I några av filmerna delade olika personer med sig av sina erfarenheter kring hur utmanande medveten träning är, och tipsade om hur man kan hantera utmaningarna:

1. Förvänta sig och acceptera misslyckande

Berömda personer talade om hur misslyckande är en fullkomligt normal del av lärandet. De beskrev hur de misslyckats många gånger innan de blev framgångsrika, och att de såg misslyckandena som en nödvändig del av den medvetna träningen, vilken ledde till deras framgångar.

2. Stå ut med frustration och förvirring

En elev berättade sin livshistoria, från att ha vuxit upp under fattiga förhållanden och med inlärningsproblem i grundskolan, till att klara universitetsexamen på MIT (Massachusetts Institute of Technology). Han sa att man gör många misstag när man jobbar med sina svagheter, vilket kan kännas frustrerande och förvirrande, men det innebär att man är i "stretchzonen". Istället för att tänka att det är ett dåligt tecken och att det är dags att ge upp, så ska man se det som ett tecken att fortsätta. Människor kan lära sig att stå ut med sin frustration i högre utsträckning genom att träna på det.

3. Ifrågasätt din föreställning om talang

En skådespelare, en idrottsman och en musiker talade om hur träningen hjälpt dem att lyckas med sina olika livsmål – och ingen av dem ens nämnde talang. Människor har ofta en felaktig föreställning om att talang är den viktigaste faktorn, eftersom de inte ser alla timmar av träning som ligger bakom den slutliga prestationen – som till exempel en skådespelare som lägger ner dagar på att lära in sina repliker, en simmare som går upp i ottan under månader för att träna fjärilssim, eller en författare som skriver i åratal för att slutföra ett manuskript.

För att stärka de här insikterna visade forskarna barnen anonyma citat från andra elever som beskrev sina träningsvanor och preferenser. I ett citat stod till exempel: "Jag tänkte att barnen som var bra på matematik helt enkelt var smartare än jag. Men under de senaste månaderna har jag insett att genom att träna grundligt har jag kunnat lösa precis lika många matteuppgifter som de. När jag jobbar hårt och tränar ordentligt på mina läxor, kan jag svara rätt på lika många uppgifter som de andra barnen på lektionerna”.

Enligt en studie om hur medveten träning fungerar på barn, kan man förutom att hjälpa barnen att klara av det att medveten träning kan kännas svår för stunden, även motivera dem genom att stärka de positiva känslorna inför deras framtida mål. 

Slutligen bad forskarna barnen att skriva ett kort brev till andra elever som inte kände till medveten träning för att dela med sig av innebörden av vad de hade lärt sig. (Forskarna förklarar att "ett av de mest effektiva sätten att övertyga en person om ett visst budskap är att få personen själv att rekommendera det till andra”. Forskning visar att den här ”berätta-för-andra-effekten” påverkar deras framtida minne och intryck av saken).

Forskarna fann att de här korta övningarna motiverade barnen och ungdomarna att engagera sig i medveten träning i matematik, och att det förbättrade deras prestationer i matematik, deras betyg och deras GPA (Grade point average).

Om du vill att dina barn ska dra nytta av den här metoden, så visa och berätta för dem hur mycket du själv anstränger dig och tränar för att uppnå dina mål, hur du dagligen upplever misslyckanden, och hur du står ut med frustration och förvirring. Påminn dina barn om hur deras favoritfotbollsspelare eller simmare jobbar med sina tränare för att få feedback. Uppmuntra dina barn att prata med sina syskon, kusiner eller vänner om hur de själva använder medveten träning för att förbereda sig inför sin friidrottstävling eller dansuppvisning, så att de kan gynnas av ”berätta-för-andra-effekten”.

Enligt en studie om hur medveten träning fungerar på barn, kan man förutom att hjälpa barnen att klara av det att medveten träning kan kännas svår för stunden, även motivera dem genom att stärka de positiva känslorna inför deras framtida mål. 

Episodisk framsynthet – förmågan att föreställa sig framtiden och agera därefter - börjar utvecklas i förskolan och förbättras under hela barndomen. Episodisk framsynthet hjälper oss att förutsäga hur vi kommer att känna i framtiden. Jämfört med de yngre barnen var de äldre barnen sannolikt mer motiverade att träna, eftersom de bättre kunde föreställa sig att de fick genomgå ett prov, och att de skulle känna sig glada över att belönas för sina poäng.

Även om förskolebarn kanske inte kan förutse framtiden, så kan föräldrarna uppmuntra sina barn i skolåldern – som till exempel kanske inte är motiverade att träna på pianoläxan  – att föreställa sig hur det kommer att kännas när man är väl förberedd inför ett kommande soloframträdande.

Slutligen kan föräldrarna stödja sina barn så att de lär sig att värdera träningen, oavsett om det är i skolan, på det första sommarjobbet eller inom familjen och samhället. Medveten träning kanske inte garanterar en OS-medalj, men det kan förbättra barnets prestationer så att det gör sitt personliga bästa. Och det hjälper barnet att utvecklas till att bli en människa som andra kan lita på.

Maryam Abdullah är chef för föräldraskapsprogrammet på Greater Good Science Center. Hon är utvecklingspsykolog med kompetens inom föräldra-barn relationer och barns utveckling av prosociala beteenden. Artikeln publicerades ursprungligen på Great Good Magazine.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.