loadingFörsvarsminister Peter Hultqvist (S). Foto: Claudio Bresciani/TT-arkivbild
Försvarsminister Peter Hultqvist (S). Foto: Claudio Bresciani/TT-arkivbild
Inrikes

Hultqvist siktar på försvarsuppgörelse

TT

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) siktar på en uppgörelse om försvaret i nästa vecka. Förhandlingarna går nu in i ett skarpt skede.

Enligt flera partier har inte mycket hänt i förhandlingarna med regeringen hittills i vår. Men Hultqvist har inte gett upp om att nå en överenskommelse före sommaren.

– Målet är att arbetet ska vara klart den 15 maj, säger han.

Därför ökas nu tempot. Försvarsberedningen, där förhandlingarna sker, har inplanerade möten tisdag, onsdag och torsdag denna vecka.

Pengar fattas

Förhandlingarna syftar till att skapa ett brett riksdagsstöd för den totalförsvarsproposition som regeringen ska lägga fram i höst. Propositionen handlar bland annat om hur Sveriges militära försvar ska utformas under 2021–2025.

Redan förra våren nådde partierna i försvarsberedningen en bred samsyn om den försvarspolitiska inriktningen fram till 2025, men nu handlar det om förhandlingar med regeringen om en konkret proposition, som dessutom ska finansieras.

Regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna enades i höstas om ramen för försvarsanslagen 2021–2025. Under den perioden ska försvarsbudgeten växa med 25 miljarder till 84 miljarder kronor 2025.

Men efter det beskedet kom Försvarsmakten med beräkningar som visade att det krävs ytterligare tiotals miljarder för att skapa det försvar som politikerna vill till 2025.

Stridsfordon 90 under försvarsövningen Aurora 17 på Gotland. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT-arkivbild

Prioriteringar krävs

En eventuell uppgörelse fredagen den 15 maj måste därför innehålla hårda prioriteringar bland alla föreslagna försvarssatsningar. Hultqvist uppgav i februari att bara omkring 50 procent av försvarsberedningens förslag kan genomföras till 2025. Och han har hittills inte gett några signaler om att regeringen kan tänka sig skjuta till mer pengar. Det är något som Moderaterna kräver.

– Om de ska ha med oss måste det till en ny överenskommelse om ekonomin, säger M:s försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.

Hultqvist har sagt att han vill ha en bred uppgörelse, men hur långt han är beredd att gå för att få med M är oklart.

För SD:s Roger Richthoff är inte mer pengar innan 2025 det viktigaste, utan att satsningarna fortsätter därefter. SD:s politik är att försvarsbudgeten ska växa till två procent av bruttonationalprodukten till 2030.

– Alltså täcker vi in de brister försvarsmakten säger sig ha, säger Richthoff.

Rätt mix

En annan svår fråga för en eventuell uppgörelse är hur satsningarna ska fördelas mellan armén, flyget och marinen. Försvarsmakten vill lägga mer tyngd på flyget och marinen än vad politikerna velat hittills.

En tredje het fråga är på vilka orter i landet försvarssatsningar ska göras.

Det finns partiföreträdare som är skeptiska till att det går att nå en överenskommelse redan den 15 maj. Rent praktiskt skulle det kunna gå att vänta till slutet av sommaren.

Tanken är att höstens totalförsvarsproposition även ska omfatta det civila försvaret. Det handlar till exempel om energiförsörjning, it-säkerhet och hälso- och sjukvård.

– Det berör egentligen hela samhällsutvecklingen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S), som ansvarar för det civila försvaret.

Men det arbetet har inte kommit lika långt som på den militära sidan

– Vi siktar på att gå i mål till hösten, säger Damberg.

(Peter Wallberg/TT)

Försvarsberedningens förslag 2019

(TT)

En ny krigsorganisation från 2021.

Organisationen öka från 60 000 till 90 000 personer, där hemvärn och civilanställda ingår.

Antalet värnpliktiga ökas från 4 000 till 8 000 år 2024.

Tre mekaniserade brigader.

En reducerad motoriserad brigad.

En mekaniserad bataljon på Gotland.

Nya specialförband.

Återinförande av divisionsledning.

Fler krigsflygbaser.

Större basorganisation.

Två regementen återinrättas i Arvidsjaur och Göteborg.

Två nya regementen för utbildning av territoriella förband.

Artilleriutbildning etableras i Kristinehamn.

Luftstridsskolan i Uppsala görs om till flygflottilj.

Fler vapensystem och mer materiel.

Gamla Gripenplan av C/D-modell behålls efter 2030.

Samtliga stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas.

48 artilleripjäser av typ Archer anskaffas.

Nytt artilleri till de tre brigaderna.

Ett enkelt buret luftvärnssystem anskaffas.

Äldre luftvärnssystem tas fram ur förråden.

Marinens fartyg uppgraderas med robotluftvärn.

Nya sjömålsrobotar till nuvarande fem korvetter.

Stärkt ubåtsjaktförmåga hos marinhelikoptrar.

Kvalificerade amfibieförband på västkusten.

Stridsflyget får robotar för markmål på långt avstånd.

Nya fordon, båtar granatkastare och pansarvärnsvapen till hemvärnet.

Ökade transportresurser för försvaret.

Källa: Försvarsberedningen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFörsvarsminister Peter Hultqvist (S). Foto: Claudio Bresciani/TT-arkivbild
Försvarsminister Peter Hultqvist (S). Foto: Claudio Bresciani/TT-arkivbild
Inrikes

Hultqvist siktar på försvarsuppgörelse

TT

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) siktar på en uppgörelse om försvaret i nästa vecka. Förhandlingarna går nu in i ett skarpt skede.

Enligt flera partier har inte mycket hänt i förhandlingarna med regeringen hittills i vår. Men Hultqvist har inte gett upp om att nå en överenskommelse före sommaren.

– Målet är att arbetet ska vara klart den 15 maj, säger han.

Därför ökas nu tempot. Försvarsberedningen, där förhandlingarna sker, har inplanerade möten tisdag, onsdag och torsdag denna vecka.

Pengar fattas

Förhandlingarna syftar till att skapa ett brett riksdagsstöd för den totalförsvarsproposition som regeringen ska lägga fram i höst. Propositionen handlar bland annat om hur Sveriges militära försvar ska utformas under 2021–2025.

Redan förra våren nådde partierna i försvarsberedningen en bred samsyn om den försvarspolitiska inriktningen fram till 2025, men nu handlar det om förhandlingar med regeringen om en konkret proposition, som dessutom ska finansieras.

Regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna enades i höstas om ramen för försvarsanslagen 2021–2025. Under den perioden ska försvarsbudgeten växa med 25 miljarder till 84 miljarder kronor 2025.

Men efter det beskedet kom Försvarsmakten med beräkningar som visade att det krävs ytterligare tiotals miljarder för att skapa det försvar som politikerna vill till 2025.

Stridsfordon 90 under försvarsövningen Aurora 17 på Gotland. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT-arkivbild

Prioriteringar krävs

En eventuell uppgörelse fredagen den 15 maj måste därför innehålla hårda prioriteringar bland alla föreslagna försvarssatsningar. Hultqvist uppgav i februari att bara omkring 50 procent av försvarsberedningens förslag kan genomföras till 2025. Och han har hittills inte gett några signaler om att regeringen kan tänka sig skjuta till mer pengar. Det är något som Moderaterna kräver.

– Om de ska ha med oss måste det till en ny överenskommelse om ekonomin, säger M:s försvarspolitiske talesperson Pål Jonson.

Hultqvist har sagt att han vill ha en bred uppgörelse, men hur långt han är beredd att gå för att få med M är oklart.

För SD:s Roger Richthoff är inte mer pengar innan 2025 det viktigaste, utan att satsningarna fortsätter därefter. SD:s politik är att försvarsbudgeten ska växa till två procent av bruttonationalprodukten till 2030.

– Alltså täcker vi in de brister försvarsmakten säger sig ha, säger Richthoff.

Rätt mix

En annan svår fråga för en eventuell uppgörelse är hur satsningarna ska fördelas mellan armén, flyget och marinen. Försvarsmakten vill lägga mer tyngd på flyget och marinen än vad politikerna velat hittills.

En tredje het fråga är på vilka orter i landet försvarssatsningar ska göras.

Det finns partiföreträdare som är skeptiska till att det går att nå en överenskommelse redan den 15 maj. Rent praktiskt skulle det kunna gå att vänta till slutet av sommaren.

Tanken är att höstens totalförsvarsproposition även ska omfatta det civila försvaret. Det handlar till exempel om energiförsörjning, it-säkerhet och hälso- och sjukvård.

– Det berör egentligen hela samhällsutvecklingen, säger inrikesminister Mikael Damberg (S), som ansvarar för det civila försvaret.

Men det arbetet har inte kommit lika långt som på den militära sidan

– Vi siktar på att gå i mål till hösten, säger Damberg.

(Peter Wallberg/TT)

Försvarsberedningens förslag 2019

(TT)

En ny krigsorganisation från 2021.

Organisationen öka från 60 000 till 90 000 personer, där hemvärn och civilanställda ingår.

Antalet värnpliktiga ökas från 4 000 till 8 000 år 2024.

Tre mekaniserade brigader.

En reducerad motoriserad brigad.

En mekaniserad bataljon på Gotland.

Nya specialförband.

Återinförande av divisionsledning.

Fler krigsflygbaser.

Större basorganisation.

Två regementen återinrättas i Arvidsjaur och Göteborg.

Två nya regementen för utbildning av territoriella förband.

Artilleriutbildning etableras i Kristinehamn.

Luftstridsskolan i Uppsala görs om till flygflottilj.

Fler vapensystem och mer materiel.

Gamla Gripenplan av C/D-modell behålls efter 2030.

Samtliga stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas.

48 artilleripjäser av typ Archer anskaffas.

Nytt artilleri till de tre brigaderna.

Ett enkelt buret luftvärnssystem anskaffas.

Äldre luftvärnssystem tas fram ur förråden.

Marinens fartyg uppgraderas med robotluftvärn.

Nya sjömålsrobotar till nuvarande fem korvetter.

Stärkt ubåtsjaktförmåga hos marinhelikoptrar.

Kvalificerade amfibieförband på västkusten.

Stridsflyget får robotar för markmål på långt avstånd.

Nya fordon, båtar granatkastare och pansarvärnsvapen till hemvärnet.

Ökade transportresurser för försvaret.

Källa: Försvarsberedningen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024