Försvarsmakten uppgav att man inte nåtts av ett larm från Kustbevakningen om en officer som fått chefsjobb på falska meriter. Nu tvärvänder försvaret – efter att ha hittat informationen i sina system.
"Det här är allvarligt", kommenterar överbefälhavare Micael Bydén.
När Kustbevakningen upptäckt att mannen ljugit om sina militära meriter tvingade myndigheten bort honom från ett chefsjobb och informerade Försvarsmakten.
Enligt Kustbevakningen lämnades informationen i december 2018. Men sommaren 2019 fick den falska officeren en hög chefspost i den svenska FN-insatsen i Mali.
Försvarsmakten uppgav tidigare att det berodde på att man inte haft uppgifterna från Kustbevakningen.
– Hade vi haft tillgång till informationen hade vi agerat på den, sade Carl-Axel Blomdahl, som leder Försvarsmaktens utredning av ärendet, till Dagens Nyheter.
Hittade säkerhetsrapport
Men på måndagskvällen meddelade Försvarsmakten att man "i sina fortsatta efterforskningar konstaterat att myndigheten har en säkerhetsrapport i ett av sina system daterad i inledningen av 2019" grundad på information från Kustbevakningen.
Den falska officeren var inte aktiv vid myndigheten vid tidpunkten, men när han blev aktuell för tjänstgöring "började Försvarsmaktens system slå till och tjänstgöringen avslutades", enligt Försvarsmakten.
Överbefälhavare Micael Bydén fick kännedom om säkerhetsrapporten på måndagskvällen och beordrade en utredning om varför informationen inte hanterades omedelbart.
"Det här ska inte ske och vi får nu gå till botten med detta", säger Micael Bydén i ett skriftligt uttalande.
M-ledaren kräver svar
Att Försvarsmakten inte agerade på Kustbevakningens larm har blivit en politisk fråga eftersom även regeringen informerades.
Moderatledaren Ulf Kristersson kräver att regeringen redogör för vad som hänt och vem som visste vad och när och hur den agerat. Han vill veta om det är så att regeringen inte vidarebefordrade viktig information.
– Om det stämmer så är det allvarligt, säger Kristersson till TT.
Han påpekar att det i så fall skulle vara andra gången på kort tid som känslig information av säkerhetsbetydelse inte kommer vidare till rätt statsråd eller myndigheter. Den första var de många turerna kring Transportstyrelsen och regeringen 2017.
– Regeringen måste klarlägga exakt vad som gjorts, säger Kristersson.
Men regeringen slår ifrån sig ansvaret.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) bekräftar att försvarsdepartementet, i januari förra året, fick information på tjänstemannanivå från justitiedepartementet om mannen från Kustbevakningen. Mannen hade "tveksamheter i sitt cv" och Kustbevakningen hade tagit mannen ur tjänst och hade också informerat Försvarsmakten.
"Frågan bedömdes därför vara hanterad, och det fanns inte heller anledning att informera Försvarsdepartementets politiska ledning", skriver Hultqvists pressekreterare Toni Eriksson i en kommentar.
(TT)
