Sverige ska klara sig tre månader utan hjälp utifrån i konflikt. Men civilförsvaret är djupt eftersatt, varnar generaldirektören för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Befolkningsskyddet hör till de verksamheter inom civilförsvaret som enligt generaldirektör Dan Eliasson brister.
– Det är en av de frågor som haltar betänkligt, säger han till TT under Folk och försvars rikskonferens i Sälen.
Fram till 1990-talet hade Sverige en statlig civilförsvarsorganisation som skulle skydda befolkningen mot krigets verkningar. Tunga investeringar gjordes, bland annat byggde Sverige cirka sju miljoner skyddsrumsplatser och tillverkade andningsskydd till hela befolkningen. I dag är det mesta avvecklat.
– Jag tror inte att behovet av skyddsrum kommer att se likadant ut i framtiden som det gjorde på 50- och 60-talet. Samtidigt är det så att skyddsrumsfrågan är en av de viktigaste symbolfrågorna i totalförsvarshänseende och motståndskraft. Det är ett dilemma och där har jag sagt till regeringen att de får avgöra och säga åt oss hur vi ska hantera frågan, säger Dan Eliasson.
Inte nöjd
Även på andra områden finns stora brister, konstaterar han.
– Jag tycker att det är genant att vi inte har någon myndighet som är ansvarig för livsmedelsförsörjningen. Jag tycker att det är besvärande att det inte är någon som har ansvar för medicinförsörjningen i vårt land, säger Eliasson.
Försvarsberedningen slog fast att Sverige ska kunna klara sig tre månader utan hjälp utifrån i ett krisläge. Dan Eliasson vill inte svara på hur länge vi skulle klara oss på den nivå som civilförsvaret ligger i dag. Tjugo myndigheter har fått i uppdrag av regeringen att gå igenom vad som behövs inom sådant som transporter, elförsörjning, kommunikation, mat och vatten och ska rapportera sina slutsatser i mars.
TT: Är du nöjd med hur långt arbetet kommit?
– Nej, naturligtvis är jag inte nöjd. Men samtidigt kan jag säga såhär; från att ingenting fanns så börjar det faktiskt nu ske planering. Vi har kommit en bra bit på väg. Att riva går fort, att bygga nytt tar tid. Och jag är inte missnöjd med engagemang och insikten i vad som behöver göras, säger han.
Ny form av civilplikt
En tung fråga är att stärka personalförsörjningen. Det handlar om att kunna bedriva verksamhet dygnet runt under så lång tid som det är nödvändigt. MSB har föreslagit att regeringen ska utreda om civilplikten ska återinföras.
– Ordinarie personal måste vara grunden, nummer två är frivilliga. Men jag vet att i krissituationer blir man snabbt trött och jag är helt övertygad om att det där kan finnas situationer där vi behöver ha möjlighet att dra på civilpliktig personal, säger han.
Försvarsberedningen har bedömt att omkring 600 civilpliktiga årligen skulle kunna utbildas från 2023. Det skulle kunna röra utbildningar som flygplatsbrandman, räddningsman, banverksreparatör och kraftverksoperatör. Men Eliasson flaggar för att nya utbildningar också kan behövas.
– Det är bara att titta på teknikutvecklingen. Jag tror garanterat att vi behöver mer personal som kan cyber och telekom jämfört med tidigare.
Utvecklas parallellt
För att stärka civilförsvaret behövs pengar. Försvarsberedningen har föreslagit 4,2 miljarder kronor per år kring 2025. Men Dan Eliasson tror att det kommer att krävas betydligt större summor. I höst ska regeringen presentera en totalförsvarsproposition, och generaldirektören betonar vikten av att det civila och det militära försvaret får chans att utvecklas parallellt.
– Om vi inte får en rejäl och tydlig ambitionshöjning på civilt försvar riskerar satsningarna på militärt försvar att inte få den effekt vi önskar. Det är en trovärdighetsfråga för regeringen, säger han.
(Anja Haglund/TT)
