Försvarsbeslutet för 2021-2025 står i centrum på årets försvarskonferens. Det internationella säkerhetsläget väntas färga diskussionen om Sveriges försvar.
Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen inleder ett viktigt försvarspolitiskt år. I höst ska riksdagen fatta beslut om försvarspolitiken för 2021-2025.
Annika Nordgren Christensen, fristående försvarsexpert, räknar med att samtalen och debatterna på Sälens högfjällshotell kommer att färgas av den senaste tidens säkerhetspolitiska utveckling i omvärlden.
– Osäkerheten har blivit större och inga ljusglimtar syns, säger hon.
Nordgren Christensen tror att det säkerhetspolitiska läget förstärker känslan hos de omkring 350 deltagarna av att arbetet med att stärka Sveriges försvar är på allvar och att man måste leverera. Bland dem finns ministrar, försvarspolitiker, ÖB och andra myndighetschefer.
Utrikesminister Ann Linde (S) väntas i sitt säkerhetspolitiska tal på söndag ta upp den pågående konflikten mellan USA och Iran.
Ryssland oroar
Men det är även Rysslands ambitioner i Sveriges närområde som oroar.
Enligt en färsk rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, riskerar ökad stormaktskonkurrens om naturresurser och kontroll över farleder i Arktis leda till konflikter i Sveriges närområde.
En annan FOI–rapport från december bedömer att Ryssland fortsätter med en auktoritär och anti-västlig politik under det nya decenniet. De senaste årens ryska upprustning kommer, enligt rapporten, att konsolideras, medan förmågan att inleda regionala krig mot en jämbördig motståndare stärks.
Det säkerhetspolitiska läget kommer att påverka försvarsbeslutet i höst.
Räcker inte
Några stora nya besked om Sveriges framtida försvar är inte sannolikt redan i Sälen. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) väntas i sitt tal på måndag lyfta fram regeringens stora anslagshöjningar till försvaret de kommande åren.
S, MP, C och L enades i augusti om att öka försvarsbudgeten med 40 procent till 2025.
Det viktigaste underlaget till den försvarsproposition som blir grunden för försvarsbeslutet är det förslag på upprustning som en bred majoritet av partierna i försvarsberedningen lade fram i våras. Men enligt Försvarsmakten räcker inte den stora anslagshöjningen för att genomföra allt det som försvarsberedningen föreslår. Det skulle behövas flera tiotals miljarder till.
Blev upprörda
Försvarsmakten anser i sin bedömning att delar av försvarsberedningens förslag behöver senareläggas eller reduceras. När Försvarsmakten gick ut med den bedömningen i november orsakade det upprördhet bland politikerna i försvarsberedningen.
Annika Nordgren Christensen tror att Moderaterna och Kristdemokraterna kan komma att försöka profilera sig i försvarspolitiken genom att i Sälen kräva ytterligare pengar till försvaret. De partierna är till skillnad från Centern och Liberalerna inte bundna av budgetsamarbete med regeringen.
– Det blir väldigt intressant att se hur C och L positionerar sig. Kommer de att hålla i samarbetet eller härja med regeringen i den här frågan? säger hon.
Andra prioriteringar
Försvarsmakten har i sina rekommendationer till regeringen också gjort en del andra militära prioriteringar i den framtida upprustningen än försvarsberedningen. ÖB väntas i sitt tal stå fast vid dem, även om alla partier i försvarsberedningen inte är så förtjusta.
Nordgren Christensen tror att Bydén på ett subtilt sätt kommer att påpeka att han behöver mer eget handlingsutrymme för att utforma förstärkningen av Sveriges försvar 2021-2025 och framåt.
– Politikerna vill vara med och inrikta och styra mer än ÖB önskar, säger hon.
Förhandlingar om propositionen som ska ligga till grund för riksdagens försvarsbeslut drar i gång tidigt i vår. Den kommer att påverka många olika myndigheter, eftersom den även omfattar det civila försvaret.
– Alla i Sälen kommer att lyssna mycket noga på nyansskillnader och nya ordval i ministrarnas och ÖB:s tal, säger Nordgren Christensen.
(Peter Wallberg/TT)
