loading
Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen vid en skylt som meddelar "Artrik vägkant" vid trafikplats Maglehem på Österlen. Foto: TT
Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen vid en skylt som meddelar "Artrik vägkant" vid trafikplats Maglehem på Österlen. Foto: TT
Inrikes

Hon räddar skatter vid landets vägkanter

Epoch Times

Hört talas om hedblomster, sandlilja och bastardsvärmare? Många sällsynta och hotade arter som är på väg bort kan frodas där man minst anar det.

– För många av de här växterna är vägkanten sista utposten, säger Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen som letar unika arter längs med vägarna.

För det ovana ögat ser det ut som vilken torr väggren som helst. Men här finns mycket att upptäcka. Eva Ditlevsen böjer sig fram i dikesgrenen intill väg 19 utanför Maglehem i norra Österlen och pekar. Här bildar den fridlysta, sirliga hedblomstern gula små kolonier. Intill asfalten lyser kaktusliknande väddklint starkt i lila. En blåvingefjäril fladdrar förbi.

– Det finns väldigt mycket insekter knutna till de här växterna, säger hon.

Inventering pågår

Alla unika upptäckter noteras noga i Trafikverkets inventering som just nu pågår längs med landets statliga vägnät.

– Dels ska vi kartlägga platserna och dels sköta dem på rätt sätt. Vi genomför också åtgärder på platser för att skapa förutsättningar för att växterna ska sprida sig, säger Eva Ditlevsen och pekar på en överblommad stor sandlilja som slagit rot bredvid vägbanan.

– Jätteroligt att den finns här. Den är starkt hotad. Här har vi ganska stora bestånd av den.

Den, liksom många andra arter, var förr i tiden vanlig ute på ängarna. Men nu har många växter trängts ut, och för att de inte ska försvinna helt gäller det att upptäcka och skapa rätt förutsättningar i tid.

– Sköter vi det på rätt sätt så kan växterna sprida sig längs med vägkanterna. Det här kan skapa broar mellan öar av växtlighet.

I Sverige finns drygt 3000 artrika vägkanter från norr till söder som ska bevaras inför framtiden. Foto: Johan Nilsson/TT

Tips från allmänheten

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder - som ska bevaras inför framtiden. Trafikverket har i flera år försökt att kartlägga var de är. Till sin hjälp har man ofta andras observanta ögon, berättar Eva Ditlevsen.

– Vi får in tips från allmänheten, markägare och våra entreprenörer. Ibland är det någon som bor nära en sån här plats som hör av sig efter att ha sett något speciellt.

Men det handlar inte bara om att upptäcka och bevara det som redan finns. Vid framtida vägbyggen är man beredd på att plantera och så den typen av växtlighet som en gång i tiden förmodligen växter just är.

– Vi bereder marken och sår frön och planetrar plantor utifrån platsens förutsättningar.

Att bevara arter är inte helt problemfritt. De gamla arterna riskerar nämligen att trängas undan. Trafikverket brottas just nu med en rad invasiva arter som sprider sig kraftigt, trots att de egentligen inte hör hemma här.

– Det blir en svår nöt att knäcka framöver med invasiva arter som lupiner, parkslide och björnloka.

För den som vill stanna bilen vid en parkeringslucka och plocka blommor intill vägen har Eva Ditlevsen ett hett tips.

– Om man vill plocka något så plocka lupinerna. Då fröar ju åtminstone inte just den lupinen av sig.

Hedblomster utmed väg 19 i Skåne.Foto: Johan Nilsson/TT

(TT)

Artrika vägkanter i landet

Många arter som förr var beroende av ängsslåtter och störning från brand och bete förekommer i dag till stor del vid landets alla vägkanter.

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder.

Exempel på en artrik vägkantsflora är de i kalkrika trakter som Gotland och Öland. Mindre kända är nog de vackra vägkanterna i det mittsvenska kalkbältet i Jämtland och de västra delarna av Medelpad och Ångermanland.

Trafikverket inventerar vägkanter var fjärde år. Syftet är att sköta om och bevara biotop som är unik för vissa området via rätt skötsel.

Källa: Trafikverket, Svenska botaniska föreningen

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen vid en skylt som meddelar "Artrik vägkant" vid trafikplats Maglehem på Österlen. Foto: TT
Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen vid en skylt som meddelar "Artrik vägkant" vid trafikplats Maglehem på Österlen. Foto: TT
Inrikes

Hon räddar skatter vid landets vägkanter

Epoch Times

Hört talas om hedblomster, sandlilja och bastardsvärmare? Många sällsynta och hotade arter som är på väg bort kan frodas där man minst anar det.

– För många av de här växterna är vägkanten sista utposten, säger Trafikverkets miljöspecialist Eva Ditlevsen som letar unika arter längs med vägarna.

För det ovana ögat ser det ut som vilken torr väggren som helst. Men här finns mycket att upptäcka. Eva Ditlevsen böjer sig fram i dikesgrenen intill väg 19 utanför Maglehem i norra Österlen och pekar. Här bildar den fridlysta, sirliga hedblomstern gula små kolonier. Intill asfalten lyser kaktusliknande väddklint starkt i lila. En blåvingefjäril fladdrar förbi.

– Det finns väldigt mycket insekter knutna till de här växterna, säger hon.

Inventering pågår

Alla unika upptäckter noteras noga i Trafikverkets inventering som just nu pågår längs med landets statliga vägnät.

– Dels ska vi kartlägga platserna och dels sköta dem på rätt sätt. Vi genomför också åtgärder på platser för att skapa förutsättningar för att växterna ska sprida sig, säger Eva Ditlevsen och pekar på en överblommad stor sandlilja som slagit rot bredvid vägbanan.

– Jätteroligt att den finns här. Den är starkt hotad. Här har vi ganska stora bestånd av den.

Den, liksom många andra arter, var förr i tiden vanlig ute på ängarna. Men nu har många växter trängts ut, och för att de inte ska försvinna helt gäller det att upptäcka och skapa rätt förutsättningar i tid.

– Sköter vi det på rätt sätt så kan växterna sprida sig längs med vägkanterna. Det här kan skapa broar mellan öar av växtlighet.

I Sverige finns drygt 3000 artrika vägkanter från norr till söder som ska bevaras inför framtiden. Foto: Johan Nilsson/TT

Tips från allmänheten

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder - som ska bevaras inför framtiden. Trafikverket har i flera år försökt att kartlägga var de är. Till sin hjälp har man ofta andras observanta ögon, berättar Eva Ditlevsen.

– Vi får in tips från allmänheten, markägare och våra entreprenörer. Ibland är det någon som bor nära en sån här plats som hör av sig efter att ha sett något speciellt.

Men det handlar inte bara om att upptäcka och bevara det som redan finns. Vid framtida vägbyggen är man beredd på att plantera och så den typen av växtlighet som en gång i tiden förmodligen växter just är.

– Vi bereder marken och sår frön och planetrar plantor utifrån platsens förutsättningar.

Att bevara arter är inte helt problemfritt. De gamla arterna riskerar nämligen att trängas undan. Trafikverket brottas just nu med en rad invasiva arter som sprider sig kraftigt, trots att de egentligen inte hör hemma här.

– Det blir en svår nöt att knäcka framöver med invasiva arter som lupiner, parkslide och björnloka.

För den som vill stanna bilen vid en parkeringslucka och plocka blommor intill vägen har Eva Ditlevsen ett hett tips.

– Om man vill plocka något så plocka lupinerna. Då fröar ju åtminstone inte just den lupinen av sig.

Hedblomster utmed väg 19 i Skåne.Foto: Johan Nilsson/TT

(TT)

Artrika vägkanter i landet

Många arter som förr var beroende av ängsslåtter och störning från brand och bete förekommer i dag till stor del vid landets alla vägkanter.

I Sverige finns drygt 3 000 artrika vägkanter - från norr till söder.

Exempel på en artrik vägkantsflora är de i kalkrika trakter som Gotland och Öland. Mindre kända är nog de vackra vägkanterna i det mittsvenska kalkbältet i Jämtland och de västra delarna av Medelpad och Ångermanland.

Trafikverket inventerar vägkanter var fjärde år. Syftet är att sköta om och bevara biotop som är unik för vissa området via rätt skötsel.

Källa: Trafikverket, Svenska botaniska föreningen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024