Bortom offentligheten, bortom medialt och politiskt spektakel, pågår annat. Eftertänksamheten, där tiden får syn på sig själv, där himlen möter den spegelblanka isen – mannen, fisken, och livet.
Deras bästa tid är nu när isarna lagt sig. De har förberett sig under hela sommaren och hösten. Isborren är väl slipad. Pimpelspön, fluglarver, pilkar, krokar, blänken, lina plockas fram. Entusiasten spottar lite på pilken innan linan släpps ner under isen. En ritual som ofta gått i arv från far till son. Det är mest tystlåtna män som ägnar sig åt pimpelfiske även om andelen kvinnor ökar.
Isfiske kallas även vinterfiske: att borra eller hugga hål i isen för att med pimpelspö eller liknande fiska. Bilden kommer från en av Fritijof Nansens Grönlandsexpeditioner. Foto: Public Domain
Sedan sitter de där från december till april böjda över sina hål, detta tålmodiga och köldtåliga släkte. De flesta upplevelserna härleder sig inte från en solig marsdag med lättborrad is och kaffe i ryggsäcken. För det mesta är det betydligt kärvare förhållanden och ändå sitter de där och trotsar krav på stimulans och bekvämlighet.
