Riksrevisionen pekar på flera brister i ersättningssystemet för höga sjuklönekostnader i en ny granskning. I budgetpropositionen för 2024 aviserade regeringen en avveckling av ersättningen, till mångas förvåning.

Frågan om vem som skall betala för att en anställd blir sjuk eller skadad och inte kan arbeta fortsätter att vålla debatt. I dag står arbetsgivaren för sjuklön de första 14 dagarna i en sjukperiod. För att kostnaden inte skall skena iväg alltför mycket finns det ett högkostnadsskydd inbyggt i systemet, som gynnar i första hand mindre företag. Med det har politikerna varit nöjda, trots att arbetsgivare, i första hand småföretagare, och deras organisationer har fört en uthållig debatt om de skadliga effekter de anser att systemet medför. Därför har också systemet för ersättning till arbetsgivare med höga sjuklönekostnader ändrats och justerats ett stort antal gånger, senast 2015.

Kritiken mot systemet med ersättningen har dock på senare år fått även politisk kritik, eftersom kostnaderna rusade i väg kraftigt under pandemin när arbetsgivarnas sjuklöneansvar togs bort tillfälligt. Det har också uppdagats att det finns tydliga brister i hur systemet fungerar och att dessa lett till många felaktiga utbetalningar och en dålig kontroll av att arbetsgivarna får rätt ersättning.