Målet för svenska myndigheters digitala tjänster till medborgarna är att de skall vara ”bäst i världen”. Riksrevisionens granskning visar att vi i stället halkar efter, på grund av brister i myndighetsstyrning och lagstiftning.
Riksrevisionen levererade sin granskning, 2023:6 Digitala tjänster till privatpersoner, som behandlar statens målsättning för de digitala tjänsterna till privatpersoner till riksdagen, den 14 mars i år. Granskningen bygger på det faktum att riksdagens målsättning om ”att bli bäst i världen på att använda digitaliseringsmöjligheter”, inte riktigt har omsatts i praktisk verklighet. Det är tvärtom så att Sverige halkar efter jämförbara länder i digitaliseringsarbetet.
2021 genomförde EU-kommissionen ett test på hur medlemsländerna ligger till i utvecklingen av de digitala myndighetstjänsterna, där Sverige hamnade på blygsamma 14:e plats av de 27 EU-länderna. 2019 visade en OECD-rapport att Sverige hamnade sist i fråga om att utveckla de digitala tjänsterna med ett ”användardrivet förhållningssätt”. Den mindre smickrande placeringen i det avseendet visar att Sveriges statsapparat inte har det kundperspektiv som krävs för att uppfylla de kvalitetsnormer som staten har antagit.
