loadingPolisen bevakar synagogan vid Betaniaplan i centrala Malmö dagen efter terrordådet i Israel. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Polisen bevakar synagogan vid Betaniaplan i centrala Malmö dagen efter terrordådet i Israel. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Hatbrotten mot judar i Sverige ökar kraftigt

Simon Uggla

Sedan Hamas terrorattack och Israels efterföljande invasion av Gaza har de antisemitiska hatbrotten ökat lavinartat på flera håll i Europa. I Sverige har anmälningarna ökat med nära 50 procent.

– Det har gått från muntliga hot till mer handling, säger Per Engström vid polisen.

Över 1 400 människor, varav majoriteten civila, mördades i Hamas terrorattack den 7 oktober. Ytterligare över 200 – barn, kvinnor och äldre – togs som gisslan och fördes till Gaza. Israel har svarat med att invadera Gazaremsan där över 10 000 civila dödats, enligt Hamasstyret.

Hatbrott och hets mot folkgrupp

(TT)

Hatbrott är ett samlingsnamn för brott som begås baserat på gärningspersonens negativa inställning till vissa personers egenskaper, exempelvis hudfärg, religionstillhörighet eller sexuell läggning.

Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering utgör hatbrott i sig, men vilket brott som helst vars motiv varit att kränka en person, folkgrupp eller annan grupp baserat på exempelvis hudfärg, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning kan bedömas utgöra hatbrott.

Hatbrott har ingen egen brottskod, men den som döms för alltifrån klotter till mord kan få en straffskärpning om man bedöms ha agerat utifrån ett hatbrottsmotiv.

Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande, hets mot folkgrupp och olaga hot.

Källa: Polisen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingPolisen bevakar synagogan vid Betaniaplan i centrala Malmö dagen efter terrordådet i Israel. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Polisen bevakar synagogan vid Betaniaplan i centrala Malmö dagen efter terrordådet i Israel. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT
Inrikes

Hatbrotten mot judar i Sverige ökar kraftigt

Simon Uggla

Sedan Hamas terrorattack och Israels efterföljande invasion av Gaza har de antisemitiska hatbrotten ökat lavinartat på flera håll i Europa. I Sverige har anmälningarna ökat med nära 50 procent.

– Det har gått från muntliga hot till mer handling, säger Per Engström vid polisen.

Över 1 400 människor, varav majoriteten civila, mördades i Hamas terrorattack den 7 oktober. Ytterligare över 200 – barn, kvinnor och äldre – togs som gisslan och fördes till Gaza. Israel har svarat med att invadera Gazaremsan där över 10 000 civila dödats, enligt Hamasstyret.

Hatbrott och hets mot folkgrupp

(TT)

Hatbrott är ett samlingsnamn för brott som begås baserat på gärningspersonens negativa inställning till vissa personers egenskaper, exempelvis hudfärg, religionstillhörighet eller sexuell läggning.

Hets mot folkgrupp och olaga diskriminering utgör hatbrott i sig, men vilket brott som helst vars motiv varit att kränka en person, folkgrupp eller annan grupp baserat på exempelvis hudfärg, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning kan bedömas utgöra hatbrott.

Hatbrott har ingen egen brottskod, men den som döms för alltifrån klotter till mord kan få en straffskärpning om man bedöms ha agerat utifrån ett hatbrottsmotiv.

Enligt Brottsförebyggande rådet är de vanligaste hatbrotten ofredande, hets mot folkgrupp och olaga hot.

Källa: Polisen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024