Varför har vi städer och vad avgör hur de ser ut? Komplicerade frågor har mer än ett svar, men städernas namn kan ge ledtrådar – Linköping, Norrköping, Nyköping och Köpenhamn. Detta är historien om handeln som stadens skapare – och i dag kanske dess utplånare.

I begynnelsen var handeln. Handelsmannens äventyrliga resa till främmande land för att sälja och köpa det som inte fanns hemmavid. Där varor bytte ägare uppstod bebyggelse med torg och hus för bofasta. Vid tidens slut, så långt vi nu har kommit, finns snart allt tillgängligt på alla platser, bara ett knapptryck och en budfirma bort. Det betyder inte att framtidens samhällen kommer att bli ”stadslösa”. Men för att förstå dagens förändringar är det bra att känna till historien.

Tre saker avgör hur städer byggs. Först graden av arbetsdelning. Om ett land är bättre på att odla mat och ett annat på att göra kläder har vi en specialisering som förutsätter handelsutbyte. Ett exempel: I Taiwan produceras 60 procent av alla halvledare (populärt kallat ”datachips”) och över 90 procent av de mest avancerade, de flesta av ett enda företag, TSMC. Utan handel med Taiwan skulle världen tvärstanna.