PFAS omfattar tusentals ämnen. Eftersom de är både vatten- och oljeavvisande och tål höga temperaturer används de i många industriella processer och produkter, bland annat i impregneringsmedel, rengöringsmedel och brandskum. De är svårnedbrytbara och finns i miljön. Får man i sig PFAS under lång tid kan det påverka hälsan. Ämnena förs över till foster och spädbarn som ammas.

Hälsoeffekter i Ronneby vid hög exponering av PFAS: Man har sett en påverkan på kolesterolhalter, ökad förekomst av bland annat diabetes typ 2, ökad risk för frakturer som är associerade med benskörhet. Man har inte sett någon ökad risk för till exempel bröstcancer, prostatacancer och tarmcancer, däremot en ökad förekomst av njurcancer och testikelcancer. Man har inte sett någon ökad risk för graviditetskomplikationer eller sköldkörtelsjukdomar.

Dricksvattnet från Brantafors vattenverk i Ronneby hade i december 2013 när vattnet stängdes av, en halt på över 10 000 nanogram PFAS per liter vatten.

Gränsvärden finns för PFAS i kött, fisk och ägg. Från januari 2026 gäller även gränsvärden för PFAS i dricksvatten satta för att skydda befolkningen över generationer. För de fyra vanligast förekommande ämnena, PFAS-4, gäller då 4 ng/l. För en större grupp ämnen, PFAS-21, kommer 100 ng/l att gälla. Dagens åtgärdsgräns, den nivå då man ska vidta åtgärder för att få ner halterna i dricksvattnet, ligger på 90 ng/l för en grupp om 11 ämnen, PFAS-11.

Källa: Livsmedelsverket, PFAS-föreningen, Ronneby PFAS research program