(TT)
PFAS står för per- och polyfluorerade alkylsubstanser och började framställas i större skala på 1950-talet. Det finns ungefär 10 000 olika PFAS-ämnen.
PFAS-molekylerna har särskilda ytegenskaper vilket utnyttjas bland annat för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier, samt i matförpackningar och stekpannor.
I Sverige får vi i oss låga halter PFAS framför allt via maten, exempelvis via fisk från förorenade sjöar.
Genom användning av produkter eller varor som behandlats med PFAS kan ämnet även tas upp via huden.
Människor har också utsatts för högre halter i områden där dricksvattnet har förorenats med PFAS, till exempel från brandövningsplatser.
PFAS har flera negativa effekter på hälsan. Till exempel påverkas njurar, lever och kolesterolhalt. Det finns även studier som visar att PFAS hämmar kroppens immunförsvar, vilket ökar risken för infektioner och ger ett försämrat immunsvar på vaccinationer. Dessutom kopplas PFAS till ökad risk för vissa typer av cancer.
Tillsammans med bland annat Tyskland och Danmark har Sverige lagt ett förslag om ett totalförbud av PFAS inom EU. Förbudet ska gälla produktion, användning, försäljning och import av PFAS. Det kan vara på plats först 2026–2027.
Inom EU är det sedan 2008 förbjudet att använda ämnet PFOS och sedan 2020 är det förbjudet att använda PFOA.
Källor: Kemikalieinspektionen, Karolinska institutet, Arbets- och miljömedicin i Lund och Göteborg
