loading
Handslag mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden i Genève. Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Handslag mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden i Genève. Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes

Givande möte mellan ledarna för USA och Ryssland

TT/Tina Magnergård Bjers och TT/Patrik Dokk

Toppmötet mellan USA:s president Joe Biden och ryske presidenten Vladimir Putin i Genève var "givande" enligt de två. Men på separata presskonferenser efteråt talade de olika språk i flera bemärkelser, med vitt skilda synsätt på samma frågor.

– Mötet var inte fientligt, sade Putin på en presskonferens strax efter att det avslutats.

– Vi måste kunna samarbeta där vi har gemensamma intressen. Jag sade till Putin att jag inte har någon antirysk agenda. Jag verkar för det amerikanska folket, sade Biden på den presskonferens som följde någon halvtimme efter Putins.

Men de två valde medvetet att inte hålla en gemensam presskonferens, vilket i sig var talande.

Och på de separata pressmötena var det tydligt att de två talat, åtminstone stundtals, om samma saker, men från helt olika horisonter, och två helt olika språk trots översättarhjälp.

– Tonen under samtalet var bra, positiv. Det var inga hårda konflikter. När vi inte höll med varandra gjorde vi det på ett sakligt sätt. Jag hoppas att vi har visat att USA är tillbaka. Nu har vi lagt en grund för hur vi kommer att hantera Ryssland och andra länder, sade Biden försonande och tog av sig kavajen i värmen vid Genèvesjön.

Kortare än planerat

De två presidenterna hade då suttit i möte i mellan tre och fyra timmar på onsdagen. Med sig hade de två en handfull av sina närmaste medarbetare. Mötet klarades av snabbare än planerat.

Putin fick på sin presskonferens frågor om hackerattacker, läget i östra Ukraina och mänskliga rättigheter i Ryssland.

Ett konkret resultat kom ut av mötet enligt Putin: de två länderna skickar tillbaka sina ambassadörer till respektive huvudstad. Tidigare har länderna kallat hem sina ambassadörer.

Annars svarade Putin svepande, med motfrågor eller anklagelser riktade mot USA.

På frågor, främst från amerikanska journalister, om fängslade regimkritiker i Ryssland svarade Putin mångordigt, med hänvisning till bland annat att det amerikanska fånglägret Guantanamo fortfarande existerar, och att den amerikanska kongressen stormats i Washington DC.

Putin sade också att den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj begått brott som han dömts för.

Biden i sin tur svarade på ett annat vis när han fick frågan om vad som händer om Navalnyj dör i fångenskap:

– Konsekvenserna skulle vara förödande för Ryssland, sade Biden men lade till att USA inte har några problem med att göra affärer med Ryssland så länge som landet följer internationella normer.

Intensiv rundresa

Toppmötet var den sista anhalten på Bidens intensiva Europaresa, den första internationella resa han har gjort sedan han flyttade in i Vita huset.

Bara någon timme efter toppmötet bordade Biden presidentplanet för hemfärd, och bad på flygplanstrappan om ursäkt för att ha svarat bryskt på en journalistfråga under presskonferensen.

Putin förberedde sin återresa till Moskva genom att åter åka kortege genomen Genève.

Inför avresorna offentliggjorde de två ett gemensamt uttalande: att "ett kärnvapenkrig inte kan vinnas, och att ett sådant krig aldrig ska utkämpas".

(TT/Tina Magnergård Bjers)

(TT/Patrik Dokk)

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

 

Villa de la Grange

(TT)

Villa de la Grange, där USA:s respektive Rysslands presidenter Joe Biden och Vladimir Putin möts på onsdag, ligger i Parc de la Grange i Genève. Parken har anor från romartiden. På 1700-talet betraktades den som ett jordbruksområde och ägdes av familjen Lullin.

Det var familjen Lullin som lät bygga Villa de la Grange mellan 1768 och 1773, efter arkitekten Jean-Louis Bovets ritningar. De anlade även en fransk trädgård omkring den. På den tiden låg villan i stadens utkant och användes främst som sommarboende och gästhus.

Så småningom tog familjen Favre över ägorna. De anlade bland annat dammar, en stenträdgård och ett orangeri. 1821 byggde de ett bibliotek som skulle husera Guillaume Favres samling av 15 000 böcker.

Ägorna med villan och biblioteket donerades till Genèves stad 1917. Parken är i dag öppen för allmänheten och klassas som ett historiskt monument.

Källa: Genèves stad

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Handslag mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden i Genève. Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Handslag mellan Rysslands president Vladimir Putin och USA:s president Joe Biden i Genève. Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Utrikes

Givande möte mellan ledarna för USA och Ryssland

TT/Tina Magnergård Bjers och TT/Patrik Dokk

Toppmötet mellan USA:s president Joe Biden och ryske presidenten Vladimir Putin i Genève var "givande" enligt de två. Men på separata presskonferenser efteråt talade de olika språk i flera bemärkelser, med vitt skilda synsätt på samma frågor.

– Mötet var inte fientligt, sade Putin på en presskonferens strax efter att det avslutats.

– Vi måste kunna samarbeta där vi har gemensamma intressen. Jag sade till Putin att jag inte har någon antirysk agenda. Jag verkar för det amerikanska folket, sade Biden på den presskonferens som följde någon halvtimme efter Putins.

Men de två valde medvetet att inte hålla en gemensam presskonferens, vilket i sig var talande.

Och på de separata pressmötena var det tydligt att de två talat, åtminstone stundtals, om samma saker, men från helt olika horisonter, och två helt olika språk trots översättarhjälp.

– Tonen under samtalet var bra, positiv. Det var inga hårda konflikter. När vi inte höll med varandra gjorde vi det på ett sakligt sätt. Jag hoppas att vi har visat att USA är tillbaka. Nu har vi lagt en grund för hur vi kommer att hantera Ryssland och andra länder, sade Biden försonande och tog av sig kavajen i värmen vid Genèvesjön.

Kortare än planerat

De två presidenterna hade då suttit i möte i mellan tre och fyra timmar på onsdagen. Med sig hade de två en handfull av sina närmaste medarbetare. Mötet klarades av snabbare än planerat.

Putin fick på sin presskonferens frågor om hackerattacker, läget i östra Ukraina och mänskliga rättigheter i Ryssland.

Ett konkret resultat kom ut av mötet enligt Putin: de två länderna skickar tillbaka sina ambassadörer till respektive huvudstad. Tidigare har länderna kallat hem sina ambassadörer.

Annars svarade Putin svepande, med motfrågor eller anklagelser riktade mot USA.

På frågor, främst från amerikanska journalister, om fängslade regimkritiker i Ryssland svarade Putin mångordigt, med hänvisning till bland annat att det amerikanska fånglägret Guantanamo fortfarande existerar, och att den amerikanska kongressen stormats i Washington DC.

Putin sade också att den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj begått brott som han dömts för.

Biden i sin tur svarade på ett annat vis när han fick frågan om vad som händer om Navalnyj dör i fångenskap:

– Konsekvenserna skulle vara förödande för Ryssland, sade Biden men lade till att USA inte har några problem med att göra affärer med Ryssland så länge som landet följer internationella normer.

Intensiv rundresa

Toppmötet var den sista anhalten på Bidens intensiva Europaresa, den första internationella resa han har gjort sedan han flyttade in i Vita huset.

Bara någon timme efter toppmötet bordade Biden presidentplanet för hemfärd, och bad på flygplanstrappan om ursäkt för att ha svarat bryskt på en journalistfråga under presskonferensen.

Putin förberedde sin återresa till Moskva genom att åter åka kortege genomen Genève.

Inför avresorna offentliggjorde de två ett gemensamt uttalande: att "ett kärnvapenkrig inte kan vinnas, och att ett sådant krig aldrig ska utkämpas".

(TT/Tina Magnergård Bjers)

(TT/Patrik Dokk)

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!

 

Villa de la Grange

(TT)

Villa de la Grange, där USA:s respektive Rysslands presidenter Joe Biden och Vladimir Putin möts på onsdag, ligger i Parc de la Grange i Genève. Parken har anor från romartiden. På 1700-talet betraktades den som ett jordbruksområde och ägdes av familjen Lullin.

Det var familjen Lullin som lät bygga Villa de la Grange mellan 1768 och 1773, efter arkitekten Jean-Louis Bovets ritningar. De anlade även en fransk trädgård omkring den. På den tiden låg villan i stadens utkant och användes främst som sommarboende och gästhus.

Så småningom tog familjen Favre över ägorna. De anlade bland annat dammar, en stenträdgård och ett orangeri. 1821 byggde de ett bibliotek som skulle husera Guillaume Favres samling av 15 000 böcker.

Ägorna med villan och biblioteket donerades till Genèves stad 1917. Parken är i dag öppen för allmänheten och klassas som ett historiskt monument.

Källa: Genèves stad

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024