loadingSkadad betongflytbrygga med exponerad cellplast som riskerar att läcka ut i vattnet. Foto: Christer Ulfvengren
Skadad betongflytbrygga med exponerad cellplast som riskerar att läcka ut i vattnet. Foto: Christer Ulfvengren
Inrikes

Gamla betongbryggor sannolikt kommande miljöproblem

Glenn Mattsing

Ingen vill betala för destruering av gamla flytbryggor, och återvinning är det inte tal om. En entreprenör tror att bättre upphandlingar kan förbättra situationen.


När båtlivet fick ett uppsving under 1970-talet växte efterfrågan på fritidsbåtar, men också på bryggor. Dessa finns kvar i våra vatten, men de sjunger på sista versen.

Sedan några år tillbaka kan uttjänta båtar skrotas hos Båtretur med ett skrotningsbidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Bryggor däremot har flutit under radarn, trots att Havsmiljöinstitutet uppskattar antalet bryggor i Sverige till nästan 110 000.

Betongflytbryggor

En stor del av Sveriges nästan 110 000 bryggor är flytbryggor byggda av betong med en kärna av cellplast. Ovanpå monteras ofta trädäck. Betongen är armerad med stål vilket gör att flytkroppen består av tre olika komponenter.

Betongflytbryggans popularitet beror bland annat på dess höga deplacement – den höga vikten från betongen – vilket gör flytkroppen stabil, speciellt i hårda väder.

Att destruera stora betongflytkroppar med tre olika material är kostsamt. Därför hamnar de i stället i deponi, alternativt säljs vidare som ett sätt att slippa destrueringskostnader.

En gammal och vattensjuk betongflytbrygga kan väga nästan dubbelt så mycket som den gjorde som ny, vilket försvårar hanteringen när den ska lyftas med kran.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingSkadad betongflytbrygga med exponerad cellplast som riskerar att läcka ut i vattnet. Foto: Christer Ulfvengren
Skadad betongflytbrygga med exponerad cellplast som riskerar att läcka ut i vattnet. Foto: Christer Ulfvengren
Inrikes

Gamla betongbryggor sannolikt kommande miljöproblem

Glenn Mattsing

Ingen vill betala för destruering av gamla flytbryggor, och återvinning är det inte tal om. En entreprenör tror att bättre upphandlingar kan förbättra situationen.


När båtlivet fick ett uppsving under 1970-talet växte efterfrågan på fritidsbåtar, men också på bryggor. Dessa finns kvar i våra vatten, men de sjunger på sista versen.

Sedan några år tillbaka kan uttjänta båtar skrotas hos Båtretur med ett skrotningsbidrag från Havs- och vattenmyndigheten. Bryggor däremot har flutit under radarn, trots att Havsmiljöinstitutet uppskattar antalet bryggor i Sverige till nästan 110 000.

Betongflytbryggor

En stor del av Sveriges nästan 110 000 bryggor är flytbryggor byggda av betong med en kärna av cellplast. Ovanpå monteras ofta trädäck. Betongen är armerad med stål vilket gör att flytkroppen består av tre olika komponenter.

Betongflytbryggans popularitet beror bland annat på dess höga deplacement – den höga vikten från betongen – vilket gör flytkroppen stabil, speciellt i hårda väder.

Att destruera stora betongflytkroppar med tre olika material är kostsamt. Därför hamnar de i stället i deponi, alternativt säljs vidare som ett sätt att slippa destrueringskostnader.

En gammal och vattensjuk betongflytbrygga kan väga nästan dubbelt så mycket som den gjorde som ny, vilket försvårar hanteringen när den ska lyftas med kran.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024