loading


Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video. Foto: AP/TT
Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video. Foto: AP/TT
Utrikes

Fortsatta strider i Nagorno-Karabach

TT-AFP-Reuters

Både Armenien och Azerbajdzjan rapporterar om artilleristrider under natten i den uppblossade konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Beskjutning ska även ha skett utanför den omstridda regionen.

Azerbajdzjans försvarsdepartement anklagar Armeniens armé för att ha beskjutit gränsområdet Dashkesan, långt ifrån Nagorno-Karabach som har varit fokus för de senaste dagarnas strider. Detta dementeras av Armenien som samtidigt meddelar att strider pågått hela natten och att militären i Nagorno-Karabach slagit tillbaka anfall på flera håll längs kontaktlinjen.

Enligt Armeniens försvarsdepartement har azeriska styrkor beskjutit militära enheter i den armeniska staden Vardenis. En civil buss ska ha satts i brand efter att ha träffats av en azerisk projektil.

Uppgifter om döda och sårade under natten saknas. Sent på måndagskvällen rapporterade nyhetsbyrån AFP att totalt 95 personer hade dödats i oroligheterna sedan i söndags, varav elva civila. De flesta dödsoffren uppges vara armeniska separatister.

Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach. Foto: Azeriska försvarsdepartementet/AP/TT

FN:s säkerhetsråd håller ett slutet möte om krisen kring Nagorno-Karabach på tisdagskvällen.

De uppblossade striderna är de värsta sedan 2016. Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men har armenisk befolkningsmajoritet och styrs i praktiken av armenier.

Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azererna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.

Armenien och Azerbajdzjan beskyller varandra för upptrappningen medan omvärlden vädjar om vapenvila.

(TT-AFP-Reuters)

Konflikten i Nagorno-Karabach

(TT)

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading


Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video. Foto: AP/TT
Azeriska soldater vid stridslinjen i konflikten kring Nagorno-Karabach. En stillbild från det azeriska försvarsdepartementets video. Foto: AP/TT
Utrikes

Fortsatta strider i Nagorno-Karabach

TT-AFP-Reuters

Både Armenien och Azerbajdzjan rapporterar om artilleristrider under natten i den uppblossade konflikten om utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Beskjutning ska även ha skett utanför den omstridda regionen.

Azerbajdzjans försvarsdepartement anklagar Armeniens armé för att ha beskjutit gränsområdet Dashkesan, långt ifrån Nagorno-Karabach som har varit fokus för de senaste dagarnas strider. Detta dementeras av Armenien som samtidigt meddelar att strider pågått hela natten och att militären i Nagorno-Karabach slagit tillbaka anfall på flera håll längs kontaktlinjen.

Enligt Armeniens försvarsdepartement har azeriska styrkor beskjutit militära enheter i den armeniska staden Vardenis. En civil buss ska ha satts i brand efter att ha träffats av en azerisk projektil.

Uppgifter om döda och sårade under natten saknas. Sent på måndagskvällen rapporterade nyhetsbyrån AFP att totalt 95 personer hade dödats i oroligheterna sedan i söndags, varav elva civila. De flesta dödsoffren uppges vara armeniska separatister.

Bild från Azerbajdzjans försvarsdepartement från i söndags visar hur en azerisk missil avfyras i Nagorno-Karabach. Foto: Azeriska försvarsdepartementet/AP/TT

FN:s säkerhetsråd håller ett slutet möte om krisen kring Nagorno-Karabach på tisdagskvällen.

De uppblossade striderna är de värsta sedan 2016. Regionen Nagorno-Karabach tillhör enligt internationell rätt Azerbajdzjan, men har armenisk befolkningsmajoritet och styrs i praktiken av armenier.

Den regionala och historiskt utdragna konflikten inlemmar även bland annat Turkiet som stöttar azererna, samt Ryssland som ger sitt stöd till armenierna.

Armenien och Azerbajdzjan beskyller varandra för upptrappningen medan omvärlden vädjar om vapenvila.

(TT-AFP-Reuters)

Konflikten i Nagorno-Karabach

(TT)

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.

Källa: Landguiden/UI

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024