loading
Det råder brett politiskt samförstånd om att försvaret ska ha höjda anslag. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Det råder brett politiskt samförstånd om att försvaret ska ha höjda anslag. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Inrikes

Försvaret kan räkna med 18 miljarder mer

Epoch Times

Försvarsmakten kan de närmaste tre åren räkna med sammanlagt 18 miljarder kronor mer oavsett regering.

Antalet värnpliktiga ska också utökas.

Försvaret är en punkt i den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ingått för att få fram en ny regering.

Försvarspunkten i överenskommelsen innebär att anslagsnivån höjs jämfört med 2018, med tre miljarder kronor i år, med fem miljarder 2020 och med tio miljarder 2021. Sammanlagt 18 miljarder kronor mer under perioden.

Överenskommelsen på försvarsområdet bygger på Moderaternas och Kristdemokraternas budget som riksdagen antog i december.

– De där pengarna hade kommit i alla fall, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Konflikt om procentmål

Han vill inte gå in på om det behövs ytterligare pengar till 2021, till exempel för att få en andra brigad på plats, vilket riksdagen beslutat om.

Moderaternas försvarspolitiska talesperson Beatrice Ask anser i en debattartikel i Svenska Dagbladet att försvaret behöver mer pengar redan till 2021.

TT: Vilket är den viktigaste skiljelinjen i svensk försvarspolitik i dag?

– Den långsiktiga finansieringen är alldeles uppenbart en sådan sak, säger Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Moderaterna vill ha ett mål om att försvarsbudgeten ska motsvara två procent av BNP år 2028. Det innebär ungefär en fördubbling jämfört med i dag.

Hultqvist vill inte ha något "fyrkantigt procentmål". Han tycker att det är viktigare att utgå från vilken försvarsförmåga Sverige ska ha. Något procentmål finns inte heller med i överenskommelsen mellan S, MP, C och L.

Vill inte ha bråk

Hultqvist vill inte gå in på hur mycket pengar försvaret behöver på sikt utan vill avvakta försvarsberedningens rapport i maj om hur försvaret bör utformas under 2021-2025. Enligt SVT är partierna i försvarsberedningen överens om att Sverige även behöver en tredje brigad.

Ett annat konfliktområde i försvarspolitiken, som Moderatledaren pekar på, är att M, C, L och KD vill att Sverige går med i Nato.

– Det kommer inte att ske med S och MP i regeringen, säger Kristersson.

Han kommer dock att eftersträva fortsatt blocköverskridande samarbete i försvarspolitiken.

– Jag kommer inte att ställa till bråk i försvarspolitiken, men jag kommer att göra allt jag kan för att vi ska ha en så stabil långsiktig finansiering som överhuvudtaget är möjlig för att vi ska få ett starkare försvar, säger Kristersson.

Även Hultqvist vill att det blocköverskridande samarbetet om försvarspolitiken, där M ingår, fortsätter.

Överenskommelsen mellan S, MP, C och L innebär även en utökning av antalet värnpliktiga. Hultqvist påpekar att S i valrörelsen hade som vallöfte att utöka antalet från 4 000 till 8 000. De fyra partierna har dock inte enats om en siffra.

Överenskommelsen innebär också att en myndighet för psykologiskt försvar ska inrättas. Det har regeringen aviserat redan före valet.

(Peter Wallberg/TT)

Försvarspunkten i överenskommelsen

(TT)

Förstärkningen av försvaret fullföljs.

Försvarsmaktens anslag höjs i en trappa i enlighet med riksdagens budgetbeslut 2018.

Värnplikten byggs ut.

En ny myndighet för psykologiskt försvar inrättas.

En struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar tas fram.

Källa: Regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Det råder brett politiskt samförstånd om att försvaret ska ha höjda anslag. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Det råder brett politiskt samförstånd om att försvaret ska ha höjda anslag. Foto: Fredrik Sandberg/TT-arkivbild
Inrikes

Försvaret kan räkna med 18 miljarder mer

Epoch Times

Försvarsmakten kan de närmaste tre åren räkna med sammanlagt 18 miljarder kronor mer oavsett regering.

Antalet värnpliktiga ska också utökas.

Försvaret är en punkt i den överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet ingått för att få fram en ny regering.

Försvarspunkten i överenskommelsen innebär att anslagsnivån höjs jämfört med 2018, med tre miljarder kronor i år, med fem miljarder 2020 och med tio miljarder 2021. Sammanlagt 18 miljarder kronor mer under perioden.

Överenskommelsen på försvarsområdet bygger på Moderaternas och Kristdemokraternas budget som riksdagen antog i december.

– De där pengarna hade kommit i alla fall, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S).

Konflikt om procentmål

Han vill inte gå in på om det behövs ytterligare pengar till 2021, till exempel för att få en andra brigad på plats, vilket riksdagen beslutat om.

Moderaternas försvarspolitiska talesperson Beatrice Ask anser i en debattartikel i Svenska Dagbladet att försvaret behöver mer pengar redan till 2021.

TT: Vilket är den viktigaste skiljelinjen i svensk försvarspolitik i dag?

– Den långsiktiga finansieringen är alldeles uppenbart en sådan sak, säger Moderaternas partiledare Ulf Kristersson.

Moderaterna vill ha ett mål om att försvarsbudgeten ska motsvara två procent av BNP år 2028. Det innebär ungefär en fördubbling jämfört med i dag.

Hultqvist vill inte ha något "fyrkantigt procentmål". Han tycker att det är viktigare att utgå från vilken försvarsförmåga Sverige ska ha. Något procentmål finns inte heller med i överenskommelsen mellan S, MP, C och L.

Vill inte ha bråk

Hultqvist vill inte gå in på hur mycket pengar försvaret behöver på sikt utan vill avvakta försvarsberedningens rapport i maj om hur försvaret bör utformas under 2021-2025. Enligt SVT är partierna i försvarsberedningen överens om att Sverige även behöver en tredje brigad.

Ett annat konfliktområde i försvarspolitiken, som Moderatledaren pekar på, är att M, C, L och KD vill att Sverige går med i Nato.

– Det kommer inte att ske med S och MP i regeringen, säger Kristersson.

Han kommer dock att eftersträva fortsatt blocköverskridande samarbete i försvarspolitiken.

– Jag kommer inte att ställa till bråk i försvarspolitiken, men jag kommer att göra allt jag kan för att vi ska ha en så stabil långsiktig finansiering som överhuvudtaget är möjlig för att vi ska få ett starkare försvar, säger Kristersson.

Även Hultqvist vill att det blocköverskridande samarbetet om försvarspolitiken, där M ingår, fortsätter.

Överenskommelsen mellan S, MP, C och L innebär även en utökning av antalet värnpliktiga. Hultqvist påpekar att S i valrörelsen hade som vallöfte att utöka antalet från 4 000 till 8 000. De fyra partierna har dock inte enats om en siffra.

Överenskommelsen innebär också att en myndighet för psykologiskt försvar ska inrättas. Det har regeringen aviserat redan före valet.

(Peter Wallberg/TT)

Försvarspunkten i överenskommelsen

(TT)

Förstärkningen av försvaret fullföljs.

Försvarsmaktens anslag höjs i en trappa i enlighet med riksdagens budgetbeslut 2018.

Värnplikten byggs ut.

En ny myndighet för psykologiskt försvar inrättas.

En struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar tas fram.

Källa: Regeringsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024