Sverige, liksom många andra länder, förbereder för den nya generationens telekommunikation – 5G-tekniken. Men utvecklingen har bromsats i flera länder och forskare och medborgare protesterar. De menar att tekniken innebär stora hälsorisker för allt levande och kallar det ett oetiskt experiment. Samtidigt säger ansvariga myndigheter att man följer gällande gränsvärden, så vad ska man tro?

Utvecklingen till 5G är på gång på många håll i Sverige och i Europa. Tekniken ska innebära snabbare nedladdningstider och en mängd nya tillämpningar genom det så kallade ”Internet of Things” det vill säga tingens eller sakernas internet. Enligt media kommer 5G att förenkla våra liv på många sätt.

Under 2019 ska Umeå bli Sveriges första 5G-stad. För att ge allmänheten mer information och möjlighet att ställa frågor om vad 5G-teknologin innebär ordnade Evelin Gyllenram, boende i Umeå, tillsammans med Elöverkänsligas förening i Västerbotten ett seminarium med läkare och forskare den 10 april i Umeå.

Ansvariga för projektet Umeå 5G, samt Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, och kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd, fick inbjudan att delta i panelen men avböjde till att medverka och att svara på frågor, berättade Evelin Gyllenram när hon inledde seminariet.

Olika syn på hälsorisker

5G är nytt, men det finns lång erfarenhet och mycket forskning på hur både människor, djur och miljö påverkas av elektromagnetisk strålning. Däremot går slutsatserna av den summerade forskningen isär. Medan SSM, den myndighet som ansvarar för en säker strålmiljö för de svenska medborgarna, säger att det inte finns något att oroa sig för, så ger cancerforskare och läkare en helt annan bild.

Jimmy Estenberg, myndighetsspecialist vid SSM, säger till Sveriges Radio att eftersom 5G-tekniken är ny så har de inte kunnat göra en fullständig riskbedömning, men att det inte finns någonting att oroa sig för.

– Om vi ser rent strålskyddsmässigt så finns det utifrån vad vi känner till hittills inte någonting direkt att oroa sig för i och med att exponeringsnivåerna kommer att bli liknande som vi har från befintliga system och med de nivåerna så ligger det långt under vad som krävs för att ge någon säkerställd hälsopåverkan.

Enligt över 230 forskare och läkare som skrivit under en appell till EU om att stoppa utbyggnaden av 5G kommer den elektromagnetiska strålningen vi utsätts för att öka. I vissa kantoner i Schweiz, till exempel Genéve och Vaud, samt i Bryssel har utbyggnaden stoppats i väntan på att hälsorisker utreds. I Italien inleds i juli en statlig informationskampanj om mobilens hälsorisker, och som genomförs enligt ett domslut.

En av föredragshållarna vid seminariet i Umeå, Lennart Hardell, professor och tidigare överläkare vid Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, berättade om en ny rapport från EU-parlamentet, som enligt Hardell har tagits fram av konsulter från mobilindustrin. I rapporten konstaterar man att 5G kan ge oss mycket högre strålningsexponering:

"En avsevärd oro har uppstått kring den möjliga påverkan på hälsa och säkerhet som är ett resultat av den potentiellt mycket högre exponeringen för radiofrekvent elektromagnetisk strålning från 5G. Ökad exponering kan uppkomma från inte bara användandet av mycket högre frekvenser med 5G, utan också från den möjliga samlade effekten av olika signaler, deras dynamiska natur och de komplexa störande effekterna som det kan medföra, särskilt i tätbefolkade stadsområden." (artikelförfattarens översättning)

Med tanke på att det råder så olika uppfattningar om hälsoriskerna av den elektromagnetiska strålningen uttalade sig vetenskapsjournalisten Ulrika Björkstén, också i Sveriges Radio, där hon menade att:

– De seriösa studier som har gjorts visar inte på några hälsorisker för människor kopplade till radiofrekvent strålning på den nivån som man använder för mobiltelefoni. Det ska vara väldigt mycket starkare strålning för att det ska ha någon effekt.

En av föreläsarna vid seminariet i Umeå, professor emeritus Rainer Nyberg, sade däremot att det finns över 28 000 studier på effekter på hälsa och miljö från elektromagnetiska fält (EMF). Av dessa visar cirka 65 procent på skadliga effekter på växter, ägg, cellodlingar, djur, människor med mera. Påståendet att det inte skulle finnas några studier alls som visar på skador, kommer från industrins lobbyister, sade Nyberg och hänvisade till Dr Martin Palls rapport som motbevisar detta påstående.

Nyberg klargjorde att en del av studierna, ungefär 20 procent, inte ser några faror för människor, medan en annan del, cirka 65 procent, mer eller mindre tydligt visar att det finns klara hälsorisker och att det till och med är cancerframkallande.

Skadligt eller inte? Vi får olika budskap från olika håll. Under seminariet gav forskarna olika skäl till att uppfattningarna om hälsoriskerna är så olika.

Industrins intressen

Lennart Hardell sade att myndigheterna ignorerar forskning som visar att elektromagnetisk strålning ger cancerrisk. 2011 klassade International Agency for Research on Cancer, IARC, och Världshälsoorganisationen, WHO, radiofrekvent strålning till grupp 2B, alltså ”möjligen cancerframkallande för människa”, baserat på en ökad risk för hjärncancer. Nu vill många ompröva risk-klassningen och istället klassa det som 2A ”troligen cancerframkallande” eller grupp 1 ”cancerframkallande”, sade han. Det kan då jämföras med tobak, asbest och dioxiner. Grunden till en omprövning är att det har gjorts fler epidemiologiska studier.

– Det finns bland industrioberoende forskare en stor samstämmighet internationellt för en omklassning, sade Hardell, och tillade att han själv skulle välja klass 1.

Studier som inte visar någon hälsopåverkan är finansierade av telekomindustrin och för att få en verklig bild av hur vi påverkas behöver man titta på de oberoende studierna och lyssna på de oberoende myndigheterna, menade han.

Det finns ett starkt intresse från industrin att driva på det här.

- Professor Lennart Hardell

– Det finns ett starkt intresse från industrin att driva på det här.

ICNIRP

SSM har satt gränsvärden för elektromagnetisk strålning enligt rekommendationer från organisationen International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection, ICNIRP. Enligt Hardell är det här en privat organisation i Tyskland som är partisk.

"Skärskådar man det här så är det ofta samma personer som sitter i de här grupperna. De citerar i princip sig själva utan att tala om det. Men för allmänheten, för politiker, så ger det ju ett väldigt solitt intryck, att här har vi ju 5-6 grupper i olika länder som har kommit fram till samma slutsats. Det här är ett spel som pågår och som inte har lyfts fram och inte diskuterats. Senaste året har det kommit åtminstone ett par publikationer som visar på det här, men de struntar man i. Det är samma idé som när det gäller riskerna, att om man ignorerar en publikation så finns den inte”, säger han i en intervju med Elöverkänsligas förbund.

Gränsvärden

Sveriges gränsvärde för tillåten strålning sattes 1988 och har inte uppdaterats sedan dess. Det är högt, 10 000 mW/m2, i jämförelse med länder som Kina, Ryssland, Schweiz och Italien där gränsen är 100 ggr lägre. Länder som har lägre gränser kommer att behöva höja dem för att kunna införa 5G, sade Hardell.

Nyberg berättade att Finland har haft samma gränsvärden som Sverige, men att man i en ny förordning har höjt den tillåtna effekten till 200 W/m2 i de ytterst smala, riktade strålar som är typiska för 5G.

– Eftersom man räknar medelvärdet på en kvadratmeter stor yta så anser de att det är ok att bestråla med 20 gånger högre värden på en liten yta till exempel mot ett öra eller öga som råkar komma i vägen, sade Nyberg.

Problemet med ICNIRP:s gränsvärde för exponering för trådlös strålning är att det enbart baseras på de termiska effekterna på vattnets temperatur.

Problemet med ICNIRP:s gränsvärde för exponering för trådlös strålning är att det enbart baseras på de termiska effekterna på vattnets temperatur. Man mäter till exempel inte långtidseffekter, fastän många klagar på att de blir varma kring örat om de talar länge i telefon. Nu är gränsen sex minuter. De tar inte hänsyn till andra biologiska effekter av pulserande icke-joniserande trådlös strålning, vars pulser kan bli tusentals gånger högre än de medelvärden som SSM mäter, sade Nyberg.

Han förklarade att gränsvärdena anger när det är säkert att ta emot kortvarig, stark strålning som värmer kroppen och som skulle kunna orsaka brännskador. WiFi och mobilmaster ger svag, långvarig strålning dygnet runt och därför behövs lägre gränser som bygger på biologiska långtidsförsök med djur under något år (så att till exempel cancer hinner utvecklas). Detta behövs som underlag för att undersöka den ackumulerade, långvariga strålningen från flera samtidiga strålningskällor, sade Nyberg.

Nu mäter SSM endast en telefon eller en läsplatta åt gången. Varför inte mäta i ett klassrum med WiFi, 20 mobiler och lika många pekplattor? Det skulle vara mer realistiskt.

- Professor emeritus Rainer Nyberg

– Nu mäter SSM endast en telefon eller en läsplatta åt gången. Varför inte mäta i ett klassrum med WiFi, 20 mobiler och lika många pekplattor? Det skulle vara mer realistiskt, sade han.

När man testar en mobiltelefon så placeras mobiltelefonen 2-3 cm från en huvudattrapp fylld med enbart saltvatten, alternativt ett plastkärl med 1,3 liter vatten, och om uppvärmningen av vattnet efter sex minuter inte når upp till en grad Celsius så påstår man att mobilen är säker, sade Nyberg.

När man gör mätningar på pulserande strålning (som också gäller vid 5G) så räknar man enligt forskaren Lauri Puranen, vid STUK (Finlands motsvarighet till SSM), på den genomsnittliga strålningen. Problemet är att man missar de höga pulserna som ”kan vara hundratusentals gånger starkare” än medelvärdet. Medelvärden säger alltså inte hela sanningen. Nyberg tillade att efter en mätning på sex minuter hinner vattnet inte börja koka, men däremot händer det saker i en råttas hjärna efter två timmar, trots att djuret är 10-12 cm från mobilen. 

Ingen mätning sker på hjärnor på levande möss eller råttor, men ibland mäter man på en död råtta. Men hjärnan har många funktioner som påverkas av annat än uppvärmning.

– Det här betyder att gränsvärdena är helt irrelevanta. Det är inte värme som är det viktiga utan det är de elektromagnetiska pulserna.

Han förklarade att när vi till exempel hör, ser eller tänker så förmedlar ytterst svaga elektriska pulser det vi hör, ser eller tänker till hjärnans celler. Cellerna kan dock inte skilja på pulser inifrån och pulser utifrån. Därför påverkas de även av mobilantennerna.

För att illustrera mobilernas påverkan på elektriska system, berättade han att när vi köper en mobil kan vi läsa i instruktionerna att man inte ska sätta den påslagna mobilen mot elektromagnetisk utrustning i bilen eftersom många saker i bilen kan fungera fel om man sätter mobilen nära dem. I flygplanen får man inte heller ha mobilerna på eftersom där finns så känslig elektronik.

– Men hjärnan är ju den mest komplicerade elektriska struktur som finns i hela världen. Mot hjärnan och örat trycker de flesta mobilen utan att någon varnar oss, i synnerhet om vi inte läst mobilens instruktion till slutet. Det kan resultera i hjärncancer, sade Nyberg.

Där vi vistas har vi inte heller bara en enda mobiltelefon som påverkar oss. Hemma och i synnerhet i skolor har vi kanske flera WiFi-routrar, kanske en trådlös (DECT) hemtelefon, flera mobiler, några iPad och trådlös mus och tangentbord som påverkar både vuxna och barn.

Implementering i praktiken

Den nya EU-utredningen tar upp praktiska aspekter av att implementera 5G, som kostnader och säkerhet, och det kommer att kosta – ungefär tre gånger mer än nuvarande system. Den typiska räckvidden på 20-150 meter gör att basstationerna behöver sitta med en viss täthet för att ge full täckning. På en kvadratkilometer behövs 800 stycken om sändarna har 20 meters räckvidd. Dessutom blockeras de här elektromagnetiska frekvenserna av snö, regn, träd, hus och väggar. Basstationerna säljs med batteri-back-up så att de kan fungera även om elektriciteten bryts, men det krävs både underhåll och laddning av batterierna, vilket också kostar, berättade Hardell.

Enligt rapporten tillkommer även kostnader från tillståndsansökningar och tiden för de processerna.

"Så, för täckning med små celler för 5G i städerna skulle det vara klokt av EU:s medlemsstater att förenkla och harmonisera sina tillstånd och processer för att planera för tillstånd, för att möjliggöra en standardapproach för förtätandet i EU." (artikelförfattarens översättning)

En förenkling från EU:s sida skulle välkomnas av Ericssons VD Börje Ekholm som i ett blogginlägg på företagets webbsida tycker att EU:s regler bromsar utrullningen av 5G i Europa.

Det som ”behövs för att säkerställa att Europa inte missar konkurrenskraften och utvecklingspotentialen med 5G” är ”främst att 5G och digitalisering måste ses som en kritisk del av Europas nationella infrastruktur – med varje del lika viktig som tåg och vägar”, skriver Ekholm.

Kostnaden för att etablera systemet kommer att läggas på skattebetalarna, sade Hardell och poängterade att det inte finns någon lobbying från allmänheten mot regeringarna.

Det här kommer uppifrån. Så för att man ska kunna genomföra det här krävs tvingande lagar från EU.

- Professor Lennart Hardell

– Det här kommer uppifrån. Så för att man ska kunna genomföra det här krävs tvingande lagar från EU.

Det framgår också av rapporten att 5G inte kan genomföras med ICNIRP:s riktlinjer, utan kräver en ny utredning.

– Från 2020 kan detta bli överstatligt styrt från EU. Man har också en lobbying mellan regeringar och mellan telekomindustrin och de som använder sig av den, till exempel Telia i Sverige, men också till allmänheten från regeringshåll, sade Hardell.

Fotnot: Sedan seminariet anordnades i april har projekt Umeå 5G gått ut med att de kommer att bjuda in till informationsmöten under 2019 ”för att möta eventuella frågor och funderingar som finns om satsningen”.

Del 2 handlar bland annat om biologiska effekter och kopplingen till psykisk ohälsa. Här finns del 2. 

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi ger våra läsare ett bredare perspektiv av vad som verkligen pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.