loadingI mitten av 1800-talet klagade de äldre på att den yngre generationen började tappa tron på gårdstomten. Foto: Hossein Sehatlou, Göteborgs konstmuseum.
I mitten av 1800-talet klagade de äldre på att den yngre generationen började tappa tron på gårdstomten. Foto: Hossein Sehatlou, Göteborgs konstmuseum.
Livsåskådning

Folkminnesarkiv – vanligt folks tro och traditioner

Anton Nilsson

I Sverige har vi fyra folkminnesarkiv med historiskt material om människors världsbild. Materialet sträcker sig tillbaka till intervjuer gjorda på 1800-talet och behandlar de intervjuades världsbild och vad de vet om tidigare generationer.

I förra veckan höll Tommy Kuusela från Institutet för språk och folkminnen en föreläsning om vikten av folkminnesarkiven.

Föreläsningen arrangerades av Gamla Uppsala museum. Som forskningsarkivarie vid institutet i Uppsala och fil.dr i religionshistoria har Kuusela länge forskat i svensk folktro.

Svenska folkminnesarkiv

Institutet för språk och folkminnen har fyra folkminnesarkiv. Göteborg, som fokuserar på västra Sverige, Uppsala, som samlat in material från hela landet, Lund som fokuserar på södra Sverige, och Umeå som är det yngsta arkivet och fokuserar på norra Sverige.

Samlingarna behandlar allt från namn på husdjur till folktro, sägner och dialekter. Materialet är främst insamlat via intervjuer och frågelistor och finns i såväl skriftlig form som ljudupptagningar. Traditionen med frågelistor finns fortfarande kvar men när man förr besökte personer för intervjuer samlas materialet nu in digitalt. Aktuella frågelistor handlar om vilken typ av namn man ger till sina maskiner samt vilka högtider och traditioner man firar.

Insamlandet började som en folkrörelse i mitten av 1800-talet. I Sverige sköttes det av landsmålsföreningar som var knutna till universitet. I dag har alla de nordiska länderna den här typen av folkminnesarkiv.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingI mitten av 1800-talet klagade de äldre på att den yngre generationen började tappa tron på gårdstomten. Foto: Hossein Sehatlou, Göteborgs konstmuseum.
I mitten av 1800-talet klagade de äldre på att den yngre generationen började tappa tron på gårdstomten. Foto: Hossein Sehatlou, Göteborgs konstmuseum.
Livsåskådning

Folkminnesarkiv – vanligt folks tro och traditioner

Anton Nilsson

I Sverige har vi fyra folkminnesarkiv med historiskt material om människors världsbild. Materialet sträcker sig tillbaka till intervjuer gjorda på 1800-talet och behandlar de intervjuades världsbild och vad de vet om tidigare generationer.

I förra veckan höll Tommy Kuusela från Institutet för språk och folkminnen en föreläsning om vikten av folkminnesarkiven.

Föreläsningen arrangerades av Gamla Uppsala museum. Som forskningsarkivarie vid institutet i Uppsala och fil.dr i religionshistoria har Kuusela länge forskat i svensk folktro.

Svenska folkminnesarkiv

Institutet för språk och folkminnen har fyra folkminnesarkiv. Göteborg, som fokuserar på västra Sverige, Uppsala, som samlat in material från hela landet, Lund som fokuserar på södra Sverige, och Umeå som är det yngsta arkivet och fokuserar på norra Sverige.

Samlingarna behandlar allt från namn på husdjur till folktro, sägner och dialekter. Materialet är främst insamlat via intervjuer och frågelistor och finns i såväl skriftlig form som ljudupptagningar. Traditionen med frågelistor finns fortfarande kvar men när man förr besökte personer för intervjuer samlas materialet nu in digitalt. Aktuella frågelistor handlar om vilken typ av namn man ger till sina maskiner samt vilka högtider och traditioner man firar.

Insamlandet började som en folkrörelse i mitten av 1800-talet. I Sverige sköttes det av landsmålsföreningar som var knutna till universitet. I dag har alla de nordiska länderna den här typen av folkminnesarkiv.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024