loading
Partierna bakom januariavtalet vill ge Skolinspektionen ökade möjligheter att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala. Foto: Janerik Henriksson/TT-arkivbild
Partierna bakom januariavtalet vill ge Skolinspektionen ökade möjligheter att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala. Foto: Janerik Henriksson/TT-arkivbild
Inrikes

Fler skolor med allvarliga brister ska stänga

Epoch Times

Skolinspektionens möjligheter att stänga skolor med stora brister ska öka, enligt regeringen som tillsätter en utredare.

I dag finns möjlighet att stänga friskolor men inte kommunala.

– Vi vill att alla skolor ska vara bra skolor. Det är inte rimligt att skolor som under längre tid uppvisat allvarliga brister ska få fortsätta, utan då tycker vi att det är viktigt att man snabbare ska kunna agera mot de skolor som inte håller måttet, säger Fredrik Christensson, utbildningspolitisk talesperson hos Centerpartiet, till TT.

Utredningen är en del av januariavtalet. Partierna är eniga om att ge Skolinspektionen ökade möjligheter att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala.

Oklart hur ofta

I dag kan Skolinspektionen inte lägga ner en kommunal skola. Däremot kan myndigheten besluta om så kallade statliga åtgärder för rättelse. Det har hittills skett en gång, i januari i år, när Skolinspektionen tog över ledningen på Storvretskolan i Botkyrka.

Att fristående skolor stängs har skett 26 gånger sedan 2010.

TT: Hur ofta kan det bli aktuellt att stänga en kommunal skola?

– Det är en fråga som utredaren får titta på. Men vi ser att det är problem med skolor, oavsett huvudmannaskap, som inte levererar tillräckligt bra, säger Fredrik Christensson.

I dag tillåts dåliga skolor att fortsätta sin verksamhet alltför länge, anser han.

– Det har ofta gått väldigt långt i de fall där det har skett att man har agerat. Därför vill vi titta på möjligheten att stänga skolor i ett tidigare skede. Sedan behövs andra verktyg, och det tittar vi på i andra delar av januariavtalet, för hur man kan undvika att ens hamna i den situationen.

Kommunens ansvar

Det kan finnas risker med att tillåta en möjlighet att lägga ner kommunala skolor. Om en friskola stängs har kommunen ett ansvar att ta över eleverna.

TT: Vad händer om den kommunala skolan, som kanske har flera tusen elever, stängs?

– Kommuner har ett särskilt ansvar för eleverna som har rätt till en skola, det är en grundlagsskyddad rättighet. Exakt vad det kommer att landa i får utredaren själv fundera på, säger Fredrik Christensson.

Utredaren Johan Lundmark, chefsrådman vid förvaltningsrätten i Stockholm, ska presentera sina förslag den 15 augusti nästa år. Målet är att ny lagstiftning ska vara på plats i januari 2022.

(Anja Haglund/TT)

Kan redan i dag stänga skolor

(TT)

Om en skola – kommunal eller fristående – har allvarliga brister kan Skolinspektionen förelägga om, alltså kräva, åtgärder. Föreläggandena kan kombineras med vite, ett slags straffavgift, om skolhuvudmannen inte kommer tillträtta med bristerna.

Skolinspektionen kan vidare, om föreläggandena inte har effekt, dra in tillståndet för en fristående skola. Utan tillstånd kan skolverksamhet inte bedrivas. I praktiken betyder det att skolan måste stänga.

Skolinspektionen kan inte lägga ner en kommunal skola, alltså motsvarande att dra in tillståndet för en fristående skola. Däremot kan myndigheten besluta om statlig åtgärd för rättelse.

I extremt allvarliga fall kan Skolinspektionen besluta att en skola ska stängas tillfälligt och med omedelbar verkan. Detta gäller både kommunala och fristående skolor och kallas tillfälligt verksamhetsförbud.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loading
Partierna bakom januariavtalet vill ge Skolinspektionen ökade möjligheter att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala. Foto: Janerik Henriksson/TT-arkivbild
Partierna bakom januariavtalet vill ge Skolinspektionen ökade möjligheter att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala. Foto: Janerik Henriksson/TT-arkivbild
Inrikes

Fler skolor med allvarliga brister ska stänga

Epoch Times

Skolinspektionens möjligheter att stänga skolor med stora brister ska öka, enligt regeringen som tillsätter en utredare.

I dag finns möjlighet att stänga friskolor men inte kommunala.

– Vi vill att alla skolor ska vara bra skolor. Det är inte rimligt att skolor som under längre tid uppvisat allvarliga brister ska få fortsätta, utan då tycker vi att det är viktigt att man snabbare ska kunna agera mot de skolor som inte håller måttet, säger Fredrik Christensson, utbildningspolitisk talesperson hos Centerpartiet, till TT.

Utredningen är en del av januariavtalet. Partierna är eniga om att ge Skolinspektionen ökade möjligheter att stänga skolor med stora brister, såväl fristående som kommunala.

Oklart hur ofta

I dag kan Skolinspektionen inte lägga ner en kommunal skola. Däremot kan myndigheten besluta om så kallade statliga åtgärder för rättelse. Det har hittills skett en gång, i januari i år, när Skolinspektionen tog över ledningen på Storvretskolan i Botkyrka.

Att fristående skolor stängs har skett 26 gånger sedan 2010.

TT: Hur ofta kan det bli aktuellt att stänga en kommunal skola?

– Det är en fråga som utredaren får titta på. Men vi ser att det är problem med skolor, oavsett huvudmannaskap, som inte levererar tillräckligt bra, säger Fredrik Christensson.

I dag tillåts dåliga skolor att fortsätta sin verksamhet alltför länge, anser han.

– Det har ofta gått väldigt långt i de fall där det har skett att man har agerat. Därför vill vi titta på möjligheten att stänga skolor i ett tidigare skede. Sedan behövs andra verktyg, och det tittar vi på i andra delar av januariavtalet, för hur man kan undvika att ens hamna i den situationen.

Kommunens ansvar

Det kan finnas risker med att tillåta en möjlighet att lägga ner kommunala skolor. Om en friskola stängs har kommunen ett ansvar att ta över eleverna.

TT: Vad händer om den kommunala skolan, som kanske har flera tusen elever, stängs?

– Kommuner har ett särskilt ansvar för eleverna som har rätt till en skola, det är en grundlagsskyddad rättighet. Exakt vad det kommer att landa i får utredaren själv fundera på, säger Fredrik Christensson.

Utredaren Johan Lundmark, chefsrådman vid förvaltningsrätten i Stockholm, ska presentera sina förslag den 15 augusti nästa år. Målet är att ny lagstiftning ska vara på plats i januari 2022.

(Anja Haglund/TT)

Kan redan i dag stänga skolor

(TT)

Om en skola – kommunal eller fristående – har allvarliga brister kan Skolinspektionen förelägga om, alltså kräva, åtgärder. Föreläggandena kan kombineras med vite, ett slags straffavgift, om skolhuvudmannen inte kommer tillträtta med bristerna.

Skolinspektionen kan vidare, om föreläggandena inte har effekt, dra in tillståndet för en fristående skola. Utan tillstånd kan skolverksamhet inte bedrivas. I praktiken betyder det att skolan måste stänga.

Skolinspektionen kan inte lägga ner en kommunal skola, alltså motsvarande att dra in tillståndet för en fristående skola. Däremot kan myndigheten besluta om statlig åtgärd för rättelse.

I extremt allvarliga fall kan Skolinspektionen besluta att en skola ska stängas tillfälligt och med omedelbar verkan. Detta gäller både kommunala och fristående skolor och kallas tillfälligt verksamhetsförbud.

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024