Högsta domstolen tar upp ett uppmärksammat fall om en lärare som anmäldes för att ha lyft upp en elev ur en soffa genom att använda ett ”brottargrepp”.
Det var i november 2017 som en elev på högstadiet i Lidköping vägrade att flytta sig från en soffa som blockerade vägen i skolans rasthall. Efter att han vägrat resa sig efter flera tillsägelser tog en lärare ett grepp om eleven och lyfte bort honom.
Yrkar på skadestånd
Det hela ledde till att eleven gjorde en anmälan till Barn- och elevombudet, BEO, då han kände sig kränkt av lärarens fysiska ingripande.
BEO yrkar på att Lidköpings kommun ska betala 10 000 kronor i skadestånd till eleven.
Läraren har tidigare friats av både tingsrätten och hovrätten som menar att dennes ingripande var befogat.
Fallet kompliceras med det faktum att eleven är diagnosticerad med adhd, trotssyndrom och autism.
Samtidigt finns det en handlingsplan som innebär att eleven ska bemötas lågaffektivt. Men läraren säger att han inte kände till handlingsplanen. I en intervju med Skolvärlden har han tidigare sagt att hans agerande inte innebar någon kränkning för eleven.
Stöd från kollegor
– Nej, jag kan inte se det. För mig var gränsen här, man sätter inte sig och blockerar hela rasthallen så att folk inte kan komma förbi. Det är inget att diskutera. Det var det Barn- och elevombudet ville att vi skulle ha diskuterat längre, men man kan inte diskutera allt in absurdum. Det här var så tydligt.
Han säger att han har fått stöd från kollegor och skolledningen såväl som kommunchefen. Även Lidköpings kommun har stått bakom läraren och avfärdar samtidigt BEO:s krav på skadestånd.
– Läraren har använt minsta möjliga fysiska ingrepp för att lösa en situation som inte gick att komma till rätta med genom tillsägelser, utan krävde en fysisk handling, säger Mario Melani, ordförande i barn- och skolnämnden, till tidningen.
Enligt SVT har tidigare praxis visat att lärare har vissa möjligheter att använda ”kroppsligt ingrepp mot elev” även om det inte rör sig om en nödvärnssituation. Samtidigt menar BEO att det inte finns någon praxis vad gäller ingripande mot elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. HD kommer därför att ”pröva fråga om en elev har utsatts för en sådan kränkande behandling som kan medföra skadeståndsskyldighet”.
– Det som sker nu är att parterna ska bestämma sig för vilken bevisning som ska åberopas i målet, och sedan ska HD samla in bevisningen och sedan avgöra målet, säger Elin Dalenius, justitiesekreterare på Högsta Domstolen, till tv-kanalen.
Högsta domstolen ska, med utgångspunkt i de faktiska omständigheter som hovrätten har funnit utredda, pröva fråga om en elev har utsatts för en sådan kränkande behandling som kan medföra skadeståndsskyldighet enligt 6 kap. 12 § skollagen, https://t.co/Jb8yygqaDZ.
— Högsta domstolen (@hogsta_domstol) October 22, 2019
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.
