Sveriges nationaldag firades första gången 2005, men den har en längre historia än så. Numera är det en helgdag och även om firandet utvecklas med tiden så är folkdräkterna ett stående inslag.
Barnen är så fina i sina folkdräkter där de står på Skansen och väntar på den svenska kungafamiljen. Sedan bilden togs har barnen vuxit rejält, för den togs på det första firandet av Sveriges nationaldag, den 6 juni 2005.
Två orsaker finns till vår nationaldag. Dels valdes Gustav Vasa till kung av riksdagen i Strängnäs den 6 juni 1523 och Sverige blev ett självständigt land. Dels skrevs 1809 års regeringsform under av Karl XIII den 6 juni 1809. Den ersatte det gustavianska enväldet och följdes av maktdelningsprincipen.
Enligt nationalencyklopedin antas att Gustav Vasa (Gustav I) föddes den 12 maj 1496. Han blev kung 1523 och var då ung – bara 27 år. Vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf, född 30 april 1946, blev kung 15 september 1973 och var alltså även han 27 år vid trontillträdet.
Svenska flaggan
Innan 2005 kallades den här dagen Svenska flaggans dag. Vår flagga är en av de äldsta i världen; det är bara den danska Dannebrogen som är äldre. Ursprunget till en svensk flagga sätts i samband med det tredje korståget i slutet på 1100-talet, där korset symboliserar kristendomen. Färg och form finns inte belagt förrän på 1500-talet.
Affisch för den första Svenska flaggans dag 1916. Gustaf Ankarcrona. Foto: Nordiska Muséet
Den första officiella beskrivningen på en svensk nationalflagga återfinns i ett kungligt brev 19 april 1562. Då hade Gustav Vasa avlidit, 29 september 1560.
Det finns inga allmänna regler i Sverige för flaggning, men inom Försvarsmakten finns riktlinjerna att flaggan hissas 8.00 1 mars till 31 oktober, respektive 9.00 1 november till 28 (29) februari. Flaggan halas vid solens nedgång, men senast 21.00.
Folkdräkt
För de som har folkdräkter är nationaldagen en högtidsdag då man passar på att med stolthet använda sin dräkt. I Sverige finns drygt 840 svenska folkdräkter, inräknat de samiska. Firar man nationaldagen på en allmän plats kan man roa sig med att räkna hur många olika dräkter man ser. Varje dräkt har sin historia och särskilda betydelser bakom färger, mönster och andra detaljer.
Olika svenska folkdräkter, ur Nordisk familjebok, 1908.
Dalarna är det landskap som har flest olika dräkter, 97 stycken, medan Halland har 88 och Jämtland 67.
En gång i tiden var folkdräkten en vardagsdräkt, som bars och varierades året runt. När utvecklingen tog fart under 1800-talet fick folkdräkterna ge vika för fabrikssydda kläder och folkdräkten ansågs vara en symbol för det gamla bondeståndet.
Mot slutet av 1800-talet började dock societeten få upp ögonen för folkdräkten och den har i våra dagar fått en renässans som fest- och högtidsdräkt som används vid till exempel bröllop, dop, midsommar och nationaldagen.
Att bära en bygdedräkt för med sig ett visst ansvar, man gör sig till representant för bygden i fråga och bör respektera hur dräkten skall bäras och skötas. Även frisyren är en viktig del av helheten. Vanligen ska man ha håret flätat i olika uppsättningar och det är oftast väldigt noga om det skall vara en eller två flätor. Visste du till exempel att det bara är Delsbodräkten som tillåter utsläppt hår?
Anette Sandström, Umeå, visar hättan som hör till Delsbodräkten. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Ur nationalromantiken växte även ett intresse för att bevara klädespersedel och många konstnärer, bland annat Anders Zorn, reste land och rike runt kring sekelskiftet för att avbilda de folkdräkter som fortfarande var i bruk, främst i Dalarna.
Många hembygdsföreningar sökte också i början av 1900-talet efter bevarade och återfunna dräkter, då intresset för att bära en folkdräkt från den egna bygden ökade.
Sverigedräkten, eller egentligen Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningens festdräkt, är en nationaldräkt som togs fram i början av 1900-talet.
På inrådan av Carl Larsson kontaktade Märta Jörgensen, grundaren av den Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningen, Gustaf Ankarcrona, som hjälpte föreningen att skapa den allmänna svenska nationaldräkten i jugendstil. Målet var att utifrån de svenska bygdedräkterna ta fram en dräkt som skulle bäras av alla kvinnor i unionen Sverige-Norge.
Trevlig nationaldag!
Hjälp oss att driva tidningen vidare!
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.
Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!
