Med pompa och ståt uppmärksammar det halvautonoma Hongkong att det har gått 20 år sedan staden återförenades med Kina. Samtidigt gör tusentals poliser sitt bästa för att hålla demonstranter borta från den kinesiska presidenten Xi Jinping.
När den då elvaåriga Chau Ho-oi följde guldfesten i Peking-OS 2008 från tv-soffan i Hongkong kände hon stolthet gentemot Fastlandskina. Men nio år senare sällar hon sig till de många unga i Hongkong som i allt större utsträckning vänder ryggen mot fastlandet.
– Nu vill jag inte kalla mig kines. Det känns väldigt negativt. Jag skulle svara samma sak även om du skulle fråga mig hundra gånger, säger demokratiaktivisten Chau till nyhetsbyrån Reuters.
Med fyrverkerier, uppträdanden och besök från självaste president Xi Jinping uppmärksammas i Hongkong att det på lördag har gått 20 år sedan Storbritannien formellt överlämnade staden till Kina. Men medan statstelevisionen sänder hyllningar av det som beskrivs som oupplösliga band mellan Kina och Hongkong finns det många som - precis som Chau Ho-oi - inte ser någon anledning att fira.
Kritiken växer
När britterna lämnade tillbaka Hongkong förvandlades staden till en särskild administrativ region som skulle styras med hög grad av självständighet enligt principen "ett land, två system". Men de senaste åren har oron växt bland kritiker som anser att Peking eroderar systemet genom att blanda sig i allt från politik till utbildning och medier - en rädsla som återspeglades i de demonstrationer som 2014 krävde demokratiska reformer. Peking och lokala tjänstemän hävdar dock att Hongkongs höga grad av autonomi inte är hotad.
– Från början fanns förhoppningar om att Hongkong skulle hjälpa till att öppna upp Kina. Men de förväntningar som ställdes på systemet har inte blivit uppfyllda. I stället upplever många i Hongkong ökad kontroll från Peking, säger Niklas Swanström, chef för Institutet för säkerhets- och utvecklingspolitik, till TT.
20-årsjubileet omgärdas av omfattande säkerhetsåtgärder. När Xi Jinping under fredagen besökte en militärparad stängdes delar av staden ner och tusentals poliser höll ett vakande öga på demonstranter.
Kinas president Xi Jinping åker öppen jeep i samband med firandet i Hongkong. Foto: Kin Cheung/AP/TT
Journalister på plats vid paraden fick också noggranna instruktioner om vilka föremål som inte var tillåtna. Bland förväntade saker som vapen och tändare fanns smink och deodorant eftersom de innehåller flytande vätskor - men också egna pennor vilket ställde till det för reportrarna, rapporterar nyhetsbyrån AFP. Paraplyer, symbolen för demokratiprotesterna för tre år sedan, var givetvis inte heller tillåtna.
Inte bara missnöje
Men alla är inte kritiska till relationen med Kina, utan betraktar den snarare som en källa till stabilitet och säkerhet i Hongkong. 72-årige butiksägaren Tan Kin Hua tycker att Hongkongborna ska samarbeta för att förbättra sina levnadsvillkor, i stället för att protestera.
– Den kinesiska regeringen stödjer verkligen staden. Det kommer att bli bättre i framtiden, säger han till AFP.
I det nu 20 år gamla avtalet ingick att Hongkong skulle få medborgerliga friheter som inte finns på fastlandet, exempelvis yttrandefrihet och ett självständigt rättssystem. Just rättstatsprincipen har setts som nyckeln i Hongkongs tänkta roll som länk mellan Kina och omvärlden.
Men redan från början fanns stor tveksamhet kring huruvida systemet skulle fungera.
– Många trodde inte riktigt på att det skulle bli så liberalt som det faktiskt fanns förhoppningar om. Man måste se det realistiskt. Det finns ju begränsningar i hur mycket man kan ha en liberaliserad region när inte fastlandet är det, säger Swanström.
(TT)
