loading



Animering av Sun Yi när han i smyg skrev ett SOS-brev i sängen mitt i natten på tvångsarbetslägret Masanjia. Foto: Flying Cloud Productions
Animering av Sun Yi när han i smyg skrev ett SOS-brev i sängen mitt i natten på tvångsarbetslägret Masanjia. Foto: Flying Cloud Productions
Film

Filmen om SOS-brevet från tvångslägret Masanjia visas i Stockholm

Ryan Moffatt

Kanske har du hört talas om det handskrivna SOS-brevetsom en man vid namn Sun Yi lyckades skicka ut ur ett kinesiskt tvångsarbetsläger via en halloweendekoration för några år sedan? Brevet letade sig fram till USA, och riktade strålkastarljuset mot Kinas system med tvångsarbetsläger. 1 oktober visar Zita Folkets Bio i Stockholm filmen som Sun Yi tillsammans den kanadensiske regissören Leon Lee gjort om tvångsarbetslägret Masanjia – en av de ruskigaste symbolerna för den kinesiska diktaturen. Av alla landets tvångsarbetsläger är detta det mest skräckinjagande.

Filmen ”Letter from Masanjia” (fritt översatt: ”Brev från Masanjia”) hade premiär 2018 och visades för första gången i Sverige i mars i år.

Denna historia hade sin början 2011, då tvåbarnsmamman Julie Keith från Oregon öppnade ett paket med halloweendekorationer som hon köpt på ett varuhus i närheten. Inuti paketet hittade hon en handskriven anteckning på kinesiska och bruten engelska. En del av meddelandet löd: 

”Om du råkar köpa denna produkt, var god och skicka vidare detta brev till World Human Right Organization. Tusentals människor här…kommer alltid att minnas dig och vara dig evigt tacksam.”

Brevet beskrev de gruvliga arbetsförhållandena i tvångsarbetslägret Masanjia, och redogjorde för tortyren och misshandeln som de fängslade fick utstå.

Den som skrivit brevet var samvetsfången Sun Yi, en falungongutövare som satt inspärrad i Masanjia och som brukade gömma brev i halloweendekorationerna som han tvingades producera och paketera.

Sun Yi med SOS-brevet han skrev, som for över världen och återvände till hans händer. Foto: Flying Cloud Productions

Sun Yi förföljdes för sin tro och blev bortförd av polis 2008. Han dömdes till två och ett halvt års tvångsarbete. I ett försök att förmedla situationen till omvärlden skrev han brev, medan han låtsades sova i den överfulla cellen. När han hade möjlighet gömde han dem i de paket med halloweendekorationer som skulle exporteras.

Julia Keith tog med sig brevet hon hittat till lokaltidningen och historian blev en internationell nyhet.

När han hade frigivits upptäckte Sun nyheten om sig själv och sitt brev om Masanjia på internet. Förvånad och uppmuntrad bestämde han sig för att använda publiciteten för att ytterligare exponera Masanjia, genom att göra en dokumentär om sina upplevelser. Han kontaktade filmskaparen Leon Lee, och konsulterade honom om hur han skulle gå till väga för att på bästa sätt skildra sin historia. Sun samlade ihop ett team och började, med stora risker för sin egen säkerhet, att dokumentera sina erfarenheter. Han överlämnade sedan filmmaterialet till Lee som gjorde en film av det.

Djävulens mörka håla

2013 stängde Kina ned – åtminstone sade man så – systemet med ”omskolning genom arbete”, det vill säga nätverket med tvångsarbetsläger, där fångarna utsattes för alla former av tortyr. Av dessa läger ansågs Masanjia vara det värsta. Bland falungongutövare var det känt som ”djävulens mörka håla”.

Animering av Sun Yi när han i smyg skrev ett SOS-brev i sängen mitt i natten på tvångsarbetslägret Masanjia. Foto: Flying Cloud Productions
Masanjia hade en roll att spela i förföljelsen mot falungong, och var ökänt för sina förbrytelser mot mänskliga rättigheter. I filmen ”Above the Ghost’s Heads: The Women of Masanjia Labour Camp” (fritt översatt: ”Ovanför spökenas huvuden: Kvinnorna i tvångsarbetslägret Masanjia”) från 2014 exponeras de mer brutala brott som kvinnliga fångar i lägret utsattes för, inräknat olika typer av sexuell tortyr.

I kinesiska fängelser och tvångsarbetsläger kan falungongutövare få förmåner eller bli frigivna om de ”avsäger sig sin tro”, genom att skriva på ett ”garantiutlåtande” – en underskrift som tvingas fram med tortyr.

Sun utstod en lång period av tortyr i Masanjia. Bland annat blev han ”uppsträckt” i en våningssäng dag och natt i över ett år. Ändå gav han aldrig efter för kravet att ”avsäga sig sin tro” på falungong. Som en av hans fångvaktare säger i filmen: 

– Han har mycket ryggrad, trots att han ser ut som en bräcklig akademiker.

Diktaturens människooffer

Suns historia är ett mikrokosmos av förföljelsen mot falungong (eller falundafa som det också kallas, en gammal kinesisk kultiveringsmetod). Det kinesiska kommunistpartiet inledde förföljelsekampanjen 1999, och sedan dess har tiotusentals utövare godtyckligt satts i tvångarbetsläger eller fått hårda fängelsestraff, oskyldigt dömda.

Familjemedlemmar som inte övar falungong förföljs också, vilket har resulterat i splittrade familjer; pressen leder ofta till att par tar ut skiljsmässa. Denna sorgliga historia utspelar sig i Suns liv, och det är hjärteskärande att se hans stoiska men olyckliga äktenskap gå i bitar. Filmsekvenserna med Suns fru är bland det mest rörande i hela filmen. Det är tydligt att hon verkligen bryr sig om sin man, men att omständigheterna gör det omöjligt.

”Letter from Masanja” kan ses som kritik mot Kinas system med tvångsarbetsläger, men det är också historien om hur ett äkta par, två bra människor som bara vill leva ett normalt liv, slits sönder av rädsla och skräck för en korrupt polisstat.

Sun Yi på flykt från de kinesiska myndigheterna i Peking. Foto: Flying Cloud Productions

Man kan föreställa sig att Sun hyser en viss vrede gentemot förövarna, men han ger istället ett lugnt och generöst intryck. Dissidenternas besvärliga situationen i Kina får ett intensivt mänskligt ansikte genom Suns ödmjuka karaktär.

Göra berättelsen rättvisa

Lees produktionsbolag Flying Cloud har kommit att bli ett filmföretag som exponerar den kinesiska regimens brott. Filmer som ”Human Harvest” (fritt översatt:”Blodig skörd”) har gett företaget rykte om att vara en vass och trovärdig människorättsförespråkare.

Lee och hans team har fått kämpa för att få till den här historien. De tvingades fatta svåra beslut, med vetskap om att filmen kunde utgöra ett hot mot Suns kontakter i Kina. Lee anförtroddes ansvaret att göra Suns resa rättvisa, och med ”Letter from Masanjia” slog han huvudet på spiken.

Filmen är i sig ett mirakel. Det mesta av filmmaterialet smugglade Sun ut från Kina under produktionens gång. Det är ovanligt att denna typ av uppriktig dokumentation tar sig över landets strängt kontrollerade gränser.

Filmmaterialet skapades av amatörfilmare, och ger en omedelbarhet till Suns omständigheter på ett sätt som skapar spänning och får filmen att gå vidare i snabb takt. Det var upp till Lee och hans team att få ihop det till en sammanhängande berättelse.

Filmen kompletteras med en dystopisk animation av Masanjias verklighet och de tortyrmetoder som Sun utsattes för – inte direkt skildrat men tillräckligt för att man ska förstå. De ursprungliga skisserna ritade Sun för hand, vilket bildar till animationens autenticitet.

En spricka i grunden

Man kanske förväntar sig ett lyckligt slut och en rättfärdig upplösning, men Suns resa slutar inte i triumf. Hans uppoffringar gör det ännu viktigare att berätta den här historien.

Alekandrs Solzhenitsyns betydelsefulla ”Gulagarkipelagen” – en stark skildring av Sovjetunionens system med ”omskolning genom arbete” och hur det påverkade samhället – blottade marxismens ideologiska patologier. Gulagarkepelagens tre volymer ses som ett nyckeldokument i Sovjetunionens fall. Kunskap, kombinerat med desparation och att folk hade tröttnat på förtrycket, vände en redan missnöjd allmänhet mot kommunismens doktrin som landet en gång hade anslutit sig till.

Kina står vid ett liknande vägskäl. Förföljelse och hot gör en befolkning misstrogen och rebellisk. Suns inspirerande historia kan kanske inte ensam få kommunistpartiet som styr landet med järnhand på fall, men den kommer säkert att vidga sprickorna i grunden.

Den drygt timlånga ”Letter from Masanjia” är en vass kritik mot totalitarianism, såväl som en hyllning till den mänskliga anden. Äktheten i Suns och hans familjs uppdrag säger så mycket om hur det står till med Kinas regim. Och det är inte någon fin bild.

Fullt medveten om det lidande som hans familj fick utstå på grund av hans övertygelser, säger Sun beslutsamt: 

– Jag tror att det att göra något för att förändra systemet är det bästa sättet att gottgöra min familj.

Och det har han gjort.

 Hjälp oss att driva tidningen vidare! 
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss

 

 

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading



Animering av Sun Yi när han i smyg skrev ett SOS-brev i sängen mitt i natten på tvångsarbetslägret Masanjia. Foto: Flying Cloud Productions
Animering av Sun Yi när han i smyg skrev ett SOS-brev i sängen mitt i natten på tvångsarbetslägret Masanjia. Foto: Flying Cloud Productions
Film

Filmen om SOS-brevet från tvångslägret Masanjia visas i Stockholm

Ryan Moffatt

Kanske har du hört talas om det handskrivna SOS-brevetsom en man vid namn Sun Yi lyckades skicka ut ur ett kinesiskt tvångsarbetsläger via en halloweendekoration för några år sedan? Brevet letade sig fram till USA, och riktade strålkastarljuset mot Kinas system med tvångsarbetsläger. 1 oktober visar Zita Folkets Bio i Stockholm filmen som Sun Yi tillsammans den kanadensiske regissören Leon Lee gjort om tvångsarbetslägret Masanjia – en av de ruskigaste symbolerna för den kinesiska diktaturen. Av alla landets tvångsarbetsläger är detta det mest skräckinjagande.

Filmen ”Letter from Masanjia” (fritt översatt: ”Brev från Masanjia”) hade premiär 2018 och visades för första gången i Sverige i mars i år.

Denna historia hade sin början 2011, då tvåbarnsmamman Julie Keith från Oregon öppnade ett paket med halloweendekorationer som hon köpt på ett varuhus i närheten. Inuti paketet hittade hon en handskriven anteckning på kinesiska och bruten engelska. En del av meddelandet löd: 

”Om du råkar köpa denna produkt, var god och skicka vidare detta brev till World Human Right Organization. Tusentals människor här…kommer alltid att minnas dig och vara dig evigt tacksam.”

Brevet beskrev de gruvliga arbetsförhållandena i tvångsarbetslägret Masanjia, och redogjorde för tortyren och misshandeln som de fängslade fick utstå.

Den som skrivit brevet var samvetsfången Sun Yi, en falungongutövare som satt inspärrad i Masanjia och som brukade gömma brev i halloweendekorationerna som han tvingades producera och paketera.

Sun Yi med SOS-brevet han skrev, som for över världen och återvände till hans händer. Foto: Flying Cloud Productions

Sun Yi förföljdes för sin tro och blev bortförd av polis 2008. Han dömdes till två och ett halvt års tvångsarbete. I ett försök att förmedla situationen till omvärlden skrev han brev, medan han låtsades sova i den överfulla cellen. När han hade möjlighet gömde han dem i de paket med halloweendekorationer som skulle exporteras.

Julia Keith tog med sig brevet hon hittat till lokaltidningen och historian blev en internationell nyhet.

När han hade frigivits upptäckte Sun nyheten om sig själv och sitt brev om Masanjia på internet. Förvånad och uppmuntrad bestämde han sig för att använda publiciteten för att ytterligare exponera Masanjia, genom att göra en dokumentär om sina upplevelser. Han kontaktade filmskaparen Leon Lee, och konsulterade honom om hur han skulle gå till väga för att på bästa sätt skildra sin historia. Sun samlade ihop ett team och började, med stora risker för sin egen säkerhet, att dokumentera sina erfarenheter. Han överlämnade sedan filmmaterialet till Lee som gjorde en film av det.

Djävulens mörka håla

2013 stängde Kina ned – åtminstone sade man så – systemet med ”omskolning genom arbete”, det vill säga nätverket med tvångsarbetsläger, där fångarna utsattes för alla former av tortyr. Av dessa läger ansågs Masanjia vara det värsta. Bland falungongutövare var det känt som ”djävulens mörka håla”.

Animering av Sun Yi när han i smyg skrev ett SOS-brev i sängen mitt i natten på tvångsarbetslägret Masanjia. Foto: Flying Cloud Productions
Masanjia hade en roll att spela i förföljelsen mot falungong, och var ökänt för sina förbrytelser mot mänskliga rättigheter. I filmen ”Above the Ghost’s Heads: The Women of Masanjia Labour Camp” (fritt översatt: ”Ovanför spökenas huvuden: Kvinnorna i tvångsarbetslägret Masanjia”) från 2014 exponeras de mer brutala brott som kvinnliga fångar i lägret utsattes för, inräknat olika typer av sexuell tortyr.

I kinesiska fängelser och tvångsarbetsläger kan falungongutövare få förmåner eller bli frigivna om de ”avsäger sig sin tro”, genom att skriva på ett ”garantiutlåtande” – en underskrift som tvingas fram med tortyr.

Sun utstod en lång period av tortyr i Masanjia. Bland annat blev han ”uppsträckt” i en våningssäng dag och natt i över ett år. Ändå gav han aldrig efter för kravet att ”avsäga sig sin tro” på falungong. Som en av hans fångvaktare säger i filmen: 

– Han har mycket ryggrad, trots att han ser ut som en bräcklig akademiker.

Diktaturens människooffer

Suns historia är ett mikrokosmos av förföljelsen mot falungong (eller falundafa som det också kallas, en gammal kinesisk kultiveringsmetod). Det kinesiska kommunistpartiet inledde förföljelsekampanjen 1999, och sedan dess har tiotusentals utövare godtyckligt satts i tvångarbetsläger eller fått hårda fängelsestraff, oskyldigt dömda.

Familjemedlemmar som inte övar falungong förföljs också, vilket har resulterat i splittrade familjer; pressen leder ofta till att par tar ut skiljsmässa. Denna sorgliga historia utspelar sig i Suns liv, och det är hjärteskärande att se hans stoiska men olyckliga äktenskap gå i bitar. Filmsekvenserna med Suns fru är bland det mest rörande i hela filmen. Det är tydligt att hon verkligen bryr sig om sin man, men att omständigheterna gör det omöjligt.

”Letter from Masanja” kan ses som kritik mot Kinas system med tvångsarbetsläger, men det är också historien om hur ett äkta par, två bra människor som bara vill leva ett normalt liv, slits sönder av rädsla och skräck för en korrupt polisstat.

Sun Yi på flykt från de kinesiska myndigheterna i Peking. Foto: Flying Cloud Productions

Man kan föreställa sig att Sun hyser en viss vrede gentemot förövarna, men han ger istället ett lugnt och generöst intryck. Dissidenternas besvärliga situationen i Kina får ett intensivt mänskligt ansikte genom Suns ödmjuka karaktär.

Göra berättelsen rättvisa

Lees produktionsbolag Flying Cloud har kommit att bli ett filmföretag som exponerar den kinesiska regimens brott. Filmer som ”Human Harvest” (fritt översatt:”Blodig skörd”) har gett företaget rykte om att vara en vass och trovärdig människorättsförespråkare.

Lee och hans team har fått kämpa för att få till den här historien. De tvingades fatta svåra beslut, med vetskap om att filmen kunde utgöra ett hot mot Suns kontakter i Kina. Lee anförtroddes ansvaret att göra Suns resa rättvisa, och med ”Letter from Masanjia” slog han huvudet på spiken.

Filmen är i sig ett mirakel. Det mesta av filmmaterialet smugglade Sun ut från Kina under produktionens gång. Det är ovanligt att denna typ av uppriktig dokumentation tar sig över landets strängt kontrollerade gränser.

Filmmaterialet skapades av amatörfilmare, och ger en omedelbarhet till Suns omständigheter på ett sätt som skapar spänning och får filmen att gå vidare i snabb takt. Det var upp till Lee och hans team att få ihop det till en sammanhängande berättelse.

Filmen kompletteras med en dystopisk animation av Masanjias verklighet och de tortyrmetoder som Sun utsattes för – inte direkt skildrat men tillräckligt för att man ska förstå. De ursprungliga skisserna ritade Sun för hand, vilket bildar till animationens autenticitet.

En spricka i grunden

Man kanske förväntar sig ett lyckligt slut och en rättfärdig upplösning, men Suns resa slutar inte i triumf. Hans uppoffringar gör det ännu viktigare att berätta den här historien.

Alekandrs Solzhenitsyns betydelsefulla ”Gulagarkipelagen” – en stark skildring av Sovjetunionens system med ”omskolning genom arbete” och hur det påverkade samhället – blottade marxismens ideologiska patologier. Gulagarkepelagens tre volymer ses som ett nyckeldokument i Sovjetunionens fall. Kunskap, kombinerat med desparation och att folk hade tröttnat på förtrycket, vände en redan missnöjd allmänhet mot kommunismens doktrin som landet en gång hade anslutit sig till.

Kina står vid ett liknande vägskäl. Förföljelse och hot gör en befolkning misstrogen och rebellisk. Suns inspirerande historia kan kanske inte ensam få kommunistpartiet som styr landet med järnhand på fall, men den kommer säkert att vidga sprickorna i grunden.

Den drygt timlånga ”Letter from Masanjia” är en vass kritik mot totalitarianism, såväl som en hyllning till den mänskliga anden. Äktheten i Suns och hans familjs uppdrag säger så mycket om hur det står till med Kinas regim. Och det är inte någon fin bild.

Fullt medveten om det lidande som hans familj fick utstå på grund av hans övertygelser, säger Sun beslutsamt: 

– Jag tror att det att göra något för att förändra systemet är det bästa sättet att gottgöra min familj.

Och det har han gjort.

 Hjälp oss att driva tidningen vidare! 
En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss

 

 

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024