loadingDen åldrande kroppen reagerar annorlunda på läkemedel. Njurfunktionen är till exempel inte densamma, inte heller förmågan att reglera blodtrycket. Arkivbild. Foto: TT
Den åldrande kroppen reagerar annorlunda på läkemedel. Njurfunktionen är till exempel inte densamma, inte heller förmågan att reglera blodtrycket. Arkivbild. Foto: TT
Inrikes

Felmedicinering av äldre vanligt

Epoch Times

Onödiga mediciner, för höga doser och fel läkemedel. Genomgången av 1 700 äldre skåningars läkemedelskonsumtion visade att mer än 80 procent hade läkemedelsrelaterade problem. I genomsnitt åt de elva olika sorters medicin.

– Det utvecklas många nya läkemedel och det gör att livslängden ökar. Vi lever längre, men med fler sjukdomar. Sannolikheten för att bli gammal och ha många läkemedel ökar, säger apotekaren Cecilia Lenander.

I sin avhandling har hon granskat läkemedelsgenomgångar som utförts i primärvården. Patienterna var i snitt 87,5 år och de flesta bodde på särskilt boende. Det som förvånade henne mest var att så många hade kvar läkemedel som de inte längre behövde.

Pressad vård

– Vården är pressad, så är det inget akut problem låter man det vara. Man tittar inte på alla patientens läkemedel, säger hon.

Trots att äldre är storkonsumenter av läkemedel är de sällan med i läkemedelsstudier.

– Man vill inte undanhålla äldre patienter de nya läkemedlen. Samtidigt vet man inte om de gör nytta, eller om de orsakar skada på äldre.

Det finns flera faktorer som gör att den åldrande kroppen reagerar annorlunda på läkemedel. Njurfunktionen är till exempel inte densamma, inte heller förmågan att reglera blodtrycket.

– Har man då blodtryckssänkande medicin kan det bli för mycket. Man får inte tillräckligt med blod till hjärnan och blir mer förvirrad och yr än vad man borde vara, säger Cecilia Lenander.

Samtidigt som man bör vara försiktig med blodtryckssänkande medicin ökar strokerisken med stigande ålder. Här gäller det alltså att hitta balansen, att väga strokerisken mot biverkningarna.

Antipsykotiska medel

Cecilia Lenander anser att mycket talar för att de som bor på särskilda boenden får för mycket antipsykotiska läkemedel (neuroleptika). De ska ges mot allvarliga psykoser, men ges ofta på oklara indikationer eller så saknas indikationer helt, visar hon i sin avhandling. Efter de läkemedelsgenomgångar hon granskat minskade användningen av neuroleptika med 23 procent.

Möjligen överanvänds även andra läkemedel som riktar sig mot psyket, som lugnande medel och sömnmedel, anser hon.

Enligt Socialstyrelsen bör alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel erbjudas läkemedelsgenomgång när de kommer i kontakt med läkare. Detta görs mer och mer, men i högre grad på sjukhusen än på vårdcentralerna.

– Våra äldre befinner sig till största delen i primärvården, så där borde vi göra mer, säger Cecilia Lenander.

(TT)

Läkemedelsgenomgång

Patienter som är 75 år eller äldre och har ordinerats fem eller fler läkemedel ska erbjudas en enkel läkemedelsgång vid besök hos läkare i öppen vård, vid inskrivning i sluten vård, när hemsjukvård påbörjas och vid inflyttning på ett boende som omfattas av paragraf 18 i hälso- och sjukvårdslagen.

Detsamma gäller andra patienter som har misstänkta eller konstaterade läkemedelsrelaterade problem.
Vid enkel läkemedelsgenomgång deltar patienten, eventuellt anhöriga och främst ansvarig läkare, vid behov även annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Då ska läkaren bland annat undersöka om det finns rimlig och aktuell indikation för varje läkemedel, om läkemedlen ger önskad effekt och om det förekommer dubbelmedicinering. Även misstänkta biverkningar ska kartläggas, liksom om läkemedelsdoseringen är anpassad till patientens njurfunktion.

Om patienten fortsatt har läkemedelsrelaterade problem ska en fördjupad läkemedelsgenomgång göras.

Källa: Socialstyrelsen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Läs mer

Mest lästa

Har du ett nyhetstips?

Skicka till es.semithcope@spit.

Rekommenderat

loadingDen åldrande kroppen reagerar annorlunda på läkemedel. Njurfunktionen är till exempel inte densamma, inte heller förmågan att reglera blodtrycket. Arkivbild. Foto: TT
Den åldrande kroppen reagerar annorlunda på läkemedel. Njurfunktionen är till exempel inte densamma, inte heller förmågan att reglera blodtrycket. Arkivbild. Foto: TT
Inrikes

Felmedicinering av äldre vanligt

Epoch Times

Onödiga mediciner, för höga doser och fel läkemedel. Genomgången av 1 700 äldre skåningars läkemedelskonsumtion visade att mer än 80 procent hade läkemedelsrelaterade problem. I genomsnitt åt de elva olika sorters medicin.

– Det utvecklas många nya läkemedel och det gör att livslängden ökar. Vi lever längre, men med fler sjukdomar. Sannolikheten för att bli gammal och ha många läkemedel ökar, säger apotekaren Cecilia Lenander.

I sin avhandling har hon granskat läkemedelsgenomgångar som utförts i primärvården. Patienterna var i snitt 87,5 år och de flesta bodde på särskilt boende. Det som förvånade henne mest var att så många hade kvar läkemedel som de inte längre behövde.

Pressad vård

– Vården är pressad, så är det inget akut problem låter man det vara. Man tittar inte på alla patientens läkemedel, säger hon.

Trots att äldre är storkonsumenter av läkemedel är de sällan med i läkemedelsstudier.

– Man vill inte undanhålla äldre patienter de nya läkemedlen. Samtidigt vet man inte om de gör nytta, eller om de orsakar skada på äldre.

Det finns flera faktorer som gör att den åldrande kroppen reagerar annorlunda på läkemedel. Njurfunktionen är till exempel inte densamma, inte heller förmågan att reglera blodtrycket.

– Har man då blodtryckssänkande medicin kan det bli för mycket. Man får inte tillräckligt med blod till hjärnan och blir mer förvirrad och yr än vad man borde vara, säger Cecilia Lenander.

Samtidigt som man bör vara försiktig med blodtryckssänkande medicin ökar strokerisken med stigande ålder. Här gäller det alltså att hitta balansen, att väga strokerisken mot biverkningarna.

Antipsykotiska medel

Cecilia Lenander anser att mycket talar för att de som bor på särskilda boenden får för mycket antipsykotiska läkemedel (neuroleptika). De ska ges mot allvarliga psykoser, men ges ofta på oklara indikationer eller så saknas indikationer helt, visar hon i sin avhandling. Efter de läkemedelsgenomgångar hon granskat minskade användningen av neuroleptika med 23 procent.

Möjligen överanvänds även andra läkemedel som riktar sig mot psyket, som lugnande medel och sömnmedel, anser hon.

Enligt Socialstyrelsen bör alla som är 75 år eller äldre och har fem eller fler läkemedel erbjudas läkemedelsgenomgång när de kommer i kontakt med läkare. Detta görs mer och mer, men i högre grad på sjukhusen än på vårdcentralerna.

– Våra äldre befinner sig till största delen i primärvården, så där borde vi göra mer, säger Cecilia Lenander.

(TT)

Läkemedelsgenomgång

Patienter som är 75 år eller äldre och har ordinerats fem eller fler läkemedel ska erbjudas en enkel läkemedelsgång vid besök hos läkare i öppen vård, vid inskrivning i sluten vård, när hemsjukvård påbörjas och vid inflyttning på ett boende som omfattas av paragraf 18 i hälso- och sjukvårdslagen.

Detsamma gäller andra patienter som har misstänkta eller konstaterade läkemedelsrelaterade problem.
Vid enkel läkemedelsgenomgång deltar patienten, eventuellt anhöriga och främst ansvarig läkare, vid behov även annan hälso- och sjukvårdspersonal.

Då ska läkaren bland annat undersöka om det finns rimlig och aktuell indikation för varje läkemedel, om läkemedlen ger önskad effekt och om det förekommer dubbelmedicinering. Även misstänkta biverkningar ska kartläggas, liksom om läkemedelsdoseringen är anpassad till patientens njurfunktion.

Om patienten fortsatt har läkemedelsrelaterade problem ska en fördjupad läkemedelsgenomgång göras.

Källa: Socialstyrelsen

Kvalitetsjournalistik – så arbetar Svenska Epoch Times

Svenska Epoch Times är opartisk och tar inte politisk ställning. Publicerat material ska vara sant. Om vi har gjort fel ska vi skyndsamt rätta det.

Vi vill med vår sammantagna rapportering ge ett bredare perspektiv på samtidens relevanta frågor. Detta innebär inte att alla artiklar alltid ger ”båda sidor”, framförallt inte korta artiklar eller intervjuer där intentionen endast är att rapportera något som hänt just nu.

Vi är medlemmar i TU – mediehusens branschorganisation. Här finns de pressetiska reglerna vi följer.

Feedback

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2025