Inom dagens moderna medicin har ibland viktiga aspekter av vårt immunförsvar hamnat i skymundan. En av dessa aspekter är feber. Ibland kan man behöva se på saker från olika perspektiv för att förstå dess värde, särskilt i dessa pandemi- och coronatider. 

Låt oss i ljuset av detta titta på vad en ”externt inducerad feber” kan göra för kroppen, enligt modern medicinsk vetenskap. Genom att förstå det kan vi få hjälp att tänka efter innan vi söker efter olika åtgärder för att ta bort den feber som faktiskt inte är ett hot mot vårt välmående – utan istället kan bidra till det.

Så vad innebär egentligen ”externt inducerad feber”? Det är en slags feber som har sitt ursprung utanför kroppen istället för att komma inifrån. Det innebär att man hettar upp kroppen från utsidan till insidan, som i en bastu. Dessa två typer av ökad kroppstemperatur påverkar kroppen på liknande sätt, vilket ger fördelar som folk känt till i generationer.

Enligt forskning kan drastiska temperaturskillnader i kroppen förstärka immunförsvaret.

Finsk sauna, rysk banya, japansk mushi buro och koreansk jimjilbang är alla traditionella metoder som stöds av solid forskning. Enligt dessa traditionella metoder utsätts personen för extrem hetta för att sedan snabbt kylas ner. Både hetta och kyla har en unik påverkan på vårt immunförsvar och enligt forskning kan drastiska temperaturskillnader i kroppen förstärka immunförsvaret. 

Immunsystemets två olika delar
Vårt immunsystem utgörs av två delar: Ett som är förvärvat och ett som är medfött. Det förvärvade visar sig när en ny, okänd smitta attackerar kroppen och ”överraskar” oss. Eftersom det här okända, nya sjukdomsalstrande ämnet, en så kallad patogen, plötsligt infinner sig hinner kroppen inte mobilisera sitt försvar och rekrytera immunceller för att bilda ett tillräckligt starkt försvar. När infektionen är ett faktum skapas ett minne av det specifika ämnet hos det förvärvade immunsystemet och kroppen är sedan skyddad i många år framöver.

Så varför får vi den här känslan av obehag, trötthet, feber och alla andra symtom som förkylning och influensa ger? Det kommer från vårt medfödda immunsystem. Alla dessa förgreningar av vårt immunsystem är inte specifika för en särskild patogen utan reagerar egentligen på specifika molekylära mönster som är kopplade till de sjukdomsalstrande ämnena (pathogen-associated molecular pattern, PAMP).

Immunsystemet identifierar ett sådant mönster, PAMP, som något farligt och mobiliserar genast en attack – oavsett om det känner igen patogenen eller inte.

Vissa PAMP är kända RNA-sekvenser hos sars-cov-2 och influensavirus, liksom unika komponenter i jästsvampars cellväggar och sockerkedjor som sitter ihop utanpå de skadliga bakterierna, så kallade lipopolysackarider.

Dessa unika mikrobiella kännetecken känns alla igen som PAMP av vårt medfödda immunsystem.

Det är den här icke-specifika tidiga responsen på en mängd olika inkräktare som bestämmer i vilken grad och vilka symtom vi kommer att få tidigt under infektionen. Generellt kan man säga att ju yngre och friskare en individ är, desto kraftfullare kommer personens medfödda immunsystem att agera och desto större är chansen att vinna över inkräktarna.

Känna igen en sjukdom
Ett av våra främsta skydd mot virus rent generellt är typ 1-interferoner, en grupp cytokiner eller immunproteiner. De ansvarar för att aktivera vår icke-specifika medfödda immunitet när PAMP:s genetiska material, som exempelvis sars-cov-2, identifieras. När infekterade celler utsöndrar interferoner är det en signal till omgivande friska celler att mobilisera sina krafter mot inkräktaren.

Vi känner till många likheter mellan sars-cov-2 och de andra nya coronavirus som vi har haft att göra med under 2000-talet, som sars och mers. I mars 2020 gjorde forskare vid Chulalongkorn University i Thailand en genomgång av den befintliga forskningen och upptäckte att den här virusgruppen egentligen motarbetar aktiveringen av vårt eget medfödda immunsystem, då utsöndringen av interferoner trycks ned tidigt under sjukdomsförloppet.

Det här förklarar det höga antalet symtomfria bärare som senare får en fullt utvecklad sjukdomsbild.

Detta innebär att immunsystemet, liksom de symtom som immunförsvaret orsakar, inte kommer igång direkt. Det här förklarar det höga antalet symtomfria bärare som senare får en fullt utvecklad sjukdomsbild. Det förklarar även varför barn och ungdomar rent generellt drabbas i mindre utsträckning.

Barn och ungdomar tenderar att ha ett starkare medfött immunförsvar, men detta avtar med stigande ålder och kroniska sjukdomar. En analys av avlidna mers-patienter visade att de hade ett betydligt sämre medfött immunförsvar på grund av lägre interferonnivåer jämfört med de patienter som senare återhämtade sig.

De celler som tillverkar de beståndsdelar som aktiverar vårt medfödda immunsystem kallas monocyter och naturliga mördarceller, eller NK-celler. Båda dessa immunceller verkar tryckas ned och saknas tidigt i sjukdomsförloppet när det gäller covid-19-patienter.

Kroppstemperaturens funktion
En viktig funktion hos vårt medfödda immunförsvar är att öka kroppstemperaturen. Feber tar död på sjukdomsframkallande ämnen. Vid feber på cirka 39,5 grader har man rent generellt större chans att överleva och återhämta sig snabbare. Forskare har upptäckt att feber kan aktivera monocyter.

Så när immunsystemet tidigt signalerar att feber är på gång i samband med en infektion i kroppen gör det precis vad det är programmerat att göra sedan tusentals år tillbaka. Det innebär att det bästa du kan göra är att inte motarbeta det.

Man upptäckte i en studie 1999 att även exponering för kyla kan stimulera immunförsvaret på ett liknande sätt som feber.

Naturligtvis finns det alltid undantag till varje påstående och det är du och din läkare som bäst känner till just din situation. Det finns specifika tecken och symtom associerade med feber som kräver omedelbar läkarvård. Min poäng är att man inte alltid reflexmässigt behöver behandla febern. Att göra det innebär inte nödvändigtvis att man behandlar sjukdomen, utan istället dämpar man sin immunreaktion. I de flesta fall är febern ett av de bästa verktygen i immunförsvarets verktygslåda.

Många har lärt sig att genast ta ner temperaturen vid första tecken på feber. Den medicinska definitionen för feber är när kroppstemperaturen är högre än 38 grader. Normal kroppstemperatur är definierad som 37 grader men detta är en dynamisk siffra som kan variera – en orsak kan vara ett aktivt immunsystem.

Syftet med den här artikeln inte är att guida dig i hur du ska kurera dig ifall du känner att du är sjuk, framför allt i dagens värld där vi har en pandemi. Jag känner varken dig eller till ditt hälsotillstånd. Om du behöver läkarråd så vänd dig till din läkare. Att träffa en läkare som förstår hur just ditt specifika immunsystem fungerar är att föredra.

Bastuvetenskap
Med detta sagt, precis som febern är ett viktigt sätt för din kropp att bekämpa en infektion så visar bastun och dess kulturella motsvarigheter på andra behandlingssätt. Heta bad kan också hjälpa, men eftersom vattnet är i direkt kontakt med huden så kan man bränna sig om det blir för hett. Detta gör det mindre effektivt för att höja kroppstemperaturen på ett säkert sätt. 

Bastumetoden innebär att vistas i en mycket varm bastu för att sedan ta ett snabbt dopp i kallt vatten eller i snö.

I den finska kulturen har den här metoden länge ansetts vara hälsosam. Det finns liknande traditioner i Ryssland, Japan och Korea, men jag fokuserar här på den finska bastun då den är mycket vanlig hos landets befolkning. Finland har ungefär 5,5 miljoner invånare och ungefär 2 miljoner bastur.

I en 30 år gammal studie publicerad i Annals of Medicine studerade forskare sambandet mellan att använda bastu och vanlig förkylning. Resultatet visade att i den grupp människor som regelbundet badade bastu var hälften så många sjuka i förkylningar jämfört med dem som inte badade bastu, under de tre månader som forskarna följde dem.

I en studie från 1999 som publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Applied Physiology, upptäckte en grupp forskare att snabb exponering för kyla även har en stimulerande effekt på immunsystemet. Den här effekten syntes specifikt på monocyter, mördarceller och andra immunceller och proteiner som är kända nyckelspelare i det medfödda immunsystemet.

Effekten är i princip samma oavsett om kroppens förhöjda temperatur beror på det inre, som feber, eller det yttre, till exempel bastubad. Tillsammans med den immunstimulerande effekten av snabb exponering för kyla (som ett kallt bad) kan effekten på immunförsvaret bli ännu starkare.

Så, nästa gång du tror att du har blivit smittad av något, fundera en extra gång innan du kämpar emot ditt eget immunförsvar. Febern kan faktiskt vara till hjälp. Genom att tänka förebyggande kan man härma immunförsvarets reaktion. Det här har finländare, ryssar, japaner och koreaner känt till i tusentals år. Det kan även förklara varför många av oss känner för ett hett bad vid dåligt väder.

Armen Nikogosian är läkare inom bland annat funktionell och integrativ medicin. 

Vill du läsa en politiskt oberoende (på riktigt) nyhetstidning med ledarartiklar och klassisk inrikes- och utrikesjournalistik utan politisk färgning eller överdrifter? Just nu, tidsbegränsat sommarerbjudande, endast 1 krona (99kr normalt) första månaden – ingen bindning – säg upp enkelt när du vill via mejl eller telefon. Förnyas automatiskt för 99 kr/mån tills du väljer att säga upp. Du riskerar inte mer än första kronan. Klicka här för att starta din provprenumeration nu!