Familjen kan få betala högt pris i kampen mot Kinas regim
"Människor utanför vet inte hur många som lever i förtryck"
Baolige Wurina och Uurtsaikh Batjargal vid en manifestation mot Kinesiska kommunistpartiets förtryck, Mynttorget, Stockholm, den 21 oktober 2020. Foto: NTD


Baolige Wurina från Inre Mongoliet kommer sannolikt att få livstids fängelse om han åker tillbaka till Kina. Orsaken är att han är emot det Kinesiska kommunistpartiet. I nära tio år har han och hans fru kämpat för att få stanna i Sverige. Efter ännu ett avslag är de oroliga att familjen, med de två barnen, ska splittras.

För familjen Wurina-Batjargal är beslutet en fråga om att kunna leva tillsammans som en familj, eller inte. Medan hon kommer från Mongoliet, ett självständigt land, så kommer han från Inre Mongoliet, en autonom region i norra Kina. Baolige Wurina är inte välkommen i sitt hemland Kina utan kommer med högsta sannolikhet att sättas i fängelse så fort han kommer dit, berättar hans fru Uurtsaikh Batjargal.

– De kommer aldrig ut ur fängelset, säger hon.

Får han däremot uppehållstillstånd i Sverige så finns det en framtid.

– Då har han ett liv.

”Vi måste avslöja vad KKP är”

Trots att Baolige riskerar sin frihet väljer han att aktivt stå emot det Kinesiska kommunistpartiet (KKP), till exempel genom att anordna och delta i manifestationer.

– Det är jätteviktigt för mig. Det handlar inte bara om att jag riskerar mitt liv utan det handlar om cirka fyra miljoner inre mongolers rättighet och frihet, säger han.

När han bodde i Inre Mongoliet och fick kontakt med ett hemligt parti som arbetade för självständighet tänkte han inte på att det handlade om politik.

– När jag kom till Sverige förstod jag mycket mer om KKP och då visste jag att jag redan fanns på KKP:s svarta lista.

Om vi som kunde komma ut från Kina inte står emot KKP, då kommer aldrig KKP:s förtryck i mitt hemland sluta. 

Baolige Wurina

Tillsammans med de 19 mongoler från Inre Mongoliet som finns i Sverige vill han använda de möjligheter som yttrandefriheten och mänskliga rättigheter i Sverige ger.

– Vi måste avslöja vad KKP är och vad som händer i Inre Mongoliet. Om vi som kunde komma ut från Kina inte står emot KKP, då kommer aldrig KKP:s förtryck i mitt hemland sluta. Det vore så hemskt.

Återförening omöjlig

Baolige kom till Sverige för drygt tio år sedan. Ett år senare kom Uurtsaikh från Mongoliet. De blev ett par och har nu två barn tillsammans, på 1,5 år och 3 år.

Familjen Wurina-Batjargal: Baolige med Uulen, 3, och Uurtsaikh med Anar, 1,5 år. Foto: Slava Aldersson Photography

Under den här tiden har de sökt uppehållstillstånd flera gånger, men fått avslag. Även barnen, som automatiskt blev medborgare i Mongoliet, har fått avslag. Enligt Migrationsverkets beslut ska Uurtsaikh åka med barnen till sitt hemland Mongoliet och han till Kina.

Bedömningen är att det ”finns goda möjligheter för familjen att återförenas i Kina eller i Mongoliet”, enligt Iréne Sokolow, vid Migrationsverkets presstjänst.

Uurtsaikh säger att det innebär att familjen kommer att splittras eftersom det inte är möjligt att återförenas i något av länderna.

Grunden i Migrationsverkets beslut för familjen är att hotbilden mot Baolige är liten. Hans fru Uurtsaikh undrar hur de har gjort den bedömningen. Hon säger också att för att Baolige ska kunna ta sig från Kina till Mongoliet, om han inte fängslas, så måste han få visum. Men den möjligheten ser hon inte.

– Om han kommer till Kina, då är allt stängt.

Bevittnade KKP:s förtryck

Baolige Wurina växte upp på landsbygden och som tonåring såg han hur Kinesiska kommunistpartiet tog mark från mongolerna i Inre Mongoliet. De ville öppna gruvor, bland annat för att bryta jordartsmetaller, och tvingade mongolerna ifrån det nomadiska levnadssättet som de var vana vid och som gav dem deras levebröd.

När han såg hur KKP förtryckte mongolerna började han söka information på internet och fick i april 2009 kontakt med ett parti som verkar från andra länder. Under några månaders tid hade han kontakt med partiledaren över internet.

Baolige säger att han var försiktig för att minska risken att kineserna genom avlyssning eller via internetpolisen skulle få veta att han ifrågasatte den kinesiska regimen.

Därefter utsattes han två gånger för misshandel. Han misstänker att de kom från polisen och ville döda honom på grund av att han är politiskt aktiv för ett självständigt Inre Mongoliet. När de vid det andra tillfället kom bakom honom hörde han att de sade att de skulle ”döda honom”. Sedan slog de honom i huvudet och han svimmade. Det blödde mycket, men han klarade sig.

Han var då 22 år och bestämde sig för att försöka lämna landet. I januari 2010 kom han till Sverige.

Tuff tillvaro

Uurtsaikh kom till Sverige med sin familj som 16-åring, för nio år sedan. Familjen åkte tillbaka, men hon valde att stanna kvar. Drömmen är att få studera.

– Jag vill studera till jurist. Det är min högsta dröm.

Men som papperslös fick hon inte gå i gymnasiet och när hon sökte asyl fick hon avslag. Eftersom hon inte var folkbokförd fick hon inte heller gå på SFI. Då lärde hon sig svenska på egen hand och började sedan hålla kurser i svenska för andra mongoler i samma situation. På det viset har hon via ett studieförbund hjälpt ungefär 200 personer.

– Jag ville hjälpa andra som inte bara ville få bidrag, utan som vill jobba och inte vara utanför samhället.

Det är hennes man Baolige som försörjer familjen, eftersom han har arbetstillstånd. Enligt reglerna kan bara en i familjen få arbetstillstånd. Några bidrag har de aldrig tagit, utan vill klara sig själva. Nu har Uurtsaikh fått börja läsa in gymnasiekompetens på en folkhögskola och säger att hon är mycket glad och tacksam för det.

Samtidigt har de en tuff tillvaro.

– Tio år är lång tid och tid är värdefull. Man kan inte få tillbaka tiden.

Mina barn vet inte vad som kan vänta i framtiden. 

Uurtsaikh Batjargal

Hon säger att hennes man ger henne styrka när det känns tungt. Hon brukar inte klaga, men ibland kommer tårarna, som när hon inte hade möjlighet att gå in på förskolans informationsapp på grund av att barnen inte har personnummer.

Hon berättar att de vill att barnen ska känna trygghet, därför försöker de att inte visa sin oro.

– Det är inte lätt att leva i en sådan här situation. Mina barn vet inte vad som kan vänta i framtiden.

Förvärrad situation i Inre Mongoliet

Den senaste tiden har situationen i Inre Mongoliet förvärrats och mongolerna där är nu rädda att läget närmar sig det i Xinjiang, där över en miljon muslimska uigurer rapporteras sitta i omskolningsläger.

Ordförande för föreningen Supporting Human Rights in China (SHRIC), Petra Lindberg, säger att människorättssituationen i Kina överlag har förvärrats sedan Xi Jinping tillträdde.

– Därför ser man en ökad förföljelse av kristna där bilder på Jesus ersätts med bilder på Xi Jinping och flera länder har fastslagit att det pågår ett folkmord i Östturkestan (kinesiska Xinjiang).

Hon berättar att man för ett par år sedan förbjöd tibetanerna att tala och lära ut sitt eget språk i skolorna.

– I Tibet har man nyligen inrättat omskolningsläger för nomader och allt pekar på att situationen i Inre Mongoliet följer samma utvecklingsmönster som i Tibet, säger Lindberg.

Regimen håller koll

UD:s landrapport om mänskliga rättigheter i Kina från 2018 inleder med att ”Politisk opposition är inte tillåten”. I Kina anger människor varandra och internetpolis följer människors förehavanden på nätet. Detta blev tydligare för omvärlden under spridningen av KKP-viruset, då personer som spred information på sociala medier om hur myndigheterna skötte smittan och hur verkligheten såg ut plötsligt ”försvann”.

Uurtsaikh berättar att de kinesiska myndigheterna håller koll på de människor som har åkt utomlands. Bland annat gör polisen hembesök hos deras familjer och vänner. De ställer frågor om den anhörige.

Baolige har tidigare haft kontakt med sin mamma som bor i en by på landet i Inre Mongoliet. Mamman har berättat att varje gång som Baolige har deltagit i en demonstration i Sverige så har polisen besökt henne strax efteråt.

– Det visar att KKP har koll på honom, säger hans fru.

Sedan augusti har Baolige och hans mamma dock inte haft kontakt och han vet inte vad som har hänt.

Politisk motståndare fick 15 års fängelse

Uurtsaikh säger att sociala medier i Kina är ”helt låsta” och att KKP kontrollerar vad som får spridas.

– Det är därför människor utanför inte vet hur många som lever i förtryck.

Arbetar man mot den kinesiska regimen så blir man svartlistad, säger hon. Regimen är även extra misstänksam mot dem som är borta i flera år.

Under sitt tal vid en manifestation i Stockholm den 21 oktober mot den kinesiska regimens förtryck berättade Baolige om ett fall där en internationellt känd, politiskt aktiv mongol fängslades.

Hada fick sitta fängslad i 15 år. Anklagelsen var att han hade arbetat för att splittra landet och ägnat sig åt spionage.

Uurtsaikh säger att skälet till att Hada ändå blev utsläppt ur fängelset var internationella påtryckningar, eftersom han var känd. Bland annat hjälpte Amnesty till.

– Annars hade han dödats.

Hon förklarar att om ingen frågar efter en person som är fängslad så kan de göra vad de vill med personen.

Hada, politiskt aktiv, fängslades i Inre Mongoliet. Foto: Skärmavbild/China Uncensored

Efter att Hada frisläpptes fick han fyra års frihetsberövande, utan att anklagas för något brott och utan rättegång, säger Baolige. Han sitter fortfarande i husarrest i regionens huvudstad Hohhot. Det är dessutom osäkert var Hadas fru och son befinner sig.

Krävs inte mycket för regimkritisk stämpling

Enghebatu Togochog, ordförande för Southern Mongolian Human Rights Information Center i USA, kallar Inre Mongoliet för ett ockuperat område där människor saknar frihet.

– När man markerar sin identitet så är det precis som att vara separatist, säger han i en intervju med China Uncensored.

Han hoppas på och arbetar för ett självständigt Inre Mongoliet.

– Enligt historien finns det inget annat sätt att bli fri under den kinesiska koloniala regimen.

Petra Lindberg, SHRIC, säger att det inte krävs mycket för att KKP ska peka ut någon som regimkritisk.

– Det kan vara allt ifrån att hälla färg på en bild av Xi Jinping (en ung kvinna kastades i fängelse för detta ”brott”) till att ha en bild av Dalai Lama eller vara medlem i någon annan än de av regimen godkända organisationerna.

Det här gäller inte bara kinesiska medborgare som befinner sig i Kina.

– Regimen har även bra koll på vad dissidenter och de som flytt Kina håller på med och deltar i för aktiviteter. Jag har själv vid flertalet tillfället varit med om att personer med kopplingar till ambassaden har fotograferat och filmat under SHRIC:s manifestationer.

Detta har hon även fått bekräftat av poliser. Senast hände det vid manifestationen i Stockholm den 21 oktober där även Baolige och Uurtsaikh deltog.

Om personen deltagit i aktiviteter i eller utanför Kina så är sannolikheten mycket hög att personen ifråga kommer fängslas utan rättegång.

Petra Lindberg, Supporting Human Rights in China

Lindberg bekräftar familjens farhågor om ett fängslande om Baolige återvänder till Kina.

– Om personen deltagit i aktiviteter i eller utanför Kina så är sannolikheten mycket hög att personen ifråga kommer fängslas utan rättegång eller genom en så kallad skenrättegång.

Hon berättar också om förhållandena i fångenskap.

– Det är inte ovanligt att samvetsfångar dör som ett resultat av omfattande tortyr.

Svårt få fram bevis

I bedömningen av Baoliges fall har Migrationsverket inte ansett att han är politiskt engagerad i sådan grad att det finns ”en individuell och konkret hotbild mot honom som gör att han har rätt till internationellt skydd här i Sverige.”

Fallet har prövats ett flertal gånger, både av Migrationsverket och olika domstolar, och enligt presstjänsten har paret haft flera möjligheter att föra sin talan.

Enligt Migrationsverket ligger bevisbördan på den som söker asyl. Man är dock medvetna om att det i vissa länder är svårare att få fram fysiska bevis. Därför väger man även in den personliga berättelsen, säger Iréne Sokolow.

När man gör en bedömning tittar man på aktuell information om landet, om den sökande har lämnat tillförlitiga uppgifter och om de individuella skälen anses tillräckliga för att nå kraven i lagen, berättar hon.

– Om vi anser att det är sannolikt att en person kommer att fängslas eller på annat sätt förföljas, beviljas den personen asyl, säger Sokolow.

I utrikesdepartementets rapport ”Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina 2015-2016”, som är en av de källor Migrationsverket har använt som underlag i sin senaste grundprövning, 2018, står att ”Trakasserier, frihetsberövande och våld mot människorättsförsvarare, advokater och journalister har ökat under 2015 och 2016.”

Här står också att ”Opposition bemöts repressivt och kan ge långa fängelsestraff.”

Det står dock inget specifikt om Inre Mongoliet i någon av UD:s senaste landrapporter om MR-situationen i Kina.

”Verkar inte vilja lyssna och förstå”

Efter att utvisningsbeslutet för Baolige Wurina togs 21 oktober är Uurtsaikh och hennes man besvikna. Hon säger att Migrationsverket vid varje prövning borde göra en ny bedömning utifrån de bevis de har lämnat in och även se till de omständigheter som råder nu i regionen.

– De verkar mest titta på tidigare beslut, säger hon.

Hon berättar att samma text återkommer i besluten som verkar grunda sig i det första utredningssamtalet 2010. Tolken som Baolige hade då kom från Mongoliet och de förstod inte varandra tillräckligt bra.

– Det känns helt hopplöst.

Uurtsaikh säger att hon har träffat många handläggare och att en del inte verkar vilja lyssna och förstå.

– Det kan bero på vilket humör den personen har den dagen. Man kanske just har pratat med en person som har ljugit och man har fått en dålig känsla med sig. Det kan märkas.

Baolige Wurina (vä) och Narsuu Hartsaga (mitten) fick beslut om utvisning till Inre Mongoliet den 21 oktober. Samma dag deltog de i en manifestation i Stockholm. Björn Söder (SD) (hö) var en av talarna. Foto: Privat

”Folk försvinner”

De har möjlighet att överklaga beslutet, men då behöver de kunna komma in med ytterligare bevis för vad som händer när han kommer till Kina.

– Det är en omöjlig sak att bevisa, säger Uurtsaikh.

Problemen är flera. Ett är att det inte finns tydliga lagar att hänvisa till, säger hon. Ofta är de kinesiska lagarna formulerade så att de kan tolkas godtyckligt. Den kinesiska regimen vill inte heller att man ska kunna visa att de bryter mot lagar när de begår brott mot mänskliga rättigheter.

Hon berättar att de frågat vänner i Kina om de kunde ta en bild på en lag som de skulle ha nytta av.

– Men när jag frågar om de kan ta bild eller skicka, då blir de jätterädda.

Folk försvinner, det är enda beviset.

Uurtsaikh Batjargal

Vänner har också bett dem att inte ta kontakt så ofta, av rädsla för att det ska hända dem något. Så hur ska man kunna bevisa att en person som Baolige kommer att fängslas när de kommer tillbaka till Kina?

– Folk försvinner, det är enda beviset.

Vill se ökad förståelse för situationen

I Sverige finns ungefär 10 000 mongoler från Mongoliet, berättar Uurtsaikh, men inte fler än 20 från Inre Mongoliet. Det är svårt att ta sig ut därifrån. Hon hoppas att Migrationsverket ska få en bättre förståelse för situationen i Kina för att underlätta i utredningarna kring mongoler som i framtiden kommer från Inre Mongoliet.

Familjen skickar nu in sin överklagan och hoppas ännu en gång att Migrationsverket vill göra en ny bedömning.

– Vi har levt i den här svåra situationen i tio år nu. Om min man får uppehållstillstånd så kommer mitt och våra barns fall att omprövas, säger Uurtsaikh.

– Jag hoppas att det verkligen är någon som kan jobbet som får vårt ärende.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.

Fakta

Inre Mongoliet

Inre Mongoliet, eller Södra Mongoliet, är en autonom region i norra Kina, med gräns mot det självständiga landet Mongoliet.

Fram till 1949 var det ett självständigt land.

I Inre Mongoliet bor 4,6 miljoner mongoler.

Den kinesiska regimen har flyttat in över 20 miljoner kineser till regionen, vilket resulterat i att mongolerna är en minoritet, med minskat inflytande.

Vid skolstart 2020 genomförde den kinesiska regimen begränsningar i mongoliskan i skolorna. Läroböcker på kinesiska infördes. Under protesterna mot detta har 8 000-10 000 mongoler frihetsberövats och 30 000 mongoliska elever strejkar och har blivit svartlistade.