I det här blogginlägget kan du läsa om mina tankar kring vårens framfart, om olika typer av flyttande fåglar och om den lilla söta sädesärlan.

Är våren här? Det är något som många frågar sig. Här vid Västerbottens kustland har vi istappar, och snösjok som faller från taken, flyttfåglar som anländer, men trots det saknas fortfarande spirande blåsippor, tussilago, krokusar och andra typiska, tidiga vårblommor. De är väl gömda under de väldiga snömassor som återstår.

Meteorologisk vår

I ena stunden värmer solen som om det nästan vore sommar, medan den i andra stunden skyms av mörka moln och vi är tillbaks i vinterkylan. En kraftig vindil, snö och hagel fullbordar bilden av "typiskt aprilväder" med sina tvära kast mellan värme och kyla, men ändock något som på nå’ vis tillhör våran vår här i norra Sverige.

Meteorologerna brukar säga att det är vår när dygnsmedeltemperaturen är stigande och över 0° men under 10 plusgrader. Med det sagt, så tycker jag att vi kan säga att våren även kommit till Västerbotten, om inte annat!

Väderflyttare och datumflyttare

Flyttfåglar som återvänder från vinterkvarteren brukar ofta delas in i kategorierna väderflyttare och datumflyttare. Arter som i huvudsak övervintrar i södra delen av Europa kallas väderflyttare, och de anländer till Sverige så snart vädret är lämpligt.

Datumflyttare är tropikflyttare (fåglar som normalt häckar i tropiska klimatzoner) och de anländer till häckplatserna vid ungefär samma datum år från år. Fast riktigt så enkelt är det inte; även datumflyttare är beroende av väderleken. Är förutsättningarna goda kan de komma tidigare, men om vädret är sämre kommer datumflyttarna vid en senare tidpunkt. Är det motvind och sämre väder brukar de första datumflyttarna siktas vid första bästa kuststräcka, men är vädret bättre flyger de direkt en bit inåt landet, där det är varmare och insektslivet kommit längre.

Det varmare klimatet har dock gjort att våra tropikflyttare generellt kommer ungefär en vecka tidigare än de gjorde på 1980-talet. (källa: artportalen.se).

Ett exempel på datumflyttande tropikflyttare är sädesärlan. Vanligtvis kommer den till Sverige under april månad och enstaka exemplar har observerats här i Västerbotten.

Sädersärlans temperament spritter vår

Många är vi som blir glada av kvittrandet från den näpna lilla fågeln med sådant hett temperament.

När man går förbi en ärla på en åker skall man enligt sägnen tala till den, för då blir det ett gott år.

Sädesärlan tillhör tveklöst våra mest kända och folkkäraste fåglar. Häpnadsväckande punktligt dyker den upp på våra hustak, vid stränder och på ladugårdsplaner i april varje vår.

Den är ortstrogen, både när det gäller sommar och vinterkvarter. Man har sett att många svenska häckfåglar övervintrar i området kring Israel (Mellersta Östern) och nordöstra Afrika (Egypten).

Faror som lurar

Sädesärlan utsätts ofta av boparasiten göken men vanligtvis överger den sitt bo om den utsätts för detta. Teorin bakom det är att sädesärlan är för liten för att putta ut ägget ur boet, och för kortnäbbad för att förstöra gökägget, vilket leder till att den istället överger boet. Genom att den är en markläggare så är dess fiender bland annat rovdjur som äter ägg och ungar.

Hanen väljer en rad möjliga platser för boet, men det är honan som bestämmer var boet ska ligga. Och det är honan som bygger boet själv medan hanen trippar omkring mer som sällskap.

Boet placeras oftast i markplan under något så att det är ordentligt dolt. När det gäller att hitta en lämplig boplats saknar uppfinningsrikedomen gränser.

Det finns rapporter om sädesärlor som fött upp sina ungar i traktorer, cykelkorgar, skördetröskor, båtar och gamla bilvrak, förutom i de mer traditionella boplatserna under tegelpannor och i vedstaplar. Ibland placerar den sitt bo i anslutning till andra djur, exempelvis i bäverdammar eller i bon av större fåglar som kungsörn.

Fågelskådare har redan nu rapporterat in flera enstaka observationer av sädesärlan i Västerbotten se artportalen.se.

Kuriosa

Namnet sädesärla kommer av "säde, sådd". Det svenska namnet är mycket gammalt - i skrift sedan 1538 och syftar på att fågeln återvänder när det är dags för vårbruket.

Den lilla fågeln har många namn och kallas bland annat ängsärla, ringärla, kokärla, gråärla, vippstjärt, fåraspringaren och isspjärna.

Det finns mycket folktro kring sädesärlan. Carl-Herman Tillhagen berättar i boken Fåglarna i folktron bland annat om föreställningen att om man första gången på våren ser sädesärlan framifrån med den svarta bröstfläcken, varslar det om sorg; medan om man ser fågeln bakifrån bådar den om glädje.

När man går förbi en ärla på en åker skall man enligt sägnen tala till den, för då blir det ett gott år.

Ritu Andersson är vetenskapsjournalist och fotograf. Hon brinner för mänskliga rättigheter, men även för djurens rätt. Hon har också en gedigen bakgrund som biolog och sedan barnsben har hon fågelskådat och fascinerats av fåglar. Här bloggar hon mestadels utifrån fågellivet i hemtrakterna vid Västerbottenskusten.