FN:s generalsekreterare Antonio Guterres har föreslagit en global digital överenskommelse, Global Digital Compact (GDC), för att driva på införandet av en internationell lagstiftning mot ”hat och lögner på nätet”. Ett förslag som väcker oro för yttrandefriheten.
”Spridningen av hat och lögner i det digitala rummet orsakar allvarlig global skada. Detta uppenbara och aktuella globala hot kräver tydliga och samordnade globala åtgärder. Vi har inte ett ögonblick att förlora”, skrev Guterres i en tweet där han tillkännagav initiativet.
I ett dokument med riktlinjer från FN den 12 juni uppmanas internationella organ att ta över kontrollen av internet som en del av FN:s Agenda 2030.
Guterres hänvisar även till en annan FN-rapport, Information Integrity on Digital Platforms (IIDP), som skulle användas som vägledning i samordningen av de globala insatserna mot ”hatet”.
IIDP har varnat för det man kallar ”den mörka sidan av det digitala systemet”, som gör att lögner och hat kan spridas väldigt snabbt och orsaka stor skada på global nivå.
Guterres säger att internet missbrukas för att förneka vetenskap och sprida desinformation och hat till miljarder människor, en indirekt syftning på vaccinskeptiker och växande populistiska rörelser.
FN:s dokument med riktlinjer fördömer all kritik mot den internationella klimatpolitiken, vilken FN ser som en etablerad vetenskap.
GDC ska vara inriktat på att ”minska klyftan mellan regioner, kön, inkomst, språk och åldersgrupper vad gäller tillgång till internet”. Samtidigt beklagar man det faktum att närmare 90 procent av människorna i Europa är uppkopplade medan bara drygt 20 procent av kvinnorna i låginkomstländer använder internet.
Man anser att ojämlikheten ökar och att enorma investeringar i teknik inte har följts av satsningar på offentlig utbildning och infrastruktur.
Enligt FN:s rapport har ”digital teknik lett till enorma vinster i produktivitet och värden men den har inte medfört delat välstånd”.
GDC lägger skulden för ”hatpropagandan” och ”desinformationen” på illasinnade hackare, kriminella verksamheter, auktoritära staters kontroll och giriga affärsmodeller och menar att det är en ”allvarlig risk mot de mänskliga rättigheterna”.
Man anser att den enda lösningen är att ta fram ”kraftfulla kriterier för ansvarighet och standarder för digitala plattformar och användare för att hantera desinformation, hatpropaganda och annat skadligt innehåll på nätet”.
Detta har IIDP utvecklat genom att hävda att ”hatpropaganda och desinformation i sociala medier kan leda till våld och dödsfall”. Man anser att möjligheten att sprida storskalig desinformation för att undergräva vetenskapligt etablerad fakta utgör en existentiell risk för mänskligheten.”
Författarna till FN-rapporten medger samtidigt att ”skillnaden mellan felaktig information och desinformation kan vara hårfin och svår att fastställa”.
Det här har väckt oro hos dem som värnar om yttrandefrihet och i länder som har en lång tradition av fri debatt och yttrandefrihet.
Vissa länder med statskontrollerade medier, till exempel Kina, skulle kunna använda sig av FN:s nätcensur för att stoppa utländsk opposition mot deras politik i hela världen.
FN:s dokument med riktlinjer fördömer all kritik mot den internationella klimatpolitiken, vilken FN ser som en etablerad vetenskap.
Rapporten uppmanar också till att förbjuda ”desinformation” på nätet under viktiga val, där spridningen av felaktig information kan undergräva allmänhetens förtroende för valinstitutionerna och själva valprocessen”.
Ett förslag som skulle störa vissa länders interna politik där valtvister fortfarande debatteras livligt.
FN föreslår även en digital uppförandekod, vilken innehåller några av de föreslagna reglerna. Man ger dock inga detaljer kring hur reglerna ska tillämpas eller hur överträdelser ska bedömas.
Man föreslår att medlemsländerna ska ”säkerställa att åtgärderna mot felaktig information, desinformation och hatpropaganda är förenliga med internationell rätt, även internationell rätt gällande mänskliga rättigheter, och som inte skulle kunna missbrukas för att blockera legitima åsiktsyttringar”.
I dokumentet uppmanas också stora teknikföretag att investera i modereringssystem som kan programmeras att blockera alla åsikter som går emot den globalistiska agendan.
